Malmö FF i ett krackelerande samhälle

Förr eller senare brister det...
Foto: http://www.alltomvetenskap.se

Att arbetslösheten har bitit sig fast i vårt land på historiskt höga nivåer är numera välkänt. Vi har vant oss vid en arbetslöshetsnivå på sju, åtta och till och med nio procent. Idag höjer knappast någon på ögonbrynen ens när det har talats om tvåsiffrig arbetslöshet. Detta är en farlig utveckling som riskerar att få långtgående konsekvenser för såväl dom enskilda individer som drabbas av arbetslösheten som för samhället i stort. Dessa långtgående konsekvenser kommer dessutom förstärkas av att vi har en borgerlig regering med en arbetsmarknadsminister i spetsen som inte agerar i riksdagen. Några propositioner på arbetsmarknadsområdet ser vi inte röken av och numera är det vanligt förekommande att möten i arbetsmarknadsutskottet ställs in. Trots detta finns det, som vi socialdemokrater visar gång på gång, massor av åtgärder som skulle kunna göras.

I denna situation börjar människor själva att agera. När staten inte tar det ansvar som åligger staten så tvingas enskilda individer och aktörer till handling. Kommunerna tar över allt mer av arbetsmarknadspolitiken. Landsting och regioner börjar bedriva en allt mer utvecklad näringspolitik för att skapa jobb. Men även andra icke offentliga aktörer känner sig tvungna att agera. Djurgårdens IF har sedan tidigare startat en egen ungdomsarbetsförmedling och Malmö FF följer nu efter. Det ideella föreningslivet känner sig alltså numera tvingade att systematiskt börja förmedla jobb eftersom ungdomsarbetslösheten är så hög som den är. När staten krackelerar träder andra aktörer in.

Denna utveckling välkomnas givetvis av regeringen. Vill man se en utveckling där staten träder tillbaka från sitt ansvar och allt mer läggs på den enskilda individen så är detta enbart positivt. Varje enskilt initiativ är givetvis också lovvärt. Djurgården och Malmö FF gör helt rätt utifrån sin plats och situation. Att två fotbollsklubbar tar ett så stort samhällsansvar är värt allt beröm.

Problemet med denna typ av initiativ är dock att det bara kommer somliga till del. Det blir en viss skara ungdomar som genom sina talanger och förmågor på det ena området kan åtnjuta fördelar på andra områden. För den som inte har förmågan och möjligheten att komma in i nätverket så blir statens minskade ansvar en stor nackdel. Den som inte nås av dom frivilliga krafterna blir ohjälpligt efter. Staten måste, för att upprätthålla samhällskontraktet, alltid fungera och när den inte gör det slits samhället isär. Vi har sett det i fråga om hemlösheten, vi har sett det i fråga om utbildningen, vi har sett det i fråga om sjukvården och vi ser det nu även i fråga om arbetslösheten. Det ideella föreningslivet ska vara ett komplement till det offenliga. Det ska aldrig ersätta det offentliga för att det offentliga brister så totalt och det är precis vad som håller på att hända i Sverige just nu. Som socialdemokrat kan jag aldrig acceptera en sådan utveckling.

*****