Löfvens stigande stjärna och Reinfeldt sjunkande sten

Foto: socialdemokraterna.se

Stefan Löfvens tal är nu avklarat och därmed är Almedalsveckan mer eller mindre slut för den här gången. Återstår gör eftersnacket och sen är det sommarlov för svensk politik. För mig känns beslutet att inte åka till årets Almedalsvecka helt rätt även om man ju blir lite småsugen på att åka dit när man sitter hemma i TV-soffan och ser Löfven.

Vad har jag då att säga om Löfvens och hans tal? Ja, om själva innehållet i talet tänker jag faktiskt inte säga så mycket. Det kommer andra att göra. Däremot vill jag säga något om Löfven själv. Jag är nämligen väldigt imponerad av den utveckling han har haft som talare. När Löfven tillträdde var han ganska så lågmäld och väldigt spänd i talarstolen. Jag såg honom bland annat på vår distriktskongress i Skåne under hans första år som partiledare. Jag såg honom även live i Almedalen det året och jag var aningen skeptisk. I ljuset av Juholts briljanta tal stod sig Löfven slätt. Det kändes extra tungt just då att vi förlorat Juholts retoriska kvalitéer.

Men under vintern har det hänt något med Löfven. Jag har haft förmånen att höra honom live vid i alla fall tre tillfällen i vår. På kongressen ett antal gånger, på Bommersviksakademien och på vår distriktskongress i Skåne. För varje gång har han blivit starkare och starkare som talare. Idag i Almedalen fick jag känslan av att han tagit ytterligare ett steg. Det finns en självsäkerhet och en självklarhet i hans sätt att agera på scen nu som inte har funnits tidigare. Saknaden efter Juholts retoriska förmågor börjar sannerligen att försvinna för Löfven får större och större fötter att fylla dom retoriska skorna med.

En sak som också är mycket glädjande är att Löfven inte kör samma tal om och om igen. Många partiledare har ett standardtal som dom kör olika varianter på under en hel politisk "säsong". När man då som jag hör på dom med relativt jämna mellanrum så blir det lite tråkigt. Men Löfven varierar sina tal på ett mycket bra sätt vilket gör att han blir rolig att lyssna på även gång tre och fyra.

Slutligen kan jag konstatera att Fredrik Reinfeldt kommer att få det tufft nästa år. Om han inte höjer sig ett par klasser och om han inte är på tå vid varje framträdande så kommer Löfven att knäcka honom. Även om Reinfeldt visade i veckan och vid partiledardebatten tidigare i sommar att han inte tänker ge sig och att han inte tänker bjuda på en trötthet i valrörelsen så är frågan om han klarar att möta Löfvens stigande stjärna. Jag tror ärligt talat inte det.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna