måndag 30 september 2013

Medgång föder medgång

Såhär nöjd är nog inte Reinfeldt idag
Foto: aftonbladet.se
I slutet av förra veckan presenterades siffror från Novus i media om hur väljarna bedömer förtroendet för dom olika partierna i ett stort antal frågor. Novusmätningen visade också vilka frågor som väljarna just nu sätter högst upp på den politiska dagordningen. Idag presenterar DN/Ipsos ett gediget undersökningsmaterial där inte bara partisympatierna mäts. Även förtroendet för regeringen mäts och folk har också fått svara på vilket parti dom tror leder regeringen efter nästa val. I princip alla trender pekar neråt för regeringen och detta är givetvis oerhört goda nyheter för oss socialdemokrater.

För visst har det ett egenvärde att regeringen går dåligt mindre än ett år före valet. Men det har också ett stort internt värde för oss socialdemokrater. Efter snart åtta år i opposition, åtta mycket tunga år i opposition, så börjar ljuset i tunneln äntligen att skina. En viss ro har börjat lägga sig i partiet och allt fler börjar verkligen tro på en valseger nästa år. Väljarna som vi möter i diverse sammanhang har en helt annan attityd till oss socialdemokrater än vad som var fallet för bara något år sedan vilket självklart höjer moralen i partiet. Man sträcker lite extra på sig och bördan av att kampanja blir avsevärt mycket mindre. För precis som när ett fotbollslag går bra och kommer in i ett "stim" så fungerar partier likadant. Medgång föder medgång helt enkelt.

Lika självklart är det att höja en varningens finger och spotta ur sig lite klyschor. Valet är inte vunnit, mycket hårt arbete återstår och framförallt görs inget av sig själv. Det är vi som måste göra jobbet. Ingen annan. Men jösses vad mycket lättare det är när Moderaterna tappar och ligger under 25 procent!

*****
 
Bloggat: Roger, Peter J
 
Läs mer på Socialdemokraterna

söndag 29 september 2013

Att ge till och få av rörelsen

Foto: stromstad.se
Igår var jag på nästa sista delkursen av partidistriktets stora utbildningssatsning IDÈ2014. Satsningen sträcker sig över hela mandatperioden och leds av en grupp som kallas emeritus. Denna grupp består av fd toppolitiker som nu ger tillbaka med sin kunskap och erfarenhet till den rörelse som dom varit en del av i så många år. Konceptet är riktigt häftigt och det känns stort att få träffa många av dom politiker som man tidigare bara sett på tv eller läst om i tidningarna.

Gårdagens ämne var sjukvården. Ett ämne som blir mer och mer aktuellt både i politiken och bland "Svensson på gatan". Som jag skrev om tidigare i veckan så rankar svenska folket sjukvården nu som den viktigaste frågan inför valet. Att det kom nyheter igår om att bristen vårdplatser i landet numera leder till dödsfall var på sätt och vis symboliskt. Jag skrev om detta i fredags utan att veta att det skulle bli en av gårdagens stora nyheter.

Hur som helst så är dom utbildningsinsatser som partiet gör på lokal, regional och nationell nivå stora just nu. Jag har under den här mandatperioden haft förmånen att gå Bommersviksakademien, IDÈ2014 och två stycken lokala utbildningar i kommunikation och ledarskap. Den sistnämnda lokala utbildningen i ledarskap är dock inte avslutad än. Samtidigt håller jag själv i utbildningar för nya medlemmar i bland annat ideologi, jag håller en del utbildningar för fackligt förtroendevalda kring kommunalpolitik och jag har hållit utbildningar i såväl sociala medier som dörrknackning.

Just det här att både få av rörelsen och att ge tillbaka är kanske det största av allt. Det känns så oerhört inspirerande att få vara med och utbilda andra kamrater samtidigt som man själv hela tiden lär sig mer. Det är nog på många sätt unikt att en rörelsen kan arbeta så här målinriktat just med bildningen. Jag är så oerhört stolt över att få vara en del av det.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

fredag 27 september 2013

Skattesänkningarna blir folks död

Foto: Maxgustafson.se
Novus har undersökt vilka frågor som svenska folket rankar högst på den politiska dagordningen. Dessa mätningar är betydligt mer intressanta än alla opinionsmätningar kring väljarstöd eftersom frågemätningarna tydligare pekar ut om folk tycker att ett parti ligger rätt eller ej. Det visar också på vilken potential som finns i olika frågor och det ger vägledning om var man kan hämta stöd. Därför är det oerhört glädjande att svenska folket fortsätter att ranka sjukvården högst. Tvåa är jobben och tre är skolan. I samtliga dessa frågor har för övrigt Socialdemokraterna störst förtroende.

Att sjukvården ligger som etta är inte så konstigt. I Skåne har nio personer dött av orsaker som direkt kopplas till resursbrist. I Stockholm är det kaos inom bland annat förlossningsvården och det finns stora organisatoriska problem. Dessutom har man gjort så kallade OPS-upphandlingar kring Nya Karolinska som riskerar att dränera hela landstinget på pengar. I Västra Götaland dog en person häromveckan pga brister och i ett flertal landsting är det problem med bland annat tillgängligheten.

Det är självklart att svenska folket reagerar och menar att bristerna i sjukvården måste rättas till. Lika självklart är det att folk kopplar samman Fredrik Reinfeldts skattesänkningar med krisen. Konsekvenserna av att skatterna har sänkts med 140 miljarder kr kan knappast bli tydligare än att folk dör. Det är den yttersta och mest tragiska konsekvensen av den etrema skattesänkarpolitiken och den som säger sig vara förvånad över detta brister avsevärt i sin omvärldsanalys.

För vi vet av erfarenhet att god sjukvård för alla hänger intimt samman med skatterna. För låga skatter leder oundvikligen till att den generella välfärden eroderas och när hålen blir tillräckligt stora så faller människor rakt igenom. Valet nästa år kommer handlar om huruvida vi ska ha ett skyddsnät för alla eller om Sverige ska ansluta sig till länder som USA där den enskildes ekonomi avgör hur väl man blir behandlad inom sjukvården. Ta och fundera på det en stund om du inte tycker att sjukvården är en så viktig fråga. Jag tror att du ändrar dig.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna


torsdag 26 september 2013

Hur kul kan det va?

Vem är så här glad idag?
Foto: sydsvenskan.se
Idag strålar solen lite extra. Malmö FF vann derbyt mot Helsingborg igår och leder nu Allsvenskan med fyra poäng med en match mer spelad. Det börar lukta SM-guld för dom himmelsblå. Det är en bra dag idag!

Som borgare tycker man nog inte att dagarna är lika bra. Det är nämligen mycket just nu och inte av den positiva sorten. Gamla frågor som Nuon vill inte riktigt släppa och nya affärer som Billströms (M) eventuella insideraffärer, arbetsmarknadsminister Svantessons (M) abortmotstånd och fd biståndsminister Carlssons (M) lön från biståndspengar gör att dom frågor som borgarna mycket hellre hade velat prata om inte alls bryter igenom. Lägger man där till att Anders Borg har problem med att förklara varför han lånar till ett femte jobbskatteavdrag och att veckans debatt präglats av skandalerna med polisens (och andrasregistrering av romer så får inte regeringen ut mycket av sin politik just nu.

Det kan som sagt inte vara speciellt kul att vara borgare just nu. Eller jag kanske ska säga moderat. För som ni noterat är det i princip bara moderater som rör till det för regeringen just nu. Men det är kanske inte så konstigt. Ingen vet ju riktigt vad dom tre andra partierna gör eller tillför i svensk politik för tillfället. Ska man tro på Maud Olofssons gamla utsaga om att "roligast vinner" så lär alliansen verkligen vara rökt i valet 2014.

*****
 
Bloggat: Martin om UD, Peter H om Nuon, Monica om jobben
 
Läs mer på Socialdemokraterna 

onsdag 25 september 2013

Vänta lite med "avgå alla"

Foto: workersinjuryrights.com
Skandalen med polisens etniska registrering rullar vidare. Från att ha handlat om ett register med romer i Skåne växer nu härvan till att inkludera fler län, fler människor och framförallt fler lögner. Skånepolisen ljög om huruvida dom hade ett register eller ej redan förra året. Detta trots att en direkt fråga ställdes om saken. Om det innebär att någon ska avgå, få sparken eller omplaceras låter jag vara osagt. Kraven på "avgå alla" kan lätt slå fel och saker måste tas i rätt ordning. Att hänga någon mellanchef eller länspolismästare om det visar sig att ännu högre höns också har gjort fel skulle vara beklagligt. Den här rötan måste dras upp med roten och med tanke på att det idag kommer anklagelser mot rikspolischefen så vet man inte var det hela tar slut.

Ansvarig minister Beatrice Ask går ut och "ber om ursäkt å Sveriges vägnar" idag. Hon menar också att ansvar måste fastställas och att saker och ting ska tas i rätt ordning. Jag delar som ovan framgår uppfattningen om att allt måste gå rätt till i fastställandet av ansvar. Men frågan är vilket ansvar Beatrice Ask själv har.

Om man drar en parallell till en annan rättsskandal för att jämföra med tonläget från Moderaterna och Folkpartiet så kan man se vad som sade i samband med dom fängelserymningar som skedde under Thomas Bodströms tid på justitieministerposten. Fredrik Reinfeldt krävde då att Bodström skulle avgå. Johan Pehrson (FP) krävde till och med att hela regeringen skulle gå. Att moderater och folkpartister inte lever som dom lär kan man därmed ganska snabbt sluta sig till.

Dock vet vi som sagt inte var det här slutar. Om romer har blivit registrerade så finns det en hel del andra grupper som också kan tänkas vara kartlagda på grund av sin etnicitet. I Malmö, Göteborg och Stockholm finns och har det funnits kriminella gäng med etnicitet som gemensam nämnare. Har medlemmarna i dessa gäng också familjer som blivit kartlagda av svensk polis av den enkla anledningen att dom råkar vara släkt med en kriminell individ? Man kan också fundera på vilka andra registergrunder som polisen har ansett sig ha rätt att arbeta utifrån utöver dom som är fastställda på laglig och demokratisk väg.

Roger Jönsson tar slutligen upp en intressant vinkel i sitt blogginlägg idag. Han ser att ökande klyftor i kombination med främlingsfientlighet och storebrorsmentalitet leder fram till den här typen av skandaler. Jag vet inte om jag delar Rogers optimistiska syn på att den här skandalen skulle kunna vara någon slags vändpunkt. Tvärtom så tror jag den här typen av skandaler kommer att bli vanligare. För i ett samhälle där myndigheterna har full rätt att massregistrera all vår kommunikation för att använda det i preventivt syfte så är det oundvikligen så att vissa individer, grupper eller sammanslutningar inom säkerhetsapparaten kommer att missbruka denna kapacitet. Den demokratiska kontrollen och insynen i den här typen av frågor måste därför avsevärt stärkas och garanteras. För det ligger mycket i det Benjamin Franklin en gång sade:

"They who can give up essential liberty to obtain a little temporary safety, deserve neither liberty nor safety."

*****
 
Bloggat: Peter J, Roger, Johan W
 
Läs mer på Socialdemokraterna

tisdag 24 september 2013

Krisen rullar vidare

Dags att sparka ut den blå regionledningen
Foto: www.thedebutanteball.com
Krisen i den skånska sjukvården rullar vidare ned för ett sluttande plan. Mycket av rapporteringen har rört SUS i Lund och Malmö. Men krisen stannar inte i sydvästra Skåne. Den råder över hela regionen. Här i Helsingborg har det mest handlat om viten för överbeläggningar men nu har även vi drabbats av dödsfall pga platsbrist. Det innebär att det totalt sett i Skåne nu snart handlar om ett tvåsiffrigt antal som har avlidit pga den situation som råder. Att människor dör pga resursbrist i Sverige 2013 kan inte annat än benämnas som en skandal.

Borgerligheten och Miljöpartiet höjer skatten nästa år med 30 öre. Trots detta läggs det sparbeting på i princip samtliga sjukhus i regionen. För Helsingborgs del handlar det om 105 miljoner kr. Det är ca 200 anställda. Detta i ett läge då folk alltså avlider pga platsbrist.

Skånsk sjukvård har hamnat i ett läge där det inte längre räcker att blunda, hålla tummarna och hoppas på det bästa. Halvmesyrernas tid är förbi. Antingen tar man tag i dom underliggande problemen som finns inom hela den skånska sjukvården eller så kommer krisen att fortsätta med inget mindre än den direkta konsekvensen att vår välfärd försämras avsevärt. Pia Kinhult och hennes moderater förstår helt uppenbart inte detta och därför bör dom bytas ut. Det behövs ett nytt politiskt ledarskap i Skåne.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

måndag 23 september 2013

Jag har läst "Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee" av Dee Brown

 
Har fullt upp idag men jag lyckades smita undan några minuter nu så då passar jag på att skriva ett blogginlägg. Egentligen skulle jag vilja skriva om polisens horribla agerande kring registreringen av romer men jag känner inte att jag hinner sätta mig in i den frågan tillräckligt för att blogga om den idag. Så istället blir det ett inlägg om en bok jag nyligen läst. Även den handlar om hur människor agerat tvärtemot all rim och reson och brutit mot både lagar och regler. Boken heter "Begrav mitt hjärta vid Wounded Knee" och är skriven av Dee Brown.

Den här boken är en riktig klassiker som gavs ut första gången 1972. Boken handlar om kolonialiseringen av västra USA utifrån indianernas perspektiv och behandlar åren 1860-1890. Brown har genom gedigen efterforskning lyckats samla mycket av det skrivna material som finns att tillgå i form av vittnesskildringar, protokoll m.m. Eftersom indianerna inte hade något eget skriftspråk finns inte många förstahandskällor skrivna av indianer utan mycket av det vi vet kommer från källor skapade av vita. Detta ger inte en helt rättvis bild åt alla skeenden och berättelserna kan bli fragmentariska. Men Brown lyckas på ett lysande sätt att berätta historien ur en vinkel som vi sällan ser den.

Det är här omöjligt att gå igenom alla stammar, krig och reservat som Brown berättar om. Boken är på ca 420 sidor i pocketversionen och texten är liten och hopklämd. Det, tillsammans med alla svåra indianord och den totala likgiltigheten som vita visade inför indianernas liv och egendom, gör att boken blir tung att läsa. Man skäms för hur dom vita kolonisatörerna betedde sig och man skäms för hur centralmakten i USA agerade. Fagra ord och löften bröts gång på gång och indianerna utsattes för inget mindre än ett folkmord enligt min mening. Robert Fisk beskrev utrotningen av armenierna som "the first genocide" men frågan är om man inte kan ser på utrotningen av Amerikas ursprungsbefolkning som föregångare till 1900-talets industrialiserade mördande. Givetvis tillsammans med dom mass- och folkmord som skedde i Afrika under samma tid.

Boken är helt klart läsvärd om man har tid och ork att ta sig igenom den. Den berättar bland annat om det legendariska slaget vid Little Bighorn mellan Crazy Horse och Sitting Bull på ena sidan och Custer på andra. Vet du inte hur slaget slutade? Läsa boken vet jag!

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna 

söndag 22 september 2013

Rena öknen av regeringen

Regeringens klimatarbete är rena öknen.
Foto: di.se
Riksrevisionen har återigen funnit stora brister i regeringens arbete. Den här gången är det klimatpolitiken som har granskats. Att regeringen i regel brukar ignorera allt vad Riksrevisionen säger är välkänt. Det där med att lyssna till revisionens kritik och ta till sig den är inte riktigt Reinfeldt & Co:s grej.

Frågan om klimatpolitiken vittnar dock om något djupare i regeringens politik. Kortsiktigheten är extremt tydlig och därmed brister ansvaret för vårt samhälles långsiktiga utveckling. Samhällsbyggandet har försvagats. Jag får jämt och ständigt känslan av att långsiktigheten helt försummas när man lyssnar på regeringen.

För det är inte första gången som kritiken är massiv mot regeringens klimatpolitik. Ta bara frågan om miljöbilsdefinitionen. Stora, tunga dieselbilar klassas som miljöbilar fast dom förorenar mer än många andra och med enkelt trixande kan biltillverkarna ordna till en miljöbil av nästan vilken bil som helst.

Ser man på andra områden, som järnvägssatsningarna, så ligger regeringen efter och nu dras det till och med ner på underhållet. Detta försöker ansvarig minister möta med bortförklaringar om tillfälliga pucklar och att det ligger mer pengar framöver i planen. Problemet är att regeringen inte sitter på ett mandat att bestämma framöver. Dom bestämmer idag och det är vad som satsas idag som räknas.

Klimatfrågan är på många sätt vår tids stora ödesfråga. Det blir våra barn och barnbarn som får betala för våra synder och det är sannerligen inte rättvist. Jag tycker det hela sammanfattades på ett alldeles utmärkt sätt i det studiematerial som ABF och Socialdemokraterna har plockat fram. Där citeras indianhövdingen Seattle. Han sa: "Vi har inte ärvt jorden av våra förfäder, vi har lånat den av våra barn."

Det är med inget mindre än det perspektivet som klimatpolitiken måste drivas och där är regeringen inte ens i närheten av att lyckas.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

lördag 21 september 2013

Morr, ryt och gläfs sa Anders Borg

Foto: www.manaleak.com
Hör och häpna! Enligt den mycket informativa sidan "Borgs bankbråk" har Anders Borg inte rutit till mot bankerna på 128 dagar. Det här är förmodligen någon form av rekord. Borg har ju gjort det till sin paradgren att ryta mot finanssektorn i allmänhet och bankerna i synnerhet. För även om det är länge sedan han röt mot någon bank så har han definitivt inte slutat morra. Det aktuella fallet gäller gläfsande mot en revisionsbyrå. Borg slår på stora trumman och menar att nu ska det bli ett stopp på skatteplaneringen.

Men vänta nu, tänker nog den minnesgoda. Har inte Borg varit ute och gormat om skatteplanering förr? Jodå, för något år sedan var det dom så kallade räntesnurrorna som var skurken. Där påstods det också att kommunerna kunde vara medskyldiga till skatteplanering. Den gången hände det visserligen litegrann. Att det blev fart under Borgs galoscher hade förmodligen att göra med att det var just kommuner inblandade. Dessa skatteskurkar, som försöker få mer pengar till sina medborgare och sina välfärdsverksamheter, kunde inte få hållas. Sen visade det sig ovanpå allt att det inte förekom speciellt mycket mygel av den här typen i kommunsektorn. När Skatteverket gjorde sin granskning hittade man inte ens något olagligt (Dagens Samhälle nr 28, 2013). Men det spelar liksom mindre roll för Borg. Det viktiga är att han får ryta. Resultat och åtgärder, dom kan man lämna därhän. Han har ju bara varit finansminister i sju år så man kan väl inte förvänta sig att det ska hända något redan...

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

fredag 20 september 2013

Tacka nej till sänkt skatt du med

Jag noterade en kul grej på Facebook nu under eftermiddagen. Moderate riksdagsledamoten Jan Ericsson har tydligen uttryckt att hans mailbox inte precis fylls av mail från folk som tackar nej till sänkt skatt. Detta uppmärksammade en tjej vid namn Kristina Wicksell. Wicksell uppmana samtidigt oss alla att maila Ericsson och berätta att vi tackar nej till sänkt skatt.


Jag mailade Ericsson för en stund sedan och jag tycker att du ska göra likadant. Jag passade också på att berätta att jag tycker att pengarna istället ska gå till välfärden.


Jans mail är som framgår jan.ericson@riksdagen.se. Maila nu!

*****
 

Läs mer på Socialdemokraterna

Helsingborgsk ironi och kannibalism

Moderaterna mumsar villigt i sig sina små borgarkompisar.
(Pandan på bilden förnekar att hen skulle ha något som helst samröre med Moderaterna)
Foto: wikipedia.org
Den borgerliga treklövern här i Helsingborg har problem. Inte nog med att dom inte kan komma överens om avgörande infrastrukturprojekt för staden. Dom styr dessutom i minoritet vilket gör att dom får stryk titt som tätt. Senast igår fick dom stryk i Vård- och omsorgsnämnden när det gällde huruvida vårdboende ska upphandlas när kontrakten går ut 2015 eller ej. Hade kommunstyrelsens ordförande, moderaten Peter Danielsson, bemödat sig att förankra sina beslut och söka breda lösningar så hade han sluppit gå på nit efter nit. Men att ta ansvar är liksom inte riktigt Moderaternas grej som vi numera vet.

Åter till treklöverns problem. Trots våndor har allianspartierna ändå valt att skriva ett avtal om samarbete i valrörelsen. Kravet från Folkpartiet var att tre valkretsar skulle bli två. Detta förmodas gynna dom mindre partierna. Motkravet från Moderaterna var att Folkpartiet, och övriga undertecknare, ska tiga i den offentliga debatten om skatterna. Skatt ska inte diskuteras med medborgarna. Den ska inte heller diskuteras av medlemmarna i partierna. Nä, skatt ska diskuteras i den gemensamma ledningsgruppen och ingen annanstans. Detta har självfallet gjort en hel del medlemmar, företrädesvis i Folkpartiet, upprörda. Med all rätta.

Folkpartiet har uppenbarligen stora problem med att acceptera alliansen. Det gäller inte bara i Helsingborg utan i kommun efter kommun och i en del landsting sätter folkpartister ner foten. Moderaterna är dom som tjänar på allianssamarbetet, den borgerliga kannibalismen är stark och Moderaterna agerar arrogant och nonchalant mot sina borgerliga småkompisar. Att inte enstaka köttben räcker långt när opinionssiffrorna viker inför valåret är föga förvånande. Dessutom höjs fler och fler röster bland medborgarna om det negativa med blockpolitiken.

För att återvända till Helsingborg så är hela frågan om valkretsarna synnerligen ironisk. Folkpartiet hade bara behövt prata med oss socialdemokrater om saken så hade dom sluppit en munkavle i valrörelsen. Vi menar nämligen att det är helt ok att ändra om till två valkretsar. Problemet är att ingen har frågat oss på sistone.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

torsdag 19 september 2013

Men vad gör du Borg?!

Vad sysslar Anders Borg med?
Foto: askforit.org
Frågorna är just nu många kring regeringens budget. Dom spänner över subjektiva tolkningar till sakliga argument om utfall via god eller dålig hushållning med finanserna och dom fördelningspolitiska effekterna på kort och lång sikt. Det är med andra ord precis som vanligt efter att en regering har lagt en budget men den här gången känns frågetecknen ändå som extra många.

Var är förnyelsen i den borgerliga politiken? Varför fortsätter regeringen att använda metoder som bevisligen inte fungerar för att sänka arbetslösheten? Varför går regeringen på reträtt i ett antal frågor som a-kasseavgifterna, Komvux och Fas 3? Hur kommer det sig att Anders Borg är villig att låna pengar för att finansiera ett femte jobbskatteavdrag?

Framförallt den sista frågan tycker jag är extremt intressant. Frågan om statsskulden och lån har varit en av Borg heliga kor. En låg skuldsättning, långt under EU:s krav om högst 60 procent av BNP, klaras med råge. Vi har varit nere på en skuldsätting runt 30 procent av BNP stundtals under den här mandatperioden och diskussionerna har gått heta kring hur klokt det här är. Borg har fått massiv kritik för att han inte använt den låga skuldsättningen till att möjliggöra för investeringar i infrastruktur som är nödvändig för såväl Sveriges konkurrenskraft som för omställningen till ett hållbart samhälle. Bland annat vi socialdemokrater tog ett tydligt beslut i våras på vår kongress att öka möjligheterna att lånefinansiera infrastruktur. Det bärande är huruvida investeringarna är produktiva eller ej.

Att Borg då, trots att han byggt mycket av sin trovärdighet kring att betala av på statsskulden, väljer att öka skuldsättningen är mycket märkligt. Till och med media genomskådar ju nu hans sätt att räkna och alla är överens om att Borg lånar till skattesänkningar. Vad som gör att Borgs ekonomiska trovärdighet ytterligare faller är just vad han lånar till. Istället för att investera i t ex infrastruktur som stimulerar och tillför ekonomin energi både på kort och lång sikt så skjuter han till stimulanser till framförallt löntagarhushållen. Som om inte det var nog låter han dom med redan höga inkomster få störst tillskott. Detta trots att han vet att det största direkta konsumtionsbehovet finns i dom lägre inkomstskikten. Det är alltså mycket mer sannolikt att en låginkomsttagare konsumerar varor och tjänster än att någon med höga inkomster gör det. Den med höga inkomster tenderar för det första att spara eller så köper man ännu dyrare boende vilket driver på bostadspriserna och skapar därmed oundvikligen en bostadsbubbla.

Låt mig dock vara tydlig med att jag delar uppfattningen om att hushållen och ekonomin behöver energi. Vi lider av brist på efterfrågan och sådan behöver därmed skapas. Men vad Borg gör är fel på så många nivåer. Det är inte bara fel att låna till driftskostnader, det begriper dom flesta. När han nu ändå väljer att göra det så riktar han hela stimulansen helt fel vilket gör att den inte bara blir dålig i själva finansieringsdelen, den blir även dålig i utfallsdelen.

Jag skulle kunna mala länge om det här men poängen har gått fram. Borg gör fel, fel och fel just nu och det är bara att vara glad att även media uppmärksammar detta. Dock är det inget att vara glad åt om man ser till Sveriges utveckling. Nu ska vi bara få allt folk med jätteförtroende för Borg att förstå det också. Det är en rejäl utmaning men sådana har vi väl aldrig backat för?

*****
 
Bloggat: Roger och Peter J om budgeten

Läs mer på Socialdemokraterna

onsdag 18 september 2013

En stor fienden för borgarna

Foto: renewleadership.com
Budgetdag idag. Detta kommer med all säkerhet att prägla dagens sociala media och bloggande. Men jag tänker inte gå igenom budgeten post för post och kritisera borgarna för att göra fel, fel, fel. Det finns andra som gör det. Istället tänker jag resonera lite kring varför jag tror att alliansbudgeten är problematisk för alliansen själv.

För som Roger Jönsson skriver är det inte mycket nytt under solen i borgarnas budget. Fredrik Reinfeldt gick till val 2006 på jobbskatteavdraget och sänkt fastighetsskatt. Detta fick effekt eftersom framförallt jobbskatteavdragen upplevdes som något nytt och fräscht. Idén var enkelt på pappret och väldigt många människor såg en snabb effekt i sina plånböcker. Effekten har sen utvecklats olika och för några har det blivit positivt och för andra har det blivit negativt. Poängen är att jobbskatteavdraget som åtgärd var en politisk innovation utifrån svenska mått mätt. Fastighetsskatten var inget som Reinfeldt själv ville driva men det var priset han fick betala för att få med KD på alliansbåten på allvar och säga vad man vill. Det funkade rent valtaktiskt.

Under Reinfeldts tid vid makten har han även haft för vana att utöver jobbskatteavdragen presentera diverse avdragsidéer. RUT- och krogmomssänkningen är dom två mest kända men den som minns förra valrörelsen så låter IT-avdrag, TUT-avdrag och det från S ovanligt ogenomtänkta butleravdraget bekant. En som var mästare på att spotta ur sig idéer om sånt här var Maud Olofsson. Återigen kan man tycka vad man vill i sak men det var ändå allianspartierna som i mångt och mycket stod för det nya som folk blev nyfikna på.

Farten har dock sedan länge gått ur regeringen i allmänhet och Fredrik Reinfeldt i synnerhet. Ansvarskortet har spelats så länge att varje tillstymmelse till nytänkande kan anses hota bilden av statsmannen som svävar över folket samtidigt som han "går sida i sida" med det samma och bär deras förtroende. Politikutvecklingen från den borgerliga sidan idag består främst av samma floskler som funkade 2006 och förslagen handlar dels om fler jobbskatteavdrag, dels om återställare som drar mot tidigare socialdemokratiska regeringars politik. Ett indirekt erkännande av att den egna politiken inte har fungerat som det var tänkt i dom teoretiska modellerna.

Det kan givetvis vara så att Reinfeldt sitter och hoppas på att triangulera sönder hela valrörelsen (igen). Att varje förslag som S lägger ska mötas av någon fernissa som låter ungefär likadant från borgarna. Vi ser den tendensen här lokalt i Helsingborg och det är fullt möjligt att Moderaterna kör samma race nationellt. Eller så är det helt enkelt så att Reinfeldt sitter och håller på ett brakförslag som han ska släppa i vår. Problemet med det är bara att den typen av förslag är att dom ofta tar god tid på sig att sätta sig hos folk. Förändringen mellan 2002 och 2006 skedde inte över en natt. För Moderaterna och övriga borgare klingar förmodligen Reinfeldts egna ord "Förändra er eller dö" oroväckande tungt i partihögkvarteren. Gör dom inte det så har Moderaterna större problem än vad sjunkande opinionssiffror ger för handen idag.

*****
 
Bloggat: Martin och Göran om ämnet, S i Region Skåne kör på annan hemsida under valet.
 
Läs mer på Socialdemokraterna

tisdag 17 september 2013

Lån åt skogen

Lån som garanterat funkar!
Foto: nwt.se
Gårdagens nära nog unika debatt mellan Stefan Löfven och Fredrik Reinfeldt är redan analyserad sönder och samman. Det är lika förutsägbart som vanligt och därför tänker jag inte lägga energi på att kommentera själva debatten. Däremot tänker jag bemöda mig att skriva om den fråga som dominerade debatten. Jag syftar givetvis på jobben.

Att regeringen har stora problem med att sänka arbetslösheten står klart. Man kan trixa och fixa med vilka mått man vill. När arbetslösheten summeras så är den högre idag än vad den var när regeringen tillträdde 2006 och Reinfeldt ville bli utvärderad på jobben. Den utvärderingen kan inte annat än resultera i ett underkänt betyg.

Skattesänkningarna som "saliggörande" metod, för att använda Löfvens ord, har misslyckats. Det spelar ingen roll hur många jobbskatteavdrag som införs. Arbetslösheten påverkas inte nämnvärt och framförallt sjunker den inte. Detta eftersom jobbskatteavdragets huvudsyfte inte är jobbskapande. Syftet är att pressa ner lönerna och därmed öka vinsterna för aktieägarna. Vinster som inte leder till total ökad efterfrågan i samhället och därmed inte skapar nya jobb.

Dock har regeringen varit inblandad i diverse andra projekt och åtgärder. Exempel på detta är jobbcoachande och nystartsjobb med stora underträngningseffekter. Problemet med många metoder som används är att man redan på förhand kan konstatera att dom inte kommer att få önskvärda effekter men teoretiska modeller följs istället slaviskt framför beprövad erfarenhet. Därmed ignoreras också årtionden av erfarenhet kring hur full sysselsättning skapas.

En sådan metod som visar sig vara pengar i sjön är mikrolån till invandrarkvinnor som skulle starta företag. Projektet hyllades och det talades om 400 nya företag. Resultatet blev nio stycken. Att mikrolånesystemet är starkt ifrågasatt världen över och att man genom systemet riskerar enskilda utsatta människors ekonomi är liksom inget som det tas hänsyn till. Lån och skuldsättning har nämligen blivit någon slags norm och inte minst svensk ekonomi som helhet märker av detta. Minnet är dessutom så kort att krisen 2007-08 och dess orsaker verkar vara helt bortglömda.

Debatten om jobb och arbetsmarknad präglas alldeles för mycket av ekonomiska teorier och hypoteser. Istället för att ge arbetsmarknadsutbildningar till folk så att dom kan ta jobben som finns så ska folk coachas eller starta företag till höger och vänster. Det är här dom verkligt strukturella problemen finns. Inte i att vissa människor har en viss ålder eller är födda på en viss plats. Först när man inser det kan man sänka arbetslösheten rejält och dessvärre har inte regeringen insett detta trots sju års sökande efter svar.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

måndag 16 september 2013

En riktig nagelbitare

Valet lär bli en riktig nagelbitare!
Foto: daisybeauty.com
300 dagar innan valet. Ungefär då sägs det att man kan börja se i opinionsmätningarna hur valet ska sluta. Om det är sant eller ej låter jag någon annan avgöra men opinionsmätningarnas "betydelsefulla tid" närmar sig med stormsteg. Det är nu mindre än ett år kvar till valet och varje steg, varje utspel, blir allt viktigare. I ljuset av detta kan man ju fundera på hur bra det går för alliansen just nu. Dom gör utspel på utspel från sin budget men det känns inte riktigt som att någon hajar till. Det tänder inte riktigt helt enkelt.

Att så är fallet beror väl dels på att småposter på några miljoner hit och några miljoner dit inte är speciellt upphetsande, dels på att mycket av det som allianspartierna nu presenterar är steg tillbaka från den politik man fört i sju år. Komvux ska bli mer tillåtande, a-kasseavgiften ska justeras, mer pengar skjuts till för ungdomsjobb och inga nya tjänsteavdrag presenteras. Höstbudgeten är på sätt och vis ett dokument över alliansens eget misslyckande. Framförallt ser folk också effekterna av alliansens politik nu. Igår skrev jag om att svenska folket med all önskvärd tydlighet tycker att välfärden har försämrats under allianstiden och då är det svårt att känna sympati för fler skattesänkningar.

Skillnaden i opinionen är idag runt tio procent mellan alliansen och S,V och MP. Skälet till att gapet är så stort idag är att många borgerliga väljare, företrädesvis M-väljare, har gått till SD. S ligger mellan 30-34 procent i mätning efter mätning. MP strax under tio procent och V på fem till sju procent. Hade det inte varit för att alliansen, och framförallt M, är så dåliga just nu så hade kampen varit mycket jämnare och läget helt annorlunda. Det här är på många sätt problemets kärna.

För alla verkar sitta och vänta på en så kallad "gamechanger". Detta begrepp används för att benämna händelser som radikalt ändrar om den politiska spelplanen (tänk Juholt eller alliansens bildande). I ett sådant här läge vågar ingen sticka ut hakan, ingen vågar riskera något och därför blir också det politiska läget nästan statiskt. Det blir visionslöst och snudd på tråkigt. Politiken förvandlas till ett utnötningskrig där uthållighet och tålamod blir den allt annat överskuggande dygden. Viljan att vinna blir mindre än rädslan att förlora.

Det är idag omöjligt att förutspå vad en sådan här gamechanger skulle kunna vara. Med tanke på att Nuon och Billströms aktieaffärer inte verkar skapa någon större uppståndelse så kan man fundera på vad som krävs för att verkligen få S att lyfta. Eller är det så att det krävs egna initiativ för att få till ett lyft över det där taket som verkar finnas runt 35 procent? Oavsett kommer valet, om inget drastiskt händer, att bli en nagelbitar av stora mått.

*****
 
Bloggat: Peter H om saken
 
Läs mer på Socialdemokraterna 

söndag 15 september 2013

Välfärden blir sämre dag för dag enligt svenska folket

Det blir sämre helt enkelt
Foto: wired.com
SVT har låtit Novus ställa frågor kring hur svenska folket uppfattar välfärden. En förkrossande majoritet anser att välfärden har blivit sämre. Inte att den inte utvecklats, inte att det "finns mer att göra", utan att den helt enkelt har blivit sämre. Man ska som bekant inte hänga upp sig på enskilda opinionsundersökningar men tack vare Moderaternas partisekreterare så vet vi att där ligger något mer i siffrorna än bara tillfälliga nycker i en mätning. Persson bekräftar nämligen att även M:s interna mätningar pekar i denna riktning.

Att välfärden har blivit sämre är inte så konstigt. Det är liksom poängen med borgerlig politik. Mindre gemensam välfärd, mer privat ansvar. Lägre skatter, mindre offentlig sektor. Samhället backar, familjen tar ett steg framåt. Konsekvenserna är dom samma. Ojämlikheten ökar och friheten minskar.

Vi kan dagligen läsa om än det ena, än det andra som är på väg utför i samhället. Visst finns det ljuspunkter också, Sverige är ett väldigt bra land så vi rör oss neråt från en mycket hög utgångspunkt, men eftersom andra länder satsar för att ta sig upp blir regeringens förvaltande och direkt destruktiva inställning en försämring på det stora hela.

Det är faktiskt pinsamt för Sverige som nation med rubriker som "Risk för lägre kunskapskrav på högskolor" och "Övervikt bland barn har blivit en klassfråga". Frågor som tidigare har varit "ickefrågor" hotar idag vårt lands konkurrenskraft och vår folkhälsa. Allt pga bristande resurser och felsatsade resurser. Det här begriper folk och då konstaterar man också att välfärden blivit sämre. Folk begriper också att boven i dramat är skattesänkningarna.

Den som klarar av att kanalisera den här oron kommer att vinna valet 2014. Jobben, skolan och sjukvården (välfärden) kommer att vara frågorna som gäller. Mot detta kommer Moderaternas skattesänkningar att stå. Vad väljer du?

Lite kuriosa är att både Sifo och Novus också har frågat väljarna om deras inställning till vinstuttag i välfärden och man kan lätt konstatera att motståndet bland svenska folket är massivt mot dessa uttag.


*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

lördag 14 september 2013

Det känns att det går bra nu

Glada sossar som är ute och kampanjar
Idag var jag ute med några kamrater och kampanjade inför morgondagens kyrkoval. För mig är det en självklarhet att ställa upp och kampanja när partiet går till val. Har vi bestämt att partiet ställer upp då är det liksom inte mycket att orda om. Då hjälper jag till.

Vi som var ute snackade en del om hur det kändes att gå runt på Helsingborgs gator nu jämfört med för ett par år sedan. Vad vi alla var rörande överens om var att det är mycket lättare nuförtiden. Folk ler mer, tar emot materialet oftare och har en helt annan attityd gentemot oss socialdemokrater. Det stärker givetvis självkänslan och det gör allt slit lättare. Samtidigt höjer det vårt självförtroende och det hela blir en positiv och stigande spiral. När det hela dessutom stärks ytterligare av att partiet stiger i opinionsmätningarna så känns det riktigt bra att vara sosse.

Med det sagt vill jag uppmana alla som kan att och rösta imorgon. Är man medlem i kyrkan ska man självfallet använda sin rätt att påverka.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

fredag 13 september 2013

Felställda frågor om Billström

Foto: sverigesradio.se
Dagens snackis är helt klart Tobias Billströms eventuella insideraffär i Northland Resources. Bakgrunden kan ni vid det här laget. Billström köper 30 000 aktier fem dagar efter att regeringen fått kännedom om LKAB:s räddningsplan och innan informationen finns tillgänglig för allmänheten. Utifrån en lekmans horisont känns detta som ett solklart insiderbrott. Men i likhet med alla andra ska givetvis Billström få sin sak prövad och vi får se var det hela landar.

Att denna ordning skulle räcka som argument för att folk skulle låta bli att spekulera är naivt att tro. Några som spekulerar är DN:s ledare. Dom menar att det "ser illa ut" och sen resoneras det kring varför Billström eventuellt gjort sig skyldig till insiderbrott. Dom ställer också frågan varför Billström varit så "naiv" att han tagit den här risken. Varför skulle Billström vilja sätta sitt politiska renommé på spel? Dessutom ett välavlönat sådant? Jag tror att dessa frågor är felställda.

För vänd på steken. Billström har varit minister i sju år. Han har uthärdat oerhört länge på posten som migrationsminsiter. Han har ett stort stöd i sitt parti och han är en viktig del i Fredrik Reinfeldts regering. Billströms politiska renommé är alltså oerhört starkt och även om han skulle tvingas gå pga den här affären så utesluter det ingalunda en politisk comeback om ett antal år. Det räcker att titta på en regeringskollega som Carl Bildt för att se att sunkiga affärer inte är något hinder för att vara moderat minister.

När det sen gäller att Billström är välavlönad så är det förvisso sant. Men om man jämför med många andra moderater så är Billström rena fattiglappen rent inkomstmässigt. Jämfört med en topposition inom näringslivet så är en ministerlön inte mycket att hänga i granen och för en person som Billström lär det finnas gott om verkligt välavlönade reträttposter. Vilken PR-byrå skulle t ex inte vilja ha Billström i sitt stall?

Där är ytterligare en faktor som jag tycker har fallit bort i diskussionen kring Billström. När man ställer frågan om hur Billström kan ha så dåligt omdöme så glömmer man lätt att det inte är första gången som Billström struntar i att hålla sig till lagar och regler. Billström var en av tre ministrar som 2006 avslöjades med att inte ha betalat sin TV-licens. Billströms motivering till detta var ungdomligt oförstånd och att han "...inte tyckte att SVT producerade några bra program". Jag har stor förståelse för att man har ungdomssynder i bagaget. Det har vi alla i olika grad och utsträckning. Men när ett sådant beteende återkommer senare i livet och när man därmed visar att man helt uppenbarligen, för att använda Billströms egna ord inte blir "klokare med åren", då är det något mer grundläggande i ens moraliska kompass som är fel och då är man inte lämplig som minister och företrädare för svenska folket.

Vi får se vad den här soppan kokar ner till. Är Billström oskyldig till insiderbrott tror jag nog att han kommer att sitta kvar med inte mindre än att oppositionen ständigt kommer att påminna väljarna om hans märkliga  och, för att använda DN:s ord, omdömeslösa agerande. Tvingas Billström gå visar det sig till slut att en av Reinfeldts mest trogna och erfarna ministrar inte var den lysande stjärna som moderatledaren trodde. Det i sin tur gör att Reinfeldts regeringsduglighet ifrågasätts. Så oavsett hur det går för Northlands så blir aktieaffären en förlust för Fredrik Reinfeldt och hans moderater. Dessutom en förlust som det inte går att blanka sig ur.

*****
 
Bloggat: Peter J, Peter J igen och Martin om saken. Roger om helheten i politiken.

Läs mer på Socialdemokraterna

torsdag 12 september 2013

Så smart!

Foto: http://www.byggvarlden.se 
För något år sedan gjorde vi socialdemokrater här i Helsingborg en studieresa till Växjö. Skälet till resan var enkelt. I Växjö jobbar man oerhört smart med sitt bostadsbyggande och man bygger en hel del i trä. Nu hajar säkert många till, kan man bygga städer i trä? Och svaret är givetvis ja. Att trähusbyggnation inte förekommer i stor skala i Sverige, när vi pratar om flervåningshus, beror på att Sverige under slutet av 1800-talet drabbades av ett antal stora stadsbränder. Dessa bränder härjade bland annat Umeå, Lilla Edet och Sundsvall på ett fasansfullt sätt och detta satte spår långt in på 1900-talet. Kuriosa i sammanhanget var att samtliga tre städer brann på samma dag den 25 juni 1888. Trä var alltså inte att tänka på.

Men på kontinenten har man byggt i trä under lång tid och Växjö har som sagt anammat den här tekniken. Vi som besökte Växjö blev begeistrade och åkte hem till Helsingborg med stor tillförlit om att vi hade hittat något som skulle kunna revolutionera byggandet även här hemma. Så vi skrev en motion om saken och lämnade in till kommunfullmäktige. Men föga förvånande så sa borgarna tillsammans med SD nej till motionen. Moderaternas huvudargument var att marknaden skulle sköta det här själv och att vi som politiker inte skulle lägga oss i. Ett klassiskt nyliberalt argument som vi alla vet konsekvenserna av. Det byggs alldeles för lite. Att man sen dessutom slår två flugor i en smäll när man bygger i trä, genom att man binder koldioxid och därmed kan skapa klimatneutrala byggprocesser, spelade ingen roll för M.

Det är därför med glädje som jag idag läser om "Woodcube", ett tysktillverkat trähus som visas upp på den internationella bygguställningen i Hamburg just nu. Woodcube är ett trähus där till och med isolering, spikar och lim är borta ur leken. Tekniken har alltså kommit så långt att tidigare helt självklara saker som spik kan plockas bort. En tanke som svindlar men som visar vilken oerhörd potential det finns i människans innovativa förmåga och tänkande.

Vad som gör mig lite extra glad är att trähusfrågan visar att politik kan göra skillnad. Genom att man som politiker kan peka med hela handen och inte bara säga "vad" utan även "hur" så kan man påverka samhällsutvecklingen på ett sätt som "marknaden" aldrig kommer att göra. Politik handlar nämligen inte bara om att vilja, det handlar även om att välja.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

onsdag 11 september 2013

Vägen tillbaka för S

TCO-tidningen har gjort en opinionsundersökning bland sina förtroendevalda medlemmar och resultatet är slående. S, MP och V har en förkrossande majoritet. 68 % skulle lägga sin röst på dom "rödgröna" om det var val idag. Detta är föga förvånande men det är också oerhört intressant. Vägen fram till makten för Moderaterna gick nämligen via Sture Nordh och TCO. Om detta kunde man läsa i tidningen "Dagens Samhälle" för något år sedan. Det var genom att bejaka medelklassen som Moderaterna kunde växa till ett parti runt 25-30 % och den förståelsen fick Reinfeldt och hans kompisar genom att lyssna på TCO. Når man TCO:s medlemmar når man makten.

Av detta lär vi oss att världen är förändrad. Borta är den nästan bipolära verkligheten där S och LO står på ena sidan och M och SAF på den andra. Denna konflikt finns givetvis kvar men idag är kampen mer mångfacetterad och har fler ingredienser. Faktum är att S fick fler röster, nominellt sett , i förra valet i TCO-kollektivet än vad man fick i LO-kollektivet. Att tala både till LO och TCO är därför av största vikt för S. Vad opinionsundersökningen ovan visar är att S har en gigantisk potential att nå en mycket stor andel av TCO-kollektivet. Frågan är bara hur partiet ska lyckas med detta.

Vi socialdemokrater har facklig-politisk samverkan med LO. Denna ska fortsätta och den ska vara basen för mycket av vår verksamhet. Utan LO skulle Socialdemokraterna vara ett helt annat parti än det som bildades 1889. Det är vi förvisso också men i fundamentala delar är och förblir vi August Palms parti och där är LO ryggraden. Med TCO kommer vi inte att ha den djupt utvecklade relationen som vi har med LO. TCO är partipolitiskt obundet och kommer därför inte att sätta sig i den typen av partipolitiska forum som LO gör. Men det hindrar inte att våra förtroendevalda möter TCO:s förtroendevalda, det hindrar inte att vi som parti gör vad vi kan för att nå TCO:s medlemmar och det innebär framförallt att vi inte ska exkludera TCO i våra analyser.

För just exkluderingen av TCO (och SACO) är väldigt vanligt förekommande inom vårt parti. Traditionens makt är så stark att samarbetet med LO blir allt och det enda som räknas. Men ska vi nå TCO:s medlemmar måste vi ge dessa medlemmar värde och en roll att spela i vårt parti. Vi är på god väg att ta oss dit men vi är fortfarande långt ifrån målet och mycket arbete återstår. Det handlar dock om inte mindre än en överlevnadsfråga för partiet och som sådan ska den behandlas. För en sak är säker, vägen tillbaka till över 40 % i allmänna val för S går via TCO. Lyckas vi med det så är dessutom Moderaterna nere under 20 % igen och det är ju ingen dum tanke.


Ett annat gäng som tagit vägen tillbaka.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

Ett stort skäl till att fortsätta kämpa

Idag är det som alla känner till tio år sedan Anna Lindh mördades. Jag vill med dessa rader, innan jag fortsätter med mitt inlägg, skänka en tanke till Anna Lindh, hennes familj och även till vårt land som förlorade en stor politiker och en god kamrat.






Jag är övertygad om att Anna Lindh hade velat att vi fortsätter kämpa för solidaritet, frihet och jämlikhet i Sverige och i världen. Så det är vad jag tänker göra även idag. Att det verkligen behövs fortsatt kamp råder det föga tvivel om. Det räcker med att surfa in på Sveriges Radios hemsida för att få motiv till att en förändring behövs. Den lika nedslående som vanliga rubriken "Arbetslösheten fortsatt hög visar nya siffror" möter besökaren och just arbetslösheten ser ut att bli den allt annat överskuggande frågan i nästa års valrörelse.

I somras kom det enstaka glädjekalkyler kring arbetslöshetsutvecklingen. Någon dristade sig till att ropa "hej" långt innan vi som land var över arbetslöshetens bro och en och annan borgare tyckte att nu har det minsann vänt. Det finns ju ett uttalat syfte med att försöka måla upp en positiv bild av trenden. Men som Susanna Okeke på Arbetsförmedlingen säger:

– Vi tror inte att trendbrottet har kommit riktigt än. Vi tror fortfarande att arbetslösheten kommer att smyga uppåt ända till slutet av året och att vändningen kommer först i början på nästa år.

Att det är en rimlig bedömning att arbetslösheten kommer att bita sig fast fick så sent som igår stöd. 2013 anses redan nu vara ett "förlorat år" för svensk export, mycket tack vare den urstarka svenska kronan, och det slår givetvis direkt mot jobben när vår exportindustri har problem. Vår starka svenska krona hänger samman med många faktorer. En är oron i omvärlden, en annan är avsaknaden av inflation. Det kan kännas tryggt i dagsläget att ha en stark svensk krona men som vi har sett i t ex Asien så behövs det inte mycket för att finansmarknaderna ska få för sig att dra undan mattan för ett lands valuta och krisen är ett faktum.

I ljuset av den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden är det givetvis, som jag skrev om igår, glädjande att avgifterna till a-kassan sänks. Men den som tror att 2,7 miljarder kr ensamt räcker för att driva på den svenska arbetsmarknaden bedrar sig själv. Vi behöver betydligt större efterfrågestimulanser och framförallt måste vi komma igång med att bygga infrastruktur och satsa på skolan.

För även om en stor del av den sviktande exporten beror på valutan och den uteblivna inflationen så måste vi ha klart för oss att omvärlden satsar på att återfå och förbättra sin konkurrenskraft. Om inte vi i ett sånt läge också satsar för att öka vår konkurrenskraft så kommer vi inom ett antal år se oss omsprungna av många av dagens krisländer, länder i Latinamerika och framförallt i Asien. Så det sista vi ska göra är att slå oss till ro och vara nöjda med vår goda ekonomi. Nu måste vi ta nästa steg och använda oss av vårt goda ekonomiska utgångsläge. För ett samhällsbygga handlar om med än debet och kredit. Något som Anders Borg helt verkar ha missat.

 

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

tisdag 10 september 2013

Plötsligt gör regeringen något jättebra

Den nyliberala återvändsgränden
Foto: www.funny-potato.com
Gårdagens stora grej var givetvis att Norge fick en ny regering. Tre borgerliga partier väljer att samarbeta med ett rasistiskt parti och öppnar den nordiska dammluckan som tidigare hållit denna typ av partier utanför regeringarna. Vilka konsekvenser det här kommer att få för makthungriga danska borgare och för desperata svenska dito får framtiden utröna. Fredrik Reinfeldt har på sätt och vis satt sin personliga heder i pant för att hålla SD utanför den svenska regeringen. Det är bra. Men vi vet från otaliga exempel runt om i landet att Reinfeldts parti inte drar sig för att samarbeta med SD i olika former och format. Så med en annan partiledare för M vet man aldrig var det hela tar vägen om M:s ända möjlighet att klamra sig fast vid makten ligger i att bilda regering med SD.

Men allt detta är givetvis att springa händelserna i förväg. Igår hände nämligen en sak som blev relativt uppmärksammad men det fick inget större genomslag. Regeringen körde ett så kallat "spinn" på den återställare av a-kasseavgiften som föreslogs. Man kallade dom 3,1 miljarder som skjuts till i år för en "satsning" på ungdomsjobb när huvuddelen av pengarna, 2,7 miljarder, går till en bred efterfrågestimulerande åtgärd som gynnar hela ekonomin. Att detta till liten del ger ungdomsjobb är klart. Någon "ungdomssatsning" är det dock inte.

Fast hör och häpna, jag tänker inte lägga så mycket energi på den saken. För jag tycker att det är bra att regeringen nu äntligen slår till reträtt på den destruktiva politiken som kastade ut en halv miljon människor ur a-kassan. Det är bra av ett antal anledningar:

1. Regeringen genomför en ekonomisk reform som gynnar ekonomin i stort. Det är inga jättesummor men det är ändå en åtgärd som skiljer sig avsevärt från skattesänkningar, skattesänkningar och skattesänkningar.

2. Fler kan ta del av a-kassan. Det är alltså en fråga om ren anständighet.

3. Om avgifterna sänks till a-kassorna kommer fler att ha råd att gå med i facken. Den fackliga anslutningsgraden kommer förmodligen att stiga tack vare den här reformen. Detta gynnar givetvis S.

4. Anders Borg får backa på en reform som han hyllat under hela sin tid som finansminister (och även långt innan det). Borg hade fel i fråga om reformens jobbskapande effekter och genom att han nu backar erkänner han detta helt öppet. Tillsammans med det faktum att han fått backa i fråga om besparingarna av GY11 så har Borg fått två hårda stick i sin ekonomiska buk under den här budgetprocessen. Ihop med hans debacel kring prognoserna för ett år sedan så rinner Borgs trovärdighet sakta men säkert ut i sanden.

5. Socialdemokraterna hade alltså rätt. Detta är viktigt både externt och internt. Väljarna kan se att S har en väl genomtänkt ekonomisk politik och partiet får stärkt självförtroende efter att ha kämpat i motvind under lång tid.

Så summa summarum. Det är bra att regeringen backar och sänker a-kasseavgifterna. Men det är tragiskt för alla dom hundratusentals människor som fått lida, pga Anders Borgs dogmatiska och direkt felaktiga hållning, att regeringen behövde sju år på sig för att inse att dom hade fel. Frågan som man måste börja ställa sig är nu helt logiskt, vilka andra reformer har regeringen fel om?

 *****
 
Bloggat: Martin och Göran
 
Läs mer på Socialdemokraterna

måndag 9 september 2013

Fler som kommer att flytta på sig?

Foto: tjock.se
Som ni alla har märkt har jag inte bloggat något i helgen. Skälet till det är enkelt. Jag har flyttat från Tågaborg till Söder här i Helsingborg och då har det inte funnits tid till att blogga. Flytten har gått bra men idag har jag en vansinnig träningsvärk. På Brommagatan har jag och min sambo bott på fjärde våningen i ett hus utan hiss så ni förstår nog att det blev ganska jobbigt att flytta. Men nu är det gjort och det är bara lite städning och några enstaka möbler kvar att fixa sen är det klart.

Idag är det full rulle här på jobb. Måndagar är en sån där typsik "mötesdag". Det är möte på möte på möte. Men det är kul. Vi jobbar ju mot en valseger och för att utveckla Helsingborg till en stad för alla så det är värt all möda flera gånger om.

Ett annat val som är betydligt mer dagsaktuellt än vårt val i september 2014 är Stortingsvalet i Norge. Kommer Jens Stoltenberg kunna sitta kvar som statsminister eller blir det maktskifte? Det mesta talar väl för att även Stoltenber får flytta på sig.

Den stora frågan vid ett maktskifte är huruvida Norge ska bli det första landet i Norden med ett rasistiskt parti i regeringsställning. Risken är överhängande och om så blir fallet har den nordiska högern tagit ett mycket farligt steg i en riktning som man inte vet var den kommer att ta vägen. Det finns alltså mer än ett skäl till varför man bör hoppas på en seger för Arbeiderpartiet idag.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

fredag 6 september 2013

Om regeringen visste om det här borde skandalen vara ett faktum

Foto: animewriter.wordpress.com
FRA med största sannolikhet varit inblandade i den amerikanska avlyssningsskandalen. Den amerikanska myndigheten NSA har övervakat i princip allt från Internet till mobiltelefoner, dom har knäckt koder till banker och dom har spionerat på statschefer i demokratiska länder. Exakt vad FRA:s roll i det hela har varit kommer väl fram senare men dom första indikationerna pekar enligt en kommitté i EU på att FRA har haft en "nyckelroll". För att kommentera detta skickas Birgitta Ohlsson (FP) fram i sin egenskap av EU-minister (och demokratiminister!). Att regeringen väljer denna strategi är föga förvånande. Ohlssons roll i det hela är förmodligen tämligen liten. Däremot finns det andra ministrar som rimligtvis bör ha haft betydligt bättre insikt och information i frågan.

Om en svensk civil myndighet, som sorterar under Försvarsdepartementet, är inblandad i ett djupgående samarbete med utländsk underrättelsetjänst som syftar till att olagligt spionera på främmande land så bör i alla fall tre-fyra ministrar vara direkt inblandade. Det handlar givetvis om försvarsminister Karin Enström, justitieminister Beatrice Ask och utrikesminister Carl Bildt. Rimligtvis är även statsminister Fredrik Reinfeldt informerad. Annat vore mycket märkligt. Allt annat än att i alla fall två av nämnda fyra är informerade vore ännu mera märkligt. För om en ensam minister har godkänt (och undanhållit) en så här potentiellt omfattande fråga för t ex statsministern så vore det anmärkningsvärt. Ännu mera anmärkningsvärt vore det om FRA helt på eget bevåg utan att informera en enda politiskt ansvarig valde att dra igång spioneri på det här sättet.

Det är i nuläget onödigt att spekulera allt för mycket. Tiden får utvisa vem som visste vad. Men om den svenska regeringen har godkänt ett samarbete av den här typen med USA så är det en praktskandal som rimligtvis borde fälla ett par ministrar. Frågan är om inte Reinfeldt också i rimlighetens namn borde lämna in handduken. För man ska ha klart för sig att det som NSA har sysslat med får kodknäckarverksamheter som gänget på Bletchley Park och spionorganisationer som Stasi och KGB att blekna.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

torsdag 5 september 2013

Det här med sociala medier

Foto: blogs.independent.co.uk
Sociala medier är riktigt roliga! Det finns både för- och nackdelar med dom och framförallt finns det en allmän övertro på deras kraft. Men det paradoxala är att det även finns en enorm underskattning i deras kraft. Å ena sidan ska man inte tro att sociala medier vinner några val av sig själv. Å andra sidan ska man ha klart för sig att sociala medier faktiskt kan vinna val om man vet vad man gör. Det visade om inte annat Obamas kampanj 2008 och det visade Klamydiabrevet i valet 2010 (även om partierna som drev en mer human sjukförsäkring inte vann valet. Enligt statsvetare hade förmodligen dom rödgröna dock vunnit valet om valdagen hade varit fyra-fem dagar senare tack vare upprördheten som bloggposten skapade).

Själv har jag fått erfara att vilt främmande människor kommit fram till mig på stan och börjat prata politik med mig eftersom dom känt igen mig från min blogg. Dessa människor hade jag aldrig kommit i kontakt med om det inte var för dom sociala medierna. Likaså pratar jag med massor av människor via mail, kommentatorsfältet och Facebook som jag aldrig annars hade pratat med.

Hur som helst måste man veta vad man göra i sociala medier och hur man hanterar dom om man har en ambition att lyckas i dom. Samtidigt kan man ju faktiskt ha sociala medier bara för att det är kul också. I mitt eget fall är det lite både och. Givetvis försöker jag tänka på hur jag använder sociala medier bäst. Samtidigt är dom en ventil och ett vattenhål för mig i vardagens lunk. Som en del i min egen resa i sociala medier så har jag nu skaffat Instagram. För den som vill följa mig där så finns jag på SocDemOla och det är öppet för vem som att följa. Någon vidare fotograf är jag nog inte men det har ju sin charm det med!

Vill du själv skaffa Instagram finns deras hemsida här.

*****
 
Bloggat: Olle om Twitter
 
Läs mer på Socialdemokraterna