Nu blev det plötsligt mycket luft i kalendern

Det blir alltså inget extraval i vår. Regeringen har kommit överens med borgarna om att låta största partikonstellation få igenom sin budget. Överenskommelsen gäller fram till 2022. Mycket har redan sagts om det här. Dom flesta är glada. Vi slipper snöra på oss vinterkängorna varenda kväll i mars för att gå runt och knacka dörr. Vi slipper få skavsår i örat av alla telefonsamtal som skulle ha gjorts. Vi slipper den osäkerhet som det skulle innebära att rösta en gång till med allt vad lågt valdeltagande och snöstormar kan ställa till med.

Är det bra eller dåligt då? Ja, det finns väl två skolor. Den dominerande är vad jag kan förstå ändå ansvarsskolan. Det är bra för landet att vi nu har någon form av spelregler på plats som gör att vi kan styra skutan någotsånär. Den andra skolan, nyvalsskolan, är besviken och förbannad. Många har sett fram emot att få ta fighten om regeringsmakten en gång till. För en gång skull kändes ju spelplanen ovanligt klar. Det var ingen tvekan om vad det handlade om.

Personligen är jag dels imponerad av att Löfven ändå rodde en uppgörelse i hamn. Någon sa att hotet om extraval var ett "strejkvarsel". Så kan det definitivt tolkas och det positiva verkar vara att alla parter kommer ur det hela med hedern i behåll. Löfven spelade sina kort väl i detta.

Dels är jag oerhört imponerad över mitt parti. Minuten efter att Löfven hade varslat om nyval så var partiet på fötter. Vi är många som fick skjuta på julledigheten någon dag pga att planeringen inför våren redan var igång. Många planeringsmöten har hunnit hållas, en del beställningar har säkert redan gått iväg och stora insamlingskampanjer har startats. Här i Skåne har alla jag mött i partiet varit extremt taggade och på tå. Den mobiliseringsförmågan som vi socialdemokrater har är en fantastisk kraft och jag är övertygad om att det gett en del borgare kallare fötter än dom redan hade pga decemberkylan.

Nu slipper vi valrörelse. I alla fall för tillfället. Vad som händer framöver återstår att se. Någonting säger mig att det sista inte är sagt i den här frågan.

*****

Lyssna i jul

Foto: http://allchristmas.fm

Så här i juletider har dom flesta lite mer tid till att slappna av och bara ta det lugnt. Då kan man ha lust att lyssna på en podd eller på lite radio. Som tur är har jag spelat in både och dom senaste veckorna. Vill ni höra på podd om migrationsfrågor och skånsk S-politik ska ni gå in på min podcast. Ni hittar den här.

Vill ni däremot lyssna på radio så ska ni gå in här. Jag och vår nye politiske sekreterare Przemek Malachowski snackar extraval, Helsingborgspolitik och lite annat smått och gott.

*****

Dagens bild

Dagens bild kommer här:

*****

Woho! Val!

Foto: http://blogg.passagen.se/thomgran/resource/Vitval.jpg

Nu har det gått ungefär ett dygn sedan Stefan Löfven gav det historiska beskedet att Sverige för första gången sedan 1957 ska gå till extraval. Att detta händer är exceptionellt och i grund och botten mycket beklagligt. Det svenska systemet bygger på överenskommelser och på kompromisser. När låsningarna blir så totala som dom har varit under hösten så lamslås systemet.

Jag träffade lite folk på gymmet idag och dom flesta tycker nog ändå att det är bra att det blir nyval (ja, jag säger detta ord även om extraval är det korrekta) med tanke på hur situationen är. Denna känsla stärks också av den opinionsundersökning som är gjord om saken. Samtidigt var det någon som sa att det är beklämmande och sorgligt att vuxna människor med så mycket ansvar inte kan komma överens. Det ligger en hel del i detta.

Att som borgarna helt oreflekterat föreslå att det ska bli lättare att regera i minoritet är att ytterligare förstärka bilden av oviljan att samarbeta och tala med varandra. Och om inte våra ledande politiker kan prata med varandra och lösa saker med samtal, hur ska vi då förvänta oss att alla andra ska kunna göra det?

Hur som helst så står vi där vi står och jag är nog lika taggad som alla andra för att köra valrörelse. Jag är också helt övertygad om att vi socialdemokrater är ett av dom partier som kommer att klara en valrörelse bäst. Vi har en folkrörelse bakom oss och vi är mycket duktiga på att mobilisera när det behövs. Så nu kör vi!

*****

Den blågröna såsen sprack

Foto: 54grader.se

Som jag skrev om för två veckor sedan (inlägget hittar ni här) röstade MP mot sina egna majoritetskompisar vid den första voteringen i kommunstyrelsen den här mandatperioden. Igår hade vi kommunfullmäktige och tack vare att MP stod på sig och SD valde att inte delta så föll och sprack den sittande majoriteten i sin första votering. Det här är oerhört intressant och frågan är hur många sådana här nederlag det sittande styret klarar av. Samtidigt är det ingen jättefråga så jag tror inte att denna isolerade händelse kommer att ha så stor betydelse. Men om MP fortsätter att välja rätt i frågor om miljö, jämlikhet och solidaritet så kommer styret inte att vinna många voteringar utan aktivt stöd av SD. Ett läge som MP själv sagt sig vilja undvika genom att sätta sig i en majoritet ihop med borgarna.

Personligen deltog jag i min första interpellationsdebatt någonsin igår. Interpellationen som jag hade lagt handlade om MP:s inställning till sänkta avgifter i den individuella musikskolan. Debatten kan ni se här. Det var riktigt kul att få göra interpellationsdebut och det kändes som att det gick bra. Jag blev så inspirerad att jag redan sitter och klurar på nästa interpellation!

*****

Högerdilemmat

Foto: http://eduvantis.com

Alice Teodorescu skriver en intressant kolumn på Aftonbladets nätsida idag. I texten driver Teodorescu tesen att dom borgerliga partierna behöver ta tag i sin politikutveckling och att en förnyad idépolitisk debatt måste till. Detta för att forma morgondagens politik. Jag håller helt med henne. Själv skrev jag i mitt senaste blogginlägg om behovet av att ompröva den allt överordnade valfrihetsnormen som borgerligheten har drivit sedan 80-talet. Årets val visar mycket tydligt att denna nyliberalt präglade dogm har kommit till vägs ände. Teodorescu skriver vidare att:

"I dag saknas ett seriöst högeralternativ för de väljare som vill sänka skatterna, reformera arbetsrätten, stärka försvaret, sänka bidragen, höja bildningsidealet och kraven i skolan, öka individens egenmakt och minska statens inblandning, upphöja familjens och civilsam­hällets betydelse, sluta dalta med kriminella."

Vad Teodorescu beskriver och efterfrågar är implicit gammalmoderat. Problemet med önskemålet är att väljarna redan har identifierat ett sådant alternativ utanför den traditionella borgerligheten. Sverigedemokraterna har, med undantag för höjda bildningsideal (och i viss mån individens egenmakt), tagit den position som Moderaterna har lämnat efter sig i sin retoriska förflyttning mot mitten. Att SD utöver detta kryddar sin ideologiska utgångspunkt med fascism är inget som gammelmoderata väljare verka har några som helst problem med. Och varför skulle dom ha det? Rasism kan konservativa väljare i regel acceptera förutsatt att angreppen mot arbetareklassen fortgår och att den ekonomiska makten i samhället inte på något sätt hotas.

Moderaternas stöd till t ex apartheidregimen i Sydafrika låg dessutom bara 20 år före dom "nya" Moderaternas retoriska förvandling. Att det funnits främlingsfientligt tankegods i den moderata ledningens retorik långt in på 1980-talet vet vi av bland annat Ulf Adelsohns klassiska uttalande om "de stackars negrerna". Valstugereportaget 2002 visade med all tydlighet att rasism var vardagsmat bland moderata gräsrötter för tolv år sedan.

Dom moderata högerväljarna har, oavsett vad alla vi andra tycker, identifierat SD som ett "seriöst" alternativ. Teodorescu (och även jag) ser det inte så utan menar att den traditionella borgerligheten är den "seriösa" högern. Men dom fd moderata väljarnas dom är en annan och det är omöjligt att bortse från deras dom. Därmed inte sagt att vi för att tillfredsställa 13 procent av Sveriges väljare ska börja samarbeta med SD. 87 procent vill trots allt inte att SD ska ha något inflytande över politiken.

Jag delar helt uppfattningen om att ett (stort) steg till höger från Moderaternas sida skulle kunna stoppa SD:s fortsatta tillväxt. Om Moderaterna kan vända strömmen av konservativa väljare tillbaka till sitt parti kommer SD:s möjligheter att få höga siffror i framtiden att minska. Frågan är bara om Moderaterna är beredda att göra en sådan förflyttning. Det skulle innebära att Moderaterna ger upp kampen om den åtråvärda mitten. Risken med en sådan förflyttning är också att Moderaterna väljer att börja samarbeta med SD likt man gjort i andra länder och då finns det små skäl för väljarna att lämna SD. Det skulle i sin tur innebära att Moderaterna försvagar sig själva utan att vinna någonting på det.

Dessvärre är det nog så att den realpolitiska verkligheten omöjliggör för Moderaterna att röra sig överhuvudtaget i båten. Det visar om inte annat det starka stödet för Anna Kinberg Batra. Dom andra borgerliga partierna hyser jag liten tilltro till att dom skulle kunna ta upp den konservativa linjen och driva den med kraft. Dels för att dom inte själva vill det och dels för att dom inte har förmågan att klara av det.

*****

Det nöjda Folkpartiet

Som jag skrev om sist så vore lite borgerlig självkritik på sin plats efter att dom som grupp betraktat gjort sitt sämsta val på år och dag. När man åker på en brakförlust måste man, för att kunna komma igen, sätta sig ner och göra en analys om vad det var som gick snett. Idag står ordföranden i Folkpartiets valanalysgrupp, Mats Persson, i SVT och redogör för sina tankar kring valnederlaget. FP måste bli bättre på att driva fler frågor än skolan och bredda sin politik. En inte helt orimlig slutsats med tanke på att FP snarast varit Lärarnas Riksförbunds politiska gren dom senaste åren än ett självständigt och självgående parti.

Men samtidigt är det inte en speciellt självkritisk bild som framträder när Persson uttalar sig. Jag har inte läst analysen men jag hör vad som sägs. Dels nämns inget om Folkpartiets svajighet i t ex värnpliktsfrågan eller deras eurokampanjande. Dels saknas helt insikten kring vad det borgerliga samarbetet i form av alliansen har inneburit. Det hela blir snarare komiskt.

Persson säger nämligen något i stil med att stödet för allianssamarbetet är starkt bland dom väljare som har röstat på FP i det här valet. Då undrar jag i mitt stilla sinne om det inte är alla dom andra väljarna som FP vill åt? Att dom som röstat på FP gillar alliansen säger sig självt. Men om man ska växa behövs ju dom andra väljarna som inte gillar alliansen. Där verkar FP sakna en insikt som förmodligen skulle gynna både partiet självt och landet i det nuvarande parlamentariska läget.

*****
 

Tips: Veckans avsnitt av vår podcast är ute nu. Vi gästas denna vecka av nyvalda regionrådet Yvonne Augustin. Avsnittet hittar ni här. 

Ett uns av självkritik hade varit snyggt

Foto: maxgustafson.se

Riksrevisionen dömer idag ut vårdvalet inom primärvården. Fler friska söker vård och valen har bäst effekt för den som har mycket pengar. Resultaten och slutsatserna är inte nya och sedan tidigare kända. Att Riksrevisionen nu ansluter sig till alla dom oberoende instanser som visar på vårdvalets negativa konsekvenser är bra. Men frågan är vilka effekter det kommer att få.

Ta bara Region Skåne som exempel. Där har borgarna infört ett stort antal vårdval. Bland annat har specialistvård inom ögon och hud lagts ut vilket har slagit sönder fungerande vårdkedjor. Det har även dränerat verksamheterna på både kompetens och resurser. Patienterna och skattebetalarna får stå för notan såväl ekonomiskt som vårdmässigt. Trots detta vägrar högern i Skåne att medge några som helst problem med vårdvalen. Dom är till och med så hårdnackade i sitt motstånd mot att ompröva besluten att inget av borgarpartierna vill sträcka ut en hand över blockgränserna och diskutera ett samarbete. Detta trots en mycket svår parlamentarisk situation och trots att S och MP nu avstår från att föreslå en skattehöjning.

Vi socialdemokrater har omprövat vår politik till leda. Nästan varje gång vi har gjort ett dåligt val (och dom har varit rätt många på senare tid) så har vi rannsakat oss själva och tagit små steg mot mitten. Om själva förflyttningen är rätt eller fel kan man diskutera. Poängen är att vi har insett att allt vi tyckte igår inte behöver vara rätt idag. Borgerligheten däremot vägrar att fundera ett varv extra kring det valfrihetsparadigm som dom själva infört. Man skulle kunna tycka att omvärldens reaktioner i form av sågningar av resultaten och ett stort valnederlag skulle väcka något uns av självkritik. Men icke. Jag kan inte annat än beklaga den dogmatism som råder inom det borgerliga lägret. Den kostar mer än den smakar.

*****

SD, MP och kommunstyrelsen i Helsingborg

Foto: wikipedia.org  

Igår var det sammanträdespremiär för den nya kommunstyrelsen här i Helsingborg. Det innebar därmed KS-premiär för mig med. KS-möten är i regel ganska så snabba tillställningar i Helsingborg. Eftersom mötena inte är offentliga så finns det ingen större anledning att debattera sakfrågorna någon längre tid. Debatternas tas istället i kommunfullmäktige.

Under gårdagens möte var där dock en intressant sak som inträffade. I samband med att vi skulle godkänna ersättningsreglerna för mandatperioden så yrkade vi socialdemokrater på att Romarådet, ett råd för inkludering av romerna i samhället, skulle få samma ersättningsstatus som övriga kommunala råd. M, C, KD och FP röstade emot detta förslag. SD lade ner sina röster eftersom dom inte deltog i beslutet som helhet. Dom uttryckte dock en vilja att avslå vårt förslag ändå. MP, som ingår i det borgerliga majoritetsstyret, röstade däremot med oss socialdemokrater. Att MP agerade på detta vis är förståeligt eftersom dom tidigare, under förra mandatperioden, röstat med vår motion i frågan.

Borgarna vann omröstningen med röstsiffrorna 6-5  (2 nedlagda från SD). I ljuset av detta skulle man kunna tro att frågan därmed var avgjord. Men nu förhåller det sig så att S, MP och V (som inte sitter i KS) har 28 röster i KF. Borgarna har 27 och SD har 10. Om SD fortsätter att inte delta i ärendet som helhet och MP fortsätter att stå upp för sina gamla principer så kommer förslaget om att arvodera även medlemmarna av Romarådet att gå igenom.

Den 19/11 har vi KF-möte. Vi får väl se om SD av någon anledning fått för sig att rösta med borgarna då och om MP tryckts in i ledet av Moderaterna. Intressant situation är det hur som helst. Om inte MP viker sig driver borgarna igenom sina förslag med aktivt stöd av SD (om dom deltar). Undra vad Kent Persson och dom övriga partisekreterarna i borgarpartierna tycker om det...

*****

Den första veckan

Vägen framåt är dold men lockande!
Foto: naturskyddsföreningen.se

Min första vecka som kommunalråd går mot sitt slut och jag måste säga att det är fantastiskt kul att få den möjligheten som jag har fått. Tillsammans med mina kollegor har jag i veckan lagt mycket tid på planering inför framtiden. Det är utbildningar som ska ordnas, strategier som ska läggas, planeringar som ska göras och dessutom ska vi rekrytera en ny politisk sekreterare. Just den biten känns lite speciell för mig med tanke på att det är min gamla tjänst som ska tillsättas. Det är så spännande att se hur andra tänker kring den rollen och höra vad dom vill fylla den med.

Samtidigt som allt arbete görs för att få mandatperiodens arbete på plats så flyter det vardagliga politiska arbetet på. Det ska bland annat skrivas debattartiklar, interpellationer och motioner. Det är så oerhört häftigt att kunna skriva t ex artiklar där regeringens satsningar är den bärande delen. Att kunna föra ut vår socialdemokratiska politik som konkret handling är något helt annat än att bara berätta om hur det skulle kunna vara.

Nu är det snart helg och hör och häpna så är den för min del tom på politiskt arbete. I alla fall planerat sådant. Mailen och telefonen är ju alltid igång så man vet ju aldrig vad som lurar runt knuten. Men det är ju en del av charmen med det här uppdraget! Man vet aldrig vart vägen framåt för en.

Trevlig helg på er alla!

*****

En måndag

Så har jag då påbörjat min första "hela" vecka som kommunalråd här i Helsingborg. Det är fortfarande lite svårt att ta in det hela men glädjen och energin råder det inga tvivel om. Jag är helt enkelt supertaggad! Saker och ting börjar också falla på plats i det att borgarna och MP nu kan granskas fullt ut. Det tog inte många dagar för MP att göra ett första avkall på sin tidigare politik. Det i form av att inte gå med på sänkta terminsavgifter i Kulturskolan (om inte pappa Staten betalar dvs).


Jag tänker inte skriva så mycket mer just nu så jag avslutar med att tipsa om att ett nytt avsnitt av vår podcast är uppe. Ni hittar den här.

*****

Debatten ska tas med vem, om vad och hur?

Olika typer av migration
Foto: http://www.kidsdiscover.com

Att SD växer beror enligt många på att "ingen tar debatten" med dom. Jag håller som bekant inte med om att debatten inte tas. Däremot tas inte debatten på det sätt som SD vill. För att deras definition av att "debatten tas" ska uppfyllas så måste ingångsvärdet vara att invandring i grund och botten är ett problem. Tycker man inte det anses man inte "ta debatten".

Hur som helst så finns det ändå många som tvekar inför att ge sig in och diskutera frågor kopplade till migrationen. Det finns en osäkerhet som ofta grundar sig på att det kastas siffror hit och dit i ett rasande tempo. Påståenden som låter helt bisarra och som är helt omöjliga att bemöta (om dom vore sanna) kommer titt som tätt. Därför är det klokt att besöka Migrationsverkets hemsida för att skaffa sig en god faktagrund att stå på.

Men för att klara av en debatt så behöver man också ha konstruktiva förslag på hur saker och ting kan förbättras (i den riktning man själv anser vara "bra"). Som av en händelse har SKL tagit fram 35 förslag på hur kommunerna skulle kunna bli bättre på flyktingmottagandet. Bland dessa 35 förslag finns många kloka tankar och idéer som hade gjort stor skillnad i det vardagliga kommunala slitet om dom hade genomförts. Jag rekommenderar er att gå in och läsa SKL:s rekommendationer. Dom visar att vi mycket väl kan kombinera ett humant flyktingmottagande med en fungerande vardag. Det handlar nämligen bara att få tillgång till rätt verktyg och resurser.

*****

Dageneftertack och framtid

Visserligen är det inte mitt uppdrag som sången handlar om men den är fin ändå!

Idag är det söndag och lite av "dagen efter". Igår valdes jag som många av er redan vet till kommunalråd för Socialdemokraterna i Helsingborg. Jag kan inte riktigt förklara hur stolt jag är över detta förtroende. Som jag har skrivit många gånger här i bloggen så har jag en något annorlunda bakgrund. Så med den historien som jag har ändå lyckas få det förtroende som det innebär att bära ett så fint uppdrag är nästan overkligt för mig. Jag kan bara tacka och hoppas att jag ska infria alla dom förväntningar som finns på mig.

Förväntningarna består i huvudsak av att jag, tillsammans med Ingela Andersson som valdes till gruppledare och Anna Ingers som valdes till kommunalråd, ska leda vårt arbete med en konstruktiv och tydlig oppositionspolitik under fyra års tid som kan leda oss fram till en klar valseger 2018.

Genom att Miljöpartiet valde att, konstigt nog, sätta sig tillsammans med borgarna så är det också det som behövs. Jag tror att det finns ett stort utrymme att bedriva en oppositionspolitik som visar på varför ett socialdemokratiskt lett styre i Helsingborg hade gjort stor skillnad i jämförelse med Peter Danielssons fortsatta fögderi. Ingen ska nämligen tro att Danielsson tänker låta det bli allt för genomgripande förändringar av den inriktning som han har anlagt i staden. En inriktning som innebär att staden slits isär och att helsingborgarnas främlingskap inför varandras livsvillkor ökar.

*****

Miljöpartistisk nitlott för Helsingborg

Kom att tänka på den här lille krabaten. En död mans hand.
Foto: dyk.dk

Att vi har en ny regering märks redan. Borgerliga dagstidningar har krigsrubriker var och varannan dag och  Twitterhögern går i falsett så fort en sosse får en fis på tvären. Det märks också tydligt på dom politiska förslagen att Rosenbad numera har en S-ledd regering. Men det märks också att det sitter ett parti till i regeringen.

Visserligen har dom två senaste större infrastrukturutspelen inte kommit från regeringen. Men med tanke på att det handlar om den rödgröna majoriteten i Stockholm och ordföranden i Riksdagens trafikutskott så får man ändå betrakta utspelen som tunga. Båda utspelen påverkar dessutom Helsingborg oerhört mycket.

Att den rödgröna majoriteten i Stockholm vill påbörja en nedläggning av Bromma flygplats är förståeligt. En flygplats mitt i stan är inte världens bästa lösning varken ur markanvändningssynpunkt eller miljöhänseende. Men likväl är Bromma viktigt för många orter runt om i landet eftersom mycket av den så kallade navtrafiken numera går via flygplatsen. Det är en utveckling som är starkt ifrågasatt och spelet bakom Brommas uppgång från nedgången flygplats på dekis till aktuell för uppgradering till så kallad C3-nivå är inte helt okontroversiellt.

Det andra utspelet berör Helsingborg direkt. Ordföranden i trafikutskottet, miljöpartisten Karin Svensson Smith från Lund, menar att det inte är prioriterat med en HH-förbindelse. Istället är det höghastighetsförbindelser mellan våra tre storstäder och upprustning av befintlig (järnvägs)infrastruktur som gäller. Som Svensson Smith formulerar sig kan man läsa in att det inte spelar någon större roll om HH-förbindelsen innehåller biltunnlar eller ej. Den är inte aktuell oavsett.

Båda dessa förslag har stor inverkan på Helsingborg. Båda förslagen bär i huvudsak ett miljöpartistiskt signum även om nuvarande inrikesminister Anders Ygeman har motionerat i riksdagen om att stänga ner Bromma. Skulle båda förslagen bli verklighet kommer det drabba Helsingborg mycket hårt. Redan idag tar en resa till Stockholm med tåget ca sex timmar. Flyget tar via Bromma från dörr till dörr, beroende på var man ska i Stockholm, tre timmar. Så tack vare att flyget finns som alternativ är nordvästra Skåne attraktivt för näringslivet att etablera sig i. Skulle Bromma läggas ner, höghastighetstågen förläggas till Malmö och HH-förbindelsen utebli så kommer många företagsetableringar att gå om intet för Helsingborg och dess familj.

I dagarna blev det klart att Miljöpartiet kommer att ingå i det lokala styret här i Helsingborg. Tillsammans med högern ska MP styra staden under dom nästkommande fyra åren. Den stora frågan som idag ligger över vår stad är hur dom lokala miljöpartisterna kommer att agera i dessa frågor. För om dom stöttar nedläggningen av Bromma samtidigt som dom inte lyckas få ordning på sina riksdagskollegors märkliga uppfattning om att en HH-förbindelse inte har prioritet, dvs i grund och botten inte är så viktig och kan vänta, så medverkar Miljöpartiet såväl lokalt som centralt till att lägga en mycket tung hand över utvecklingen i Helsingborg.

*****

Se möjligheten och ta chansen Magdalena Andersson

Foto: gp.se

Idag konstaterar Magdalena Andersson det som redan var känt. Statens finanser är inte så starka som den tidigare borgerliga regeringen har velat ge sken av. Där är ett hål på ca 90 miljarder kr för i år. Överskottsmålet kan vi glömma att det uppfylls inom någon snar framtid. Det här är givetvis bekymmersamt och beklagligt. När S lämnade över till borgarna 2006 var där 65 miljarder plus på kontot.

Frågan som per automatik kommer är när vi kan återgå till att uppfylla överskottsmålet. Det är en logisk fråga men samtidigt tycker jag att den är felställd. På kongressen 2013 diskuterade vi huruvida vi skulle sätta nya mål för statens finanser. Överskottsmålet kom till på 90-talet i den politiska kontext och diskurs som rådde då. Det tjänade sitt syfte att få ordning och reda på dom offentliga finanserna. Men det finns inget självändamål med ett överskottsmål. Att betala av på statsskulden år ut och år in i ett läge när investeringsbehoven är enorma och arbetslösheten hög är inte det klokaste man kan göra enligt mig och många andra.

Därför kan faktiskt det uppkomna läget vara ett bra tillfälle att omvärdera den ekonomiska politiken. Satsa på att nå en budget i balans och använd den procenten av BNP som överskottsmålet är till att investera. Det skulle ge oss en skjuts framåt och det skulle hjälpa såväl oss själva som andra delar av Europa.

*****

Eftersom jag inte bloggar så ofta...

Foto: http://freehdw.com

Det bloggas som sagt inte så mycket från min sida just nu. Jag ska förklara varför lite senare men just nu får ni nöja er med läget som det är. Men för er som saknar mitt bloggande kan jag ju glädja med att jag och Olle Möller oförtröttligt fortsätter att podda. Ni hittar veckans avsnitt här.

*****

Staten Israel är sur. Då har vi gjort rätt!

Foto: expressen.se

USA gnäller och Israel skäller. Sveriges regering vill som första större EU-land erkänna Palestina som egen stat. Det känns riktigt bra att vi äntligen efter åratal av bildtsk utrikespolitik kan börja göra vår röst hörd internationellt. Plötsligt är vi med ett enda beslut inne på en helt annan kurs än vi har varit under alla åren med alliansregeringen. Måtte denna nya progressiva inriktning hålla i sig. Såväl inrikes- som utrikespolitiskt.

*****

BommA levererar

Foto: http://www.konferensanlaggningar.se/Bommersvik

Som ni alla känner till så gick jag Bommersviksakademin för något år sedan. Det var en av dom häftigaste erfarenheterna jag har haft. Så nu när kallelserna till 2014/15 års upplaga precis i dagarna har landat i brevlådan/inboxen hos 100 unga kamrater är jag allt lite avundsjuk. Att få ha en sådan resa framför sig är en lyx.

Lite extra stolt blir jag också en dag som denna när Aida Hadzialic, som gick BommA året före mig, har blivit utsedd till minister i Stefan Löfvens nya regering. Carina Persson, som är ansvarig för BommA, introducerade oss för en föreläsare med orden att "här sitter delar av en framtida svensk regering". Då kändes det lite overkligt att någon från vår grupp skulle hamna där även om potentialen helt klart syntes. Idag blev Carina sannspådd. Hur coolt är inte det?!

*****

Inte f*n är vi integrerade

Foto: sunnhetsbladet.no

Som alla som deltog i valrörelsen känner till så var en av dom stora frågorna som diskuterades Fredrik Reinfeldts utspel om flyktingkostnaderna. Frågan kom upp i väldigt många samtal. För det mesta var det inget problem. Dom allra flesta är oerhört positivt inställda till att vi ska hjälpa utsatta människor. Sen inser var och en att det finns stora utmaningar förknippat med ett stort flyktingmottagande. Sysselsättning, bostäder och ett gott omhändertagande av dom som behöver stöd och hjälp är A och O för att det ska fungera.

I dom återkommande diskussionerna kring migrationen till vårt land är där ett ord som ständigt återkommer. Ordet är "integration". Många menar att just "integrationen" i det svenska samhället är för dåligt. Fascisterna menar att vi inte ska ha något som kallas integration utan är istället helt uppriktiga med att det för deras del handlar om assimilation. Kulturella, religiösa och traditionella skillnader ska helt enkelt utplånas till förmån för majoritetssamhällets normer. Att detta är en i grunden rasistisk inställning är tämligen klart. Att inte få uttrycka, utöva och praktisera sin religion är ett ingrepp i religionsfriheten och det är direkt antidemokratiskt. Att inte få tala vilket språk man själv vill är en inskränkning i dom mänskliga rättigheterna.

Men hur är det då med det där begreppet "integration"? Tittar man i SAOL på nätet betyder integration "sammanförande till en helhet". Det låter ju bra men jag blir ändå alltid konfunderad när folk pratar om just integration. För vilken helhet är det som ska sammanföras? Och hur skiljer det sig egentligen från assimilering? Väldigt många hävdar ju att man måste tala samma språk (svenska) för att integrationen ska fungera bra. Men om jag arbetar på en arbetsplats där engelska är gångbart och jag utför mitt jobb, betalar mina skatter, åker hem till min familj och tittar på dumburken, lämnar ungarna på fotbollsträningen, bakar surdegsbröd och läser New York Times och The Guardian på nätet, är jag inte  integrerad då? Står jag utanför samhället? Och om jag räknas som integrerad trots att jag inte pratar svenska bara jag jobbar, betalar skatt och har ett liv som ligger någotsånär inom ramen för majoritetsnormen, vad är det då som är kvalifikationen för att vara integrerad?

Sen har vi det där med "helhet". Vilken helhet är det vi pratar om egentligen när vi pratar integration? Låt mig ge ett exempel. Nu efter valet har jag plötsligt fått en massa tid till att göra såna där saker som jag inte har hunnit med på väldigt länge. Till exempel har jag slökollat lite på TV. Ikväll såg jag lite på Femmans program "Böda Camping". Häromkvällen såg jag en kort stund på "Ullared" och i ett svagt ögonblick såg jag på "Big Brother" i typ två minuter. Jag kan till och med erkänna att jag fastnade framför "Paradise Hotel" i säkert 30 sekunder. Efter totalt kanske 10 minuters sammanlagt tittande på dessa program kan jag konstatera att allt snackar om "helhet" är direkt skitsnack. För förutom språket så har jag extremt lite gemensamt med dom flesta av alla människor som flimrar förbi i dessa TV-program. Jag känner dessutom väldigt få individer som har några som helst likheter med alla dessa människor. Betyder det då att jag inte är integrerad? Eller är det dom som inte är integrerade? Jag förstår ju vad dom säger, vi pratar samma språk, men jag begriper mig banne mig inte på hur dom tänker och resonerar. Deras humor är oftast helt obegriplig och om jag väl skrattar så skrattar jag inte med dom. Jag skrattar åt dom.

Nu ska jag säga att det inte stör mig det minsta att dessa människor är på det sätt som dom är. Klart jag kan tycka det är pinsamt å deras vägnar och klart jag kan ha vissa betänkligheter mot att kopulera och supa hejdlöst i TV som deltagarna i BB och PD gör från och till. Men trots allt är det var och ens business och jag dömer dom inte. Jag skulle framförallt inte drista mig till att påstå att dom inte är integrerade. Men jag skulle inte heller säga att dom och jag är en helhet.

Bara för att göra det hela än mer klart och för att undvika alla misstänkar om någon slags elitism i det här inlägget så ska jag säga att jag kollade lite på Babel och Kobra också häromdagen. Och jag har lika lite gemensamt med många av deltagarna där som jag har med deltagarna i "Böda Camping". Men inte heller folket i Babel är enligt mig att anse som dåligt integrerade. Vi är helt enkelt bara väldigt olika.

Utifrån ovanstående resonemang kan jag bara dra en slutsats. Sluta snackar om "integration" som något eftersträvansvärt och som någon slags lösning. Integrationsdebatten är en pseudodebatt för att vi inte klarar av att bygga ett samhälle där alla människors lika rätt och värde upprätthålls och där rätten till arbete, utbildning och tillgänglighet inte kränks. Om vi bara såg till att sluta vara så jäkla introverta och utgå ifrån att det vi själva gör alltid är rätt och det andra gör som vi inte förstår är fel så hade problemet med olikheter inte varit så stort. Klart det är jobbigt ibland när man inte fattar och förstår allt som händer och sker om kring en. Man behöver inte ens gilla det. Men det är inte farligt att det luktar spiskummin i hela trappuppgången, somliga gillar Sitarmusik även om inte du gör det precis som att några gillar dansband och att kyssa en man när man själv är man är inte mer annorlunda än att kyssa en kvinna. Några ber till en gud med ett namn och några till en gud med ett annat.

Lär dig att leva med det. Vi är alla olika och det enda som verkligen gör oss till en helhet är att vi alla är människor med lika värde.

*****

En förklaring och en stilla fråga

Jag skrev tidigare idag om att det verkar vara något väldigt, väldigt fel med rösträkningen i somliga kommuner runt om i landet. Daniel Hedén från Malmö gav en möjlig förklaring:

"Det är väldigt kul med sovjetiskt valdeltagande, men så väldigt märkligt är det inte. Det verkar vara en effekt av att man räknat uppsamlingsdistriktet först. Normalt sett räknar man det sist och då stiger kommunens totala valdeltagande med kvoten mellan avlagda röster i uppsamlingsdistriktet (sena förtidsröster) och kommunens totala antal röstberättigade. Räknar man uppsamlingsdistriktet tidigt verkar samma operation leda till att valdeltagandet stiger med kvoten mellan uppsamlingsdistriktets röster och antalet röstberättigade i de hittills rapporterade valdistrikten. Då kan det tillfälligt bli fler avlagda röster än antalet (inrapporterade) röstberättigade, men det löser sig självt när alla distrikten rapporterat."

Tack för det klargörandet!

Om nån nu bara kunde förklara varför det går så jäkla långsamt också...

*****

Det verkar gå sådär med rösträkningen

Länsstyrelsen håller som bäst på och räknar personrösterna i kommunerna. I Skåne verkar det dock gå lite trögt. Av någon anledning har t ex inte Helsingborg påbörjats alls och i t ex Staffanstorp har man sedan några dagar räknat två distrikt. Sen verkar det ha tagit stopp. Det är klart att det är lite frustrerande att det tar så lång tid. Framförallt när man ser att många andra kommuner är klara.

Men när man går in och tittar lite närmare på siffrorna så kanske man kan se ett litet frö till förklaring. Notera valdeltagandet i dom valdistrikt som är räknade i Båstad och Staffanstorp. Något är väldigt, väldigt fel...

*****

En dag i en folkrörelse

 

Idag hade jag den stora förmånen att besök Närlundadagen här i Helsingborg. Närlunda är ett av våra miljonprogramsområden och i området har vi en mycket aktiv S-förening. Jag fick vara med och inledningstala vid invigningen av dagen tillsammans med ordförande i föreningen Vehid Stovrag. Mitt fokus låg på det fina samarbete som finns på Närlundadagen mellan en mängd olika aktörer. Dagen arrangeras av oss socialdemokrater men det märks knappt då det är allt ifrån Helsingborgshem till Högaborgs BK som är med och gör dagen till vad den är.

Just den biten, att det är lokala föreningar och aktörer som samverkar, är det som gör Närlundadagen (och andra områdesfester där vi i S är med och arrangerar) så stor. Egentligen helt utan direkt politiskt budskap visar vi socialdemokrater att vi brinner för området och att vi har ett engagemang för att göra människors vardag bättre. När vi arbetar på det här sättet är vi precis det folkrörelseparti som jag håller så högt.

Så stort tack till alla inblandade. Idag visade Närlunda S-förening att Socialdemokraterna minsann inte bara kommer när det är val. Vi är ett parti som finns närvarande i människors vardag. Som en sann folkrörelse.

Foto: Robert Lexeklint

*****

I väntans tider

Foto: Wikipedia

Valet är över. Spelplanen för dom nästkommande fyra åren har klarnat. Just nu är det väntan, väntan och väntan som gäller. Vi väntar på en ny regering, vi väntar på besked om hur Region Skåne ska styras och vi väntar på personkryssen i kommunerna.

I detta läget har jag svårt för ultimatum. När Centerpartiet och Folkpartiet säger att dom absolut inte kan tänka sig göra än det ena, än det andra, så känns det inte seriöst. Ingen vet vad som kommer att ske och att då surra sig vid masten på ett sjunket alliansskepp är tämligen oseriöst. Men jag förstår att det finns en viss bitterhet och att nederlaget svider. Så det tar väl några veckor eller månader att mjuka upp stämningen. När krutröken efter valet väl har lagt sig kommer det att vara tid för ansvar.

En fråga som kommer att lösas tämligen snart är frågan om talmansposterna. SD "kräver" att dom ska få andre vice talmansposten eftersom det är tradition. Miljöpartiet gillar inte detta och jag förstår dom. För en andre vice talman kan företräda Sverige i internationella sammanhang och ska representera hela riksdagen. Att sätta en fascist på den posten vore att spotta på alla dom värden som har byggt det här landet. Jag vill definitivt inte att en sverigedemokrat ska företräda Sverige i några som helst sammanhang och jag har full förståelse för om Riksdagens ledamöter tänker det samma.

*****

 



Vinster i välfärden, SD, Kinaaffären.

Foto: http://hbt-sossen.blogspot.se

Idag publicerade Helsingborgs Dagblad en debattartikel av mig och Ingela Andersson. Ämnet för dagen är vinster i välfärden och äldreomsorgen. Ni hittar artikeln här.

Igår spelade jag och Olle Möller in det näst sista avsnittet av vår podd före valet. Avsnittet handlar om Kinaaffären, SD:s momsfusk, fotboll och massa annat. Ni hittar podden här.

*****

Hur orkar du?

Foto: http://metrobloggen.se

Ibland får jag frågan "hur orkar du hålla på med politik"? Hur orkar du knacka dörr dag ut och dag in? Hur orkar du twittra och blogga? Hur orkar du gå på möte efter möte med olika föreningar och företag? Hur orkar du sitta timme ut och timme in på interna möten och planera framtiden? Hur orkar du med alla kommenterar och påhopp?

Jag tänkte på det där nu när jag var hemma en stund och städade. Varför orkar jag? Vad är det som gör att man lägger timmar, dygn, månader och år av sitt liv på att syssla med politik?

Det enkla svaret är för att jag tycker det är så jäkla roligt. Att träffa medmänniskor i ett samtal om vårt gemensamma samhälle och dess framtid är kanske det bäst som finns. Möjligheten att fritt få byta tankar och idéer med andra är en lyx som inte alla människor har. Rent historisk är det snarast en parentes att vi har den möjligheten. Det vill jag ta till vara på.

Det djupare svaret är att jag vet att för varje väljare jag kan vinna över för den socialdemokratiska saken kommer vi bygga ett bättre samhälle för alla. Jag vet att det gör enorm skillnad i vardagen för miljoner människor om det är en socialdemokratisk nämnds- eller riksdagsledamot som har varit med och format besluten eller om det är någon från t ex Moderaterna eller Sverigedemokraterna. När man har haft förmånen att som jag följa politiken på så oerhört nära håll under ett antal år så ser man vad resonemangen i vardagen gör. Att då ha någon som ser till allas rätt eller bara sin egen gör enorm skillnad när besluten ska mejslas fram.

Så hur orkar jag? Jag faktiskt tycker inte det är en ansträngning att arbeta politiskt. Klart man blir trött då och då men det är inte den känslan som dominerar. Det är inte den känslan som vinner terräng i mitt hjärta. Jag tycker det är ett privilegium, en lyx, att få vara en del av vår demokrati och en del av vårt parti. Får jag vara det så kommer jag att köra på så länge jag kan och får.

*****

Grattis Malmö FF!

 

Idag finns det faktiskt bara en sak att skriva om trots brinnande valrörelse och det är Malmö FF:s fantastiska match igår. Det är en av dom största bragderna detta lag har gjort dom senaste decennierna och det betyder så oerhört mycket både för klubben, för staden och för svensk fotboll. Stort grattis och lycka till i CHAMPIONS LEAGUE!

*****

Tankar om valet så här en lördagsmorgon

Foto: wikipedia.org

Imorgon är det tre veckor kvar till valet. Tre veckor av tungt men oerhört roligt slit för att ge Helsingborg, Skåne och Sverige ett nytt styre. Igår när jag kom hem från kvällens dörrknackningsövning hade jag en huvudvärk som inte var av denna värld. Efter värktabletter och lite mat var det bums i säng och därför är jag också vaken kl 7 idag. Men det ger ju tid till att blogga, läsa tidningen och bara njuta av lugnet en stund innan dagen drar igång.

Här i Helsingborg kommer det bli fullt ös i dagarna två. Idag kör vi röd lördag som vanligt med tillhörande dörrknackning. Det är så kul att vara ute och knacka just nu. Igår var vi i Kattarp och det var riktigt god respons. Nästan alla vi knackade på hos var hemma och många var oerhört positiva till att vi kom. Våra byar känner sig lite bortglömda här i Helsingborg och då är det viktigt att vi socialdemokrater visar att vi minsann inte glömmer någon.

Imorgon kommer hela den skånska socialdemokratin till Helsingborg för att hålla valupptakt. Stefan Löfven gästar oss än en gång och förhoppningsvis gör vi i alla fall hälften av det som HIF:arna sjunger om. Vi målar gatorna röda!

Avslutningsvis innan jag går ut för att fånga dagen vill jag bara nämna att nazisterna kommer att manifestera här i Helsingborg idag. Kyrkklockorna kommer att ringa och alla vi som tror på demokratin och medmänskligheten säger enat NEJ till dessa fascismens svarta skuggor. Aldrig ska fascismen få komma tillbaka och sprida sin dynga över våra länder igen. Aldrig!

*****

En känsla just nu

Kanske lite väl dramatiskt med "Knockin' on Heaven´s door" men kul är det i alla fall!

Som ni märker så hinner jag inte blogga så ofta. Det beror helt enkelt på att jag har fullt upp med att göra massa annat. Det är ju valrörelse!

En grej som vi i Helsingborg sysslar väldigt mycket med (och partiet i övrigt för den delen) är dörrknackning. Jag har varit ute ett antal gånger redan och det är helt fantastiskt vilken respons vi får. Det vore kanske inte så konstigt om det bara var i våra starka områden som vi knackade men saken är den att vi just nu är ute i dom områden där vi inte är sådär jättestarka. Vi har varit det en gång i tiden men 2006 och 2010 tappade vi till Moderaterna. Dom väljarna håller vi just nu på att ta tillbaka.

Det är nämligen den bilden som jag får bekräftad när jag möter väljarna. Många berättar direkt att dom röstade blått 2010 men att dom nu är mycket osäkra. Dom flesta lutar åt att det behövs en förändring och den förändringen stavas Socialdemokraterna. Sen är där några som tror att det räcker med en röst på MP för att få förändring men då brukar jag påminna dom om läget i Region Skåne. Där har MP varit med och styrt tillsammans med högern i åtta år. Det är mer än en väljare som hajar till och blir mäkta förvånade. Och därefter säger dom; ja, men då blir det ju Socialdemokraterna där med!

*****

Att stå med rumpan bar

En bar rumpa
Foto: aftonbladet.se

Folk från såväl höger som vänster brukar slänga ur sig att S och Wallenbergarna har haft "hemliga avtal", "pakter" och diverse andra konspirationsteorier i tid och otid. När det kommer från vänsterhåll är det som belägg för att S är ett parti långt till höger. När det kommer från högerhåll är det för att misskreditera S och utmåla partiet som ett gäng hycklare.

Att S har haft en stundtals god relation till familjen Wallenberg framförallt under 50- och 60-talet är helt klart. Den svenska modellens konstruktion gör att staten, fackföreningsrörelsen och storkapitalet i det traditionella industrisamhället får en god relation. Detta genom förhandlingar som gynnar båda förhandlingsparterna och därmed i sin tur gynnar staten. Men där har likväl funnits en bitter kamp mellan S och Wallenbergarna. Så relationen har väl varit minst sagt kluven.

Högern däremot har alltid varit på mycket god fot med Wallenbergarna. Relationen med S har varit "av nöd tvungen". Med högern är det kärlek. Så är det ju för övrigt med stora delar av näringslivet och högern. Det är också en av förklaringarna till varför den borgerliga regeringen i slutet av 70-talet instiftade den så kallade "Industriakuten". Istället för att bejaka strukturomvandlingen och se möjligheterna i den nya ekonomiska utvecklingen var det statsstöd och subventioner till storkapitalet som gällde. I våra dagar är det subventioner och avdrag till stor kostnad per arbetstillfälle som är melodin. Det där med att marknaden ska klara sig utan statlig inblandning är bara ideologiskt skitsnack från högern. Om man nu ska tala klarspråk.

Därför är det föga överraskande att det idag avslöjas att regeringen ändrat sig i frågan om vapenfabriker i Saudiarabien efter ett brev från Marcus Wallenberg. Moderaterna insåg förmodligen ganska tidigt att hela affären var problematisk men när en Wallenbergare ryter ifrån kan inte högern bita den hand som föder den. Moderaterna kommer givetvis neka att så är fallet. Reinfeldt kommer göra allt han kan för att undvika att svara på frågor. Kent Persson kommer förneka alla ekonomiska kopplingar mellan M och Wallenbergarna. Anna Kinberg Batra kommer gorma om att S minsann får pengar på LO och Gunnar Axén kommer slänga ut dom eventuella radio- och TV-mottagare som han har kvar i sin ägo genom närmaste fönster.

Men faktum kvarstår. Tack vare gott journalistiskt arbete vet vi nu vem som bestämmer svensk politik med nuvarande regering vid makten. Om vederbörande vill dvs.

Och inte är det Fredrik Reinfeldt.

*****

Om (hela) sanningen ska fram

Foto: scandlines.se

Idag kan man läsa om att Helsingborg har växt rekordmycket under årets första halvår. 1083 personer ökade stadens invånarantal med vilket är kul och bra. Moderaten Peter Danielsson är givetvis snabbt ute och tar äran åt sig. Han brer ut sig och förklarar det hela med att: – En orsak är att Helsingborg är en stad som uppfattas som attraktiv; en stad som vill något.

Det här låter jättebra. Problemet är bara att Danielsson inte berättar hela historien. Förra året växte Helsingborg med totalt 978 personer. Det var en av dom sämsta siffrorna staden har haft sedan 2006 och dessutom en del i en långsiktigt sjunkande trend.

År	Folk-	Folk-
	ökning	mängd
2006	1 327	123 389
2007	1 597	124 986
2008	1 768	126 754
2009	1 605	128 359
2010	818	129 177
2011	1 449	130 626
2012	1 385	132 011
2013	978	132 989
Källa: SCB, Bef-pak

Denna långsiktiga trend är kopplad till det faktum att högerns bostadspolitik varit totalt misslyckad i såväl Helsingborg som i landet i övrigt. Helsingborg tappade också stort i relation till jämförbara städer under 2013.

När man då känner till hela historien måste man ställa sig frågan vad det är som blivit så extremt mycket attraktivare i Helsingborg under våren 2014 så att man kan tala om att det är just attraktiviteten som gjort att folk har flyttat hit. I ett längre perspektiv ter det sig nämligen mer som slumpen och en kortvarig positiv avvikelse i en annans ganska dyster trend. Som vanligt väljer Peter Danielsson ut russinen ur den annars ganska sura kakan.

*****

 



Rätt ord vore snarare "superkass"

Allt handlar om vilken lins man använder för att se saker genom.
Foto: Wikipedia

SVT har kört sin granskning av jämställdheten i landets kommunstyrelser nu i två dagar. Det är en bra granskning som på djupet tittar på hur den reella makten i landets kommuner ser ut. S och MP är bäst i klassen. V är något under den av SVT fastställda gränsen för godkänt på 40 procent. Sen kommer dom borgerliga partierna som ett radband därefter. M och KD är sämst bland borgarna. Toksist ligger föga förvånande SD.

I granskningen ingår att snacka med företrädare för dom olika partierna. Igår var det Vänsterpartiets lysande kommunstjärna Stig Henriksson som fick stå vid skampålen. Hans kommun är en av dom absolut sämsta. Det är givetvis pinsamt för ett parti som gör anspråk på att vara feministiskt. Men V spöar trots allt alla dom borgerliga partierna. Idag får Moderaterna beröm för att dom ökar mest. Men dom ligger ändå långt efter. Man kan förundras över hur saker och ting presenteras ibland. Visst är det dåligt av V att inte lyckas nå dom uppsatta 40 procenten. Men om V är dåliga så kan man fundera på vilket ord som passar för att beskriva borgarna. "Bäst" borde inte vara i närheten av att användas. Superkass vore mer lämpligt.

*****

Det måste få ett stopp

Fiyan Dakhee, jezidisk politiker i Irak, lyfte frågan i det irakiska parlamentet
Foto: Huffington Post

Idag skriver jag tillsammans med riksdagsledamoten Kent Härstedt och riksdagskandidaten Per-Arne Håkansson i Helsingborgs Dagblad om situationen i norra Irak och det akuta behovet av handling. Sverige, EU och FN måste genast lyfta frågan och agera.

Ni hittar artikeln här.

*****

Back in action så NU KÖR VI!

Foto: http://www.salesforcemarketingcloud.com

I måndags började jag jobba igen med full kraft efter min semester. Givetvis har det blivit lite jobb under semestern med. Som politiker är man satt att förvalta ett förtroende och det förtroendet har man så länge man är vald. Jag är visserligen inte vald till att vara politisk sekreterare men jag ser det som ett förtroendeuppdrag ändå. För det är i förtroendebranschen jag befinner mig.

Att valrörelsen är igång känns ordentligt. Jag kommer på sätt och vis ha dubbla roller nu under valrörelsen. Dels min vanliga roll som politisk sekreterare. Dels kommer jag till övervägande del att hjälpa till på vår arbetarekommun här i staden. Sen kommer väl den mesta tiden varken läggas på Rådhuset eller på arbetarekommunens expedition. I valrörelsetider ska man ut och träffa väljarna så mycket som möjligt. Det är ju liksom hela poängen med valrörelsen. Dessutom kandiderar jag själv till kommunfullmäktige nu vilket är extra stimulerande.

Jag ser extremt mycket fram emot den här valrörelsen. Det är så oerhört peppande att efter så många år i opposition verkligen känna att ett maktskifte är nära. Idag kom den första mätningen som jag sett efter sommarens stiltje. Den är gjord av Novus och läget är i princip helt oförändrat vilket lovar gott. Det ska verkligen till något alldeles speciellt för att borgarna ska kunna sitta kvar.

*****

Jag tänker arbeta för en vinstfri välfärd i Helsingborg

Foto: http://maxgustafson.se

Attendo har det tufft just nu i Helsingborg. För någon dag sedan rapporterades det om att företaget haft problem med att förse sin personal med legitimation. Något som skapar stor oro inom hemtjänsten. Idag kan man läsa om att företagets personal inte hinner med att ge den omvårdnad som behövs. Att detta skulle vara något annat än ett symptom på den vinstjakt som företaget bedriver är naivt att tro. Attendo tjänar grova pengar på vår välfärd. Pengar som egentligen skulle ha gått till våra medborgares välfärd.

I debatten anförs ofta argument om att "riskkapitalisterna" måste bort ur vår välfärd. Jag vänder mig mot detta begrepp. För vari ligger risken i att bedriva hemtjänst på fastpris? I mina ögon ska riskkapital vara något som investeras i innovationer och i branscher där sannolikheten att få tillbaka insatt kapital är liten och där potentiellt nya marknader öppnas upp. Men när man lyckas så kan man också hämta hem stora vinster. Vad Attendo och liknande företag har bidragit med i form av välfärdsinnovationer som kommer den stora allmänheten till del är höljt i dunkel. Däremot är vinsterna enorma. Någon större risk föreligger alltså inte.

Jag kandiderar till Helsingborgs kommunfullmäktige i höst. För mig hör inte bolag som Attendo och Vårdaga (tidigare Carema) hemma i välfärden. Det socialdemokratiska kongressbeslutet innebär att det är upp till varje kommun att avgöra om man vill ha vinstdrivande bolag i välfärden. Jag tycker att Helsingborg ska ta till vara på möjligheten att endast ha offentliga och non-profitutförare i välfärden. Det tänker jag arbeta för.

*****

Myten om den höjda kommunalskatten

Foto: guld24.se

Som kommunpolitiker står man varje år inför frågan om att fastställa den kommunala skattenivån. Ska skatten höjas, sänkas eller behållas på nuvarande nivå? I kölvattnet av den diskussionen kommer ofta ett påstående som jag skulle vilja granska närmare. Det låter så här:

"Höjd kommunalskatt slår hårdast mot dom med lägst inkomster."

Argumentet för att så skulle vara fallet är att den kommunala skatten är platt. Det är samma summa som tas ut på varje intjänad hundralapp. Logiken är tämligen enkel. Om en person med 10 000 kr i månadsinkomst betalar in 50 kr mer i månaden i kommunalskatt slår det hårdare mot vederbörandes ekonomi än om en person som tjänar 40 000 kr i månaden betalar in 200 kr mer i månaden. 50 kr är relativt sett mer pengar för en person med 10 000 kr i inkomst än vad 200 kr är för en person med 40 000 kr i inkomst.

När någon* anför detta argument för att inte kommunalskatten ska höjas eller att en kommunal skattehöjning alltid ska undvikas in i det längsta så brukar dom flesta nicka instämmande. Ingen vill ju slå på dom som har lägst inkomster. Men frågan är om det här argumentet håller full ut. Utsagan tar nämligen bara hänsyn till utgiftssidan i en person eller ett hushålls ekonomi. Om jag som i ovan nämnda exempel tjänar 10 000 kr i månaden och jag får en kostnadsökning på 50 kr i månaden så kan jag anses ha "förlorat". Men det förutsätter ju att allt annat är lika och att inga förändringar sker på inkomstsidan. Men så fungerar det ju inte. När kommunen höjer skatten så bör ju rimligtvis dom inkomna pengarna användas till något. Det är just här som själva kärnan ligger.

Om pengarna som kommer in, i Helsingborgs fall är 10 öre skattehöjning ca 23 miljoner kr, används till att inkludera Internetkostnader i försörjningsstödsnormen så blir fördelningsprofilen på skattehöjningen annorlunda än om pengarna används till att reparera potthål i asfalten**. Bor man som jag i postnummerområde 252 27 så är det billigaste Internetabonnemanget på Pricerunner 175 kr i månaden. Om jag som försörjningsstödstagare har betalat 50 kr mer i månaden i kommunalskatt men får 175 kr i ökat stöd så har jag netto tjänat 125 kr i månaden om jag har Internet hemma. Med tanke på att där finns ca 2 300 hushåll i Helsingborg som uppbär försörjningsstöd så blir den totala kostanden för Internetabonnemang för samtliga dessa hushåll 4,2 miljoner kr per år. Om vi höjt skatten med 10 öre skulle vi, förutom att ha omfördelat direkt till dom med lägst (taxerade) inkomsters fördel, ha 19 miljoner kr kvar att göra något annat med.

Någon kommer efter att ha läst ovan anförda exempel direkt att börja pladdra om att vi genom en sådan konstruktion och fördelningsprofil framstår som ett "bidragsparti". Att man med det tänkandet är ohjälpligt fast i en borgerlig debatthegemoni och tankevärld är en sak som vi i alla fall för tillfället kan lämna därhän. Istället kan vi försöka lösa detta lilla problem så att även dom som är rädda för att bli kallade för bidragspartister kan känna sig lugna.

Vi skulle i så fall kunna använda dom 19 miljoner kronorna till att höja dom så kallade "uppbyggande medel" som finns i skolan. Dessa pengar är extra tillskott till dom skolor som har dom största utmaningar. Dessa utmaningar består i t ex tuffare socioekonomisk profil på eleverna. Om vi skjuter till mer pengar till uppbyggande medel går dessa pengar till barnen från dom hushåll som har lägst inkomst. Det innebär att även barn till föräldrar som inte uppbär försörjningsstöd får del av satsningen. Det blir inte samma nettotillskott i direkta pengar för föräldrarna till dessa barn men om man vidgar perspektivet bara en liten aning så är det att se som en investering i dessa barns framtida inkomstutveckling att förbättra deras skolgång***. Nettotillskottet kommer alltså över tid och fördelningsprofilen får en hävstångseffekt. Ska man snacka lite ekonomiskt mumbojumbospråk kan det hela ses som en progressiv investering i barnens, familjernas (och samhällets) humankapital.

Man kan även tänka sig att använda pengarna till att införa gratis musik- eller kulturskola, gratis eller kraftigt reducerade inträdesavgifter på stadens kulturinstitutioner, ökade föreningsbidrag till föreningar som tar stort socialt ansvar, fler speciallärare i skolorna, höjt generellt försörjningsstöd, pensionärsrabatter inom någon sektor eller något helt annat.

Poängen har förhoppningsvis framgått vid det här laget men för den som inte har förstått ännu kommer den här:

En skattehöjning slår olika beroende på vad man gör med dom pengar som man får in. Därför kan man inte i allmänna ordalag avvisa en kommunalskattehöjning med argumentet att den slår hårdast mot dom med lägst inkomster. Det är helt enkelt inte sant.

En skattehöjning kan mycket väl vara att föredra framför t ex omfördelningar inom nuvarande skattenivå. Har man som syfte att främja jämlikhet och därmed frihet för alla så är det hur skatteintäkterna fördelas som är av betydelse och inte enbart den allmänna skattenivån.




*För en borgare är det allt som oftast ett självändamål att sänka skatterna. Därför kan vi i följande resonemang bortse från dessa personer. Vi utgår istället ifrån att vi har med socialdemokrater eller andra som anser sig vara progressiva att göra.

** Man kan tänka sig att inkludera medlemsavgift i förening, viss summa för bokinköp eller fri kollektivtrafik också. Så häng inte upp er på just Internetabonnemang.

*** Ett barn som klarar skolan blir i regel också ett mer harmoniskt barn. Det i sig kan innebära påtagliga förändringar i ett hushålls ekonomi även på kort sikt.

*****

 

Bloggat: Peter J skriver bra om kulturens roll idag

Ett nytt avsnitt

Nu har vi äntligen spelat in sista avsnittet för vårsäsongen av vår podcast. Ni hittar avsnittet här. Vi snackar Almedalen så det står härliga till och kommenterar vitt och brett till höger och vänster. Nu tar vi ett litet sommarbreak och återkommer i augusti. Så håll ut!

*****

Varna domarna

Foto: foa.dk

Som många säkert känner till så har jag en bakgrund som fotbollsdomare. Under elva år dömde jag fotboll. Så nu i VM-tider är det inte bara lagen som jag följer. Givetvis tittar jag lite extra på domarna. Och en sak har jag kunnat konstatera. Det delas ut väldigt lite varningar. Framförallt "missas" det väldigt många solklara varningar. Turneringens kanske solklaraste varning delades dessutom aldrig ut. Jag pratar givetvis om tacklingen i ryggen på Neymar.

Nu visar det sig, enligt var den tyska tidningen Bild erfar, att domarna har fått direktiv om att dela ut färre kort. Om det stämmer eller ej lär vi ju aldrig få veta. Men som gammal domare är det min känsla att det mycket väl kan ligga något i det. Ta bara det här med bortsparkade bollar. I den europeiska toppfotbollen är det relativt ovanligt. Framförallt i Champions League och dom andra toppturneringarna. Men under VM har spelare sparkat bort bollar, lyft upp dom och fördröjt spelet i match efter match. Några varningar har i princip inte delats ut. Sen sitter TV-kommentatorerna och berömmer t ex Brasilien och Tyskland för att dessa lag är duktiga på att "förstöra" rytmen i matcherna. Något som klart underlättas om spelarna får bryta mot spelreglerna.

Att VM-matcherna bedöms på ett visst sätt är kanske sin sak. Problemet, förutom att matcherna blir mindre attraktiva att titta på, är att beteendet sprider sig ner i den övriga fotbollen. Det är mer än en gång man har fått höra kommentaren från spelare i dom lägre divisionerna att "sådär gjorde dom minsann inte i VM". Som tur är kan man alltid svara då att varken du eller jag spelar eller dömer i VM. Och det finns uppenbarligen ett skäl till det!

*****

 



Debattartikel om matchningsproblematik, bidragsjobb och arbetsmarknaden

Idag tipsar jag bara om att ni kan läsa en debattartikel skriven av mig i Helsingborgs Dagblad. Artikeln berör matchningsproblematiken på arbetsmarknaden och vilka konsekvenser olika bidragsjobb kan få för konkurrensen mellan företag. Ni hittar artikeln här.

*****

Borgarna drar fram spåkulan igen

Foto: nyheter24.se

Idag är första dagen då det nya Attefallhuset kan byggas. Huset skulle även kunna kallas Utredningsstugan då den på många sätt symboliserar borgarnas misslyckade bostadspolitik. Att det är just idag som alliansen dessutom presenterar ett förslag om att det ska byggas 100 000 nya bostäder är ironiskt. För efter åtta års total kris i bostadsbyggandet så gör borgarna som dom gjort med järnvägen och försvaret. Dom målar framtidsbilder och slänger ur sig förslag som någon annan i en diffus framtid ska ta ansvar för. Hela "krona för krona"-konceptet faller platt och man måste dessutom fråga sig: Varför i hela friden har dom inte gjort något på åtta år?

Noterar också att borgarna nämner HH-förbindelsen. Det är såklart positivt men så länge Moderaterna inte har ett stämmobeslut om att den ska byggas så kan man fundera på vad deras utfästelser är värda.

*****

Straffet, lögnen och förtroendet

Foto: aftonbladet.se

Idag avslöjar HD och DN att Sverigedemokraternas kommunalråd i Helsingborg, Michael Rosenberg, har ljugit om sitt grovt kriminella förflutna. Brotten han har begått består främst av olika former av stölder. Bland annat har han ingått i en liga som sprängde kassaskåp och han har därför avtjänat ett två år långt fängelsestraff för det. Brotten är begångna under sent 80- och tidigt 90-tal.

Att Rosenberg idag är en av Sverigedemokraternas ledande politiska företrädare, genom att han är kommunalråd i Sveriges nionde största stad och genom att han dessutom är ordförande i SD:s valberedning, har jag inga synpunkter på. I sak har jag inställningen att den som har sonat sina brott också ska vara välkommen tillbaka in i samhällsgemenskapen. Brotten är visserligen många och grova men det är över tjugo år sedan dom begicks.

Jag är själv i en situation där jag har gjort saker i tonåren som jag inte är stolt över och som jag ångrar djupt. Det går inte en dag utan att jag tänker på det och önskar allt ogjort. Men jag möts alltid av förståelse och av förlåtelse eftersom jag visat att jag lever ett annorlunda liv idag. I min värld måste folk ha rätt till en andra chans. Sen måste givetvis brottets art och tid avgöra hur lång "karantän" man måste ha innan man kan göra anspråk på ett förtroende. Att en dömd pedofil aldrig ska jobba på ett dagis är t ex i mina ögon en självklarhet. Men att utestänga någon från samhällsgemenskapen för all framtid är ett allt för hårt straff om inte brottet är så pass grovt att livstids fängelse kommer på fråga.

Med allt ovan sagt så är där dock en sak som är oerhört problematisk i Rosenbergs agerande. Han har uppenbarligen ljugit för sitt parti om sin bakgrund. För oavsett vad Martin Kinnunen säger så har ju Rosenberg kryssat i en vandelsförsäkran där han uppger att han inte har begått brott. Om det hela är kvar i brottsregistret eller ej är därmed irrelevant. Har man begått brott så måste man självklart vara öppen med det om man ska kunna göra anspråk på ett förtroende. Barack Obama har t ex erkänt att han rökt marijuana som ung. Trots att det var olagligt. Det påverkar knappast förtroendet för honom idag eftersom han varit ärlig om det. Nu är visserligen inte Obama dömd för det men ni förstår poängen.

Om Rosenberg kan sitta kvar eller ej lägger jag mig inte i. Jag tycker att alla i SD borde avgå och syssla med något annat än politik men det har med deras politiska ställningstagande att göra. I själva sakfrågan handlar det för mig om lögnen och förnekandet. Om alla kort hade lagts på bordet och alla blanketter varit ifyllda rätt hade jag aldrig skrivit det här inlägget. Men att ljuga om dom brott man begått och blivit dömd för är fel och det inger inte förtroende. För om man kan ljuga om det, vad ljuger man mer om?

*****

 

Media: Ingrid Runsten i ämnet