Att stå med rumpan bar

En bar rumpa
Foto: aftonbladet.se

Folk från såväl höger som vänster brukar slänga ur sig att S och Wallenbergarna har haft "hemliga avtal", "pakter" och diverse andra konspirationsteorier i tid och otid. När det kommer från vänsterhåll är det som belägg för att S är ett parti långt till höger. När det kommer från högerhåll är det för att misskreditera S och utmåla partiet som ett gäng hycklare.

Att S har haft en stundtals god relation till familjen Wallenberg framförallt under 50- och 60-talet är helt klart. Den svenska modellens konstruktion gör att staten, fackföreningsrörelsen och storkapitalet i det traditionella industrisamhället får en god relation. Detta genom förhandlingar som gynnar båda förhandlingsparterna och därmed i sin tur gynnar staten. Men där har likväl funnits en bitter kamp mellan S och Wallenbergarna. Så relationen har väl varit minst sagt kluven.

Högern däremot har alltid varit på mycket god fot med Wallenbergarna. Relationen med S har varit "av nöd tvungen". Med högern är det kärlek. Så är det ju för övrigt med stora delar av näringslivet och högern. Det är också en av förklaringarna till varför den borgerliga regeringen i slutet av 70-talet instiftade den så kallade "Industriakuten". Istället för att bejaka strukturomvandlingen och se möjligheterna i den nya ekonomiska utvecklingen var det statsstöd och subventioner till storkapitalet som gällde. I våra dagar är det subventioner och avdrag till stor kostnad per arbetstillfälle som är melodin. Det där med att marknaden ska klara sig utan statlig inblandning är bara ideologiskt skitsnack från högern. Om man nu ska tala klarspråk.

Därför är det föga överraskande att det idag avslöjas att regeringen ändrat sig i frågan om vapenfabriker i Saudiarabien efter ett brev från Marcus Wallenberg. Moderaterna insåg förmodligen ganska tidigt att hela affären var problematisk men när en Wallenbergare ryter ifrån kan inte högern bita den hand som föder den. Moderaterna kommer givetvis neka att så är fallet. Reinfeldt kommer göra allt han kan för att undvika att svara på frågor. Kent Persson kommer förneka alla ekonomiska kopplingar mellan M och Wallenbergarna. Anna Kinberg Batra kommer gorma om att S minsann får pengar på LO och Gunnar Axén kommer slänga ut dom eventuella radio- och TV-mottagare som han har kvar i sin ägo genom närmaste fönster.

Men faktum kvarstår. Tack vare gott journalistiskt arbete vet vi nu vem som bestämmer svensk politik med nuvarande regering vid makten. Om vederbörande vill dvs.

Och inte är det Fredrik Reinfeldt.

*****