Klart det inte räcker men...

Man måste se till helheten
Foto: http://vukajlija.com

Alliansen inleder idag sitt utlovade konvent. Utfästelsen om ett konvent var i princip allt, förutom varmkorv, som kom ut ur Maramömötet för snart ett och ett halvt år sedan. I en tid då Fredrik Reinfeldts enda svar på framtidens utmaningar är att MP slår hårt i dörrarna om nätterna och att fler utredningar ska sjösättas så kan vi väl inte förvänta oss så mycket mer än fika, leenden och kanske lite senap till den där korven. Fast givetvis kommer borgarna presentera allt som kommer ut ur konventet som faktor X, gamechangern eller som en gammal hederlig kioskvältare.

I ljuset av alliansens och framförallt Moderaternas totala haveri har nu S börjat granskas i sömmarna. Det är bra eftersom det ger oss möjlighet att presentera vår politik på bästa sändningstid och vi får möjlighet att resonera med och förklara för väljarna hur vi har tänkt oss att nå EU:s* lägsta arbetslöshet 2020. Som en följd av detta ökade fokus har diverse nyhetsredaktioner låtit olika forskare granska den socialdemokratiska jobbpolitiken.

Bland annat har Lars Calmfors och Eva Mörk uttalat sig om ungdomsrabatten, krogmomsen och höjda ersättningar i a-kassan och sjukförsäkringen. Båda menar att förändringar riskerar att öka arbetslösheten. Vad Calmfors och Mörk bygger det här på kan man fråga sig.

Verkligheten har visat att ungdomsrabatten har minimal effekt på sysselsättningen. Att Calmfors spår i sina teoretiska modeller för bevis är välkänt. När det inte finns någon empiri som motbevisar teorierna så kan man ju alltid lita på teorierna. Men i detta fallet finns åratal av belägg för att ungdomsrabatten är dyr och ineffektiv. Att jobb som inte har kommit skulle försvinna faller dessutom av sig själv.

När det gäller krogmomsen har det efter att sänkningen genomfördes tillkommit runt 4 000 jobb i restaurangbranschen. Det är inte helt lätt att koppla uppkomsten av dessa jobb till själva sänkningen. Det finns andra faktorer som också spelar in på branschens utveckling. Men om vi ändå köper antagandet om att 4 000 jobb har tillkommit så måste man fråga sig om det är maximal utdelning för dom pengar som satsas. Är 4 000 jobb det mesta man kan få ut av samma summa pengar allt annat lika? Svaret på den frågan är nej. Varje restaurangjobb kostar en till en och en halv miljoner kr. För samma summa får du två-tre lärare i grundskolan. Så för samma pengar kan man få ut ett större antal jobb i välfärden. Därmed handlar det om ett aktivt politiskt val. Restaurangjobb eller välfärdsjobb?

Den tredje delen är kanske den mest omstridda. Innebär sänkta nivåer i trygghetssystemen att arbetslösheten sjunker? Enligt många av Calmfors (och Anders Borgs) modeller så är svaret ja. Men om man lyssnar på OECD och ser till hur verkligheten ser ut så är svaret snarare "det beror på". För att sänkta ersättningsnivåer ska få genomslag på arbetslösheten så krävs att ett stort antal förutsättningar är uppfyllda. I ett så kallat anglosaxiskt system bidrar låga ersättningar till lägre arbetslöshet. I en nordisk välfärdsstat gör det däremot inte. Där innebär det bortfall i efterfrågan som sänkta ersättningsnivåer leder till att arbetslösheten i alla fall inte sänks. Att den stiger är snarare mer sannolikt. Hade det varit så att Calmfors och Borgs modeller hade stämt hade vi inte haft en historiskt hög arbetslöshet i Sverige idag.

Att uttala sig om huruvida Sverige under socialdemokratisk ledning har möjlighet att nå EU:s* lägsta arbetslöshet 2020 baserat på dom tre förändringar som omnämns här ovan är snudd på ohederligt. Vi socialdemokrater tror inte att dessa tre delar är det allena saliggörande. Vi vet att det krävs stora förändringar för att vi ska lyckas.

Det handlar om att få ett skattesystem som är funktionellt och där enskilt hattande hit och dit med skattesatsar likt ovan nämnda krogmomssänkningar inte förekommer. Det handlar om att stänga rekryteringsgapet som är gigantiskt och där det inte räcker med att bara köra arbetsmarknadspolitik för arbetslösa. Hela arbetsmarknaden måste ses över och fler måste våga ta chansen högre upp i produktivitetstrappan. Men det förutsätter att våra socialförsäkringar erbjuder ett gott skydd för att folk ska våga ta steget. Det förutsätter också att vi utvecklar vuxenutbildningen och möjliggör för mer vidareutbildning. Därigenom ökar också efterfrågan vilket får hjulen att snurra fortare. I det ligger också att se över statsfinanserna. Överskottsmålet är t ex något som knappast främjar full sysselsättning i dagsläget. Slutligen måste vi få en riksbank som når inflationsmålet (oavsett vad det målet ligger på).

Där finns massor mer att göra och det är glädjande att vi nu får chansen att tala med väljarna om detta. Jag tar gärna diskussionen om huruvida våra konkreta förslag är bättre än fler alliansutredningar. Jag är tämligen säker på vad väljarna tycker i i den frågan.

*****