Det har nu gått lite mer än ett dygn sedan
nyheten kom om att Tomas Rudin (S) har blivit åtalad för att ha tagit en flaska whiskey på Systembolaget. Det är givetvis en mycket tråkig och framförallt tragisk händelse för i första hand
Rudin själv. För partiet och politiken är det på sätt och vis också ett misslyckande. Återigen har omgivningen misslyckats med att reagera och hjälpa till innan det har gått för långt.
För precis som i
fallet med Michael Sandin (M) i Staffanstorp så måste omgivningen ha vetat något eller känt av något redan tidigare. I fallet med Sandin har detta blivit väldigt tydligt. I fallet med Rudin vet jag inte om det har kommit fram några sådana uppgifter ännu men det vore mycket märkligt om ingen överhuvudtaget har märkt av att Rudin har haft problem. Därmed inte sagt att någon skuld ska falla på omgivningen. Men det är ett kännetecken för den här typen av tragiska historier att ingen reagerat med tillräcklig kraft och energi för att hjälpa till innan det är för sent. För det ska man ha klart för sig. Att prata om någons missbruk är bland det svåraste man kan göra.
Dessa två toppolitikers tragiska historier sätter hur som helst fingret på dom extrema villkor som många politiker verkar i och under. Arbetsveckor på 60-70 timmar, ständig tillgänglighet för medborgare och media, ständig granskning av vad du gör och vad du säger från såväl medlemmar som väljare och media. Vetskapen om att minsta lilla misstag kan bli en förstasidesnyhet och ovanpå allt är där alltid någon som inte är nöjd med dom beslut som du fattar. Att många i dessa positioner hamnar i en eller annan form av missbruk förvånar i alla fall inte mig. Att det kan fortgå utan att det kommer fram i ljuset och att problemen hanteras förvånar mig egentligen inte heller med tanke på det jag tidigare nämnt.
Jag är själv nykter sedan 2006. En serie händelser fick mig att inse att det inte var vännernas, omständigheternas eller myndigheternas fel att jag drack. Jag insåg också att alkoholen inte bara skadade mig själv. Den skadade mina nära och kära också. I ljuset av det tog jag ett av dom tuffaste och samtidigt bästa besluten jag har tagit i mitt liv. Jag slutade dricka.
Vägen till det beslutet var oerhört krokig. Men det jag kan konstatera är att det behövdes ett antal händelser för att få mig att komma fram till insikten att jag hade problem. Trots att jag druckit sen jag var 13 år och trots att jag på vägen fram till den där sommaren 2006 haft stora problem så var det inte förrän vid just det tillfället när jag tog beslutet att sluta dricka som jag på riktigt insåg att jag faktiskt hade problem med alkoholen.
För såväl Rudin som Sandin så har det varit samma sak. För dom allra flesta som har ett missbruksproblem är det samma sak. Vad det är skiljer sig åt. Det kan vara att man får barn, det kan vara att man hamnar i skilsmässa, det kan vara att man blir tagen för snatteri eller att man blir uthängd i media. Poängen är att den där händelsen, som i nuet kan vara det värsta som har hänt en (eller ibland det bästa som när man får barn), är unik för varje person och att den på lång sikt kan bli den bästa händelsen någonsin.
Därför tror jag att Tomas Rudin kommer att känna en enorm lättnad när han får distans till det här. Det viktiga är att alla vi som finns runtomkring honom på olika sätt och nivåer visar vårt stöd och vår förståelse. För även om det var Tomas Rudin som utförde handlingen att ta flaskan och det är han själv som ska ta det fulla ansvaret för det så var det missbruket som drev honom till det. Och det får vi aldrig glömma. För så länge vi minns det så kan vi förlåta.
*****
