 |
| Foto: sverigesradio.se |
Det bästa i hela filmen är när regeringens utredare, nationalekonomen Nils Gottfries, blir helt ställd inför fakta som han helt enkelt har bortsett ifrån i sina teoretiska modeller och när Annie Lööf sitter och tycker att rapporten är "mycket intressant". Hela det nyliberala paradigmet krackelerar inför kameran och man kan inte annat än förfäras över att regeringen fortsätter att hålla fast vid dessa obsoleta idéer.
Högern går som vanligt i spinn när den här typen av fakta presenteras och som ett brev på posten kom diagram på Twitter som visade på reallöneökningar för löntagarna under perioden i fråga. Men genom att stirra sig blind på reallöneökningarna allena så missar man hela poängen. Produktiviteten har stigit mer än lönerna och därmed har vinstandelen ökat. Detta utan utlovade följdinvesteringar som följd. Det blir en tillväxt utan sysselsättningsskapande effekter.
Så även om löntagarna har fått det bättre så har inte den ökade produktiviteten tillfallit dom i samma grad som tidigare. Istället koncenteras rikedomen på några få personer. Hela systemet är riggat efter devisen att om den rike får mer mat så kommer smulorna ifrån middagsbordet att sipra ner till resten av befolkningen också. Att bjuda folk till bords för att vara med under själva middagen är däremot uteslutet.
Men är detta rätt? Är det så att det som benämns som "näringslivet" har ensamrätt på produktivitetsökningarna? Jag tycker inte det. Det är nämligen inte dom som ensamma har skapat produktivitetsökningarna. Det är lika mycket löntagarna som bidragit till denna utveckling. Jag har inga problem med att människor blir rika. Det får dom gärna bli. Men det ska inte ske på andras bekostnad och på att man utnyttjar människor och det är precis vad det här handlar om. Det handlar om en rättvis fördelning.
Som kuriosa är det också intressant att se på andra länder när man pratar om lönerna. Jag har en vän i Grekland som berättade att lönerna där har gått ifrån ca 2 100 euro till 800 euro. En ingångslön kan vara så låg som 400 euro. Till detta ska läggas att ungdomsarbetslösheten är över femtio procent och att priserna på bland annat livsmedel är dom samma som tidigare. Att Grekland har haft för höga löner i förhållande till sin produktivitet är helt klart men trots enorma lönesänkningar så skapas inga jobb*. Hela ekonomin har gått in i en nedåtgående spiral och köpkraften i landet har utraderats. Därmed skapas inga jobb trots att lönerna är lägre. Istället skapas sociala problem och nazister som marscherar på gatorna i Athen. Att höja lönerna för arbetstagarna är ett av dom bästa motmedlen emot fascismen. Det tål att tänkas på när Annie Lööf sitter och blir bortgjord med sina falska argument i ovan nämnda dokumentär.
* Precis som att Tyskland har haft för låga löner i förhållande till sin produktivitet
För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!
*****
Läs mer på Socialdemokraterna
Det riktigt intressanta är väl att detta under flera årtionden drivits fram av socialdemokraterna och facket ... du glömde nämna den detaljen ...
SvaraRaderahttp://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1754&blogg=58998
SvaraRaderaDitt parti och facken, tillsammans har de genomfört detta som sagt.
Du som har följt min blogg i så många år vet att jag allt som oftast har kritiserat tidigare socialdemokratiska regeringar för den förda ekonomiska politiken. Men jag låter inte det bästa bli det godas fiende och aktiverar mig för att faktiskt förändra. Bland annat därför blev jag också vald till ombud till vårens kongress.
RaderaDet är bra att du engagerar dig, jag tyckte bara att det var en märklig vinkling i ditt inlägg där det bara talas om Annie Lööf, nyliberaler och högern.
SvaraRaderaI realiteten är ju detta, vilket inslaget i TV redovisade en modell som drivits avsiktligt sedan '80 av just det socialdemokratiska partiet och LO, inget av vilket du nämnde.
Jag märkte alltså ingen kritik mot S, bara ett försök att skjuta skulden på andra.
Ser man dokumentären får man också höra Kjell-Olof Feldt erkänna att han hade fel. I likhet med Lars Calmfors. Skillnaden är att S idag företrädre en annan politik med t ex efterfrågestimulanser till hushållen. Dessutom var S-regeringarnas förändringar under 90-talet kombinerade med viljan till en stark välfärdsstat. Annie Lööf kör på med motbevisade obsoleta teorier i likhet med regeringen i övrigt. Regeringen väljer dessutom att montera ner välfärdsstaten i en aldrig liknande takt. Däri ligger stora skillnader som jag tror att du också ser. S gjorde fel på 80-talet, borgerligheten gör samma typ av fel men ännu större med 30 års erfarenhet i ryggsäcken. Det är oansvarigt och rent provocerande.
RaderaMen jobbskatteavdraget är ju en efterfrågestimulans till hushållen? Eller är det "syndiga" pengar eftersom det är en borgerlig regering som delar ut dem?
SvaraRaderaJobbskatteavdraget är inte en allmän efterfrågestimulans till hushållen. Det är dels ett incitamentssystem, dels ett regressivt omfördelningsinstrument, dels ett verktyg för att sätta press nedåt på reservationslönerna.
RaderaBludder. Det är fortfarande mer pengar i handen för den vanligen konsumenten.
RaderaOm man utgår ifrån att endast löntagare är "den vanlige konsumenten" så. Men då exkluderar man alla pensionärer, studenter, arbetslösa, försörjningsstödstagare m.fl grupper som inte får del av jobbskatteavdraget. Dvs inget bludder.
RaderaJag tyckte inte Feldt och Calmfors var så extremt ångerfulla direkt.
SvaraRaderaMan menade att den förda politiken var den rätta, alternativet enligt dem hade varit massarbetslöshet på ännu högre nivåer. Det är ju omöjligt att veta vad som hänt om de fört en annan politik men vi har facit på vad som skedde med den förda politiken.
Att man baserade sig på dåligt underbyggda ideer om hur företag skulle resonera när de fick större vinster visar med ett gott exempel att nationalekonomi inte är en del av naturvetenskapen där saker och ting har väl underbyggda förklaringsmodeller.
Som du skrev, det bästa i hela reportaget var när nationalekonomen (oj oj vad imponerad jag blir) Gottfries står där med byxorna nere helt svarslös. Han måste ha mardrömmar numera om han har lite vett och moral i skallen.
En stark välfärdsstat vill vad jag vet alla riksdagspartier ha, vad denna välfärd innebär finns det däremot olika syn på.
Ska 80% av arbetslösa ha 80% ersättning och hur länge , eller ska 100% ha 80% eller 40% ha 80%.
Ska det ingå platt-TV större än 46 tum med minst 20 kanaler , ska man ha rätt till gratis dator etc som socialbidragstagare.
Samtliga partier i riksdagen använder ibland obskyra ekonomer med sina teorier som grund för vad de säger.
S gjorde som du säger extremt stora fel under 70-80-90-00-talet. De orsakade prisstopp, lönestopp, de orsakade dramatiska valutaförändringar som urholkade vår välfärd, de byggde upp ett stort låneberg, de drev fram 90-tals krisen, de urholkade det gamla pensionssystemet med flera hundra miljarder så att det nu inte fungerar, de massförskrev människor till förtidspensionering. Allt pågick fram till så sent som 2006.
Dåtidens borgerliga regeringar var inte bättre de heller.
De var byggda på instabil grund, framförallt pga den eviga kärnkraftsfrågan.
Är det socialdemokratiska partiet annorlunda idag ? Jag tror inte det. Precis som det tar tid att förändra skolan, tar det tid att förändra ett parti. Det behövs ett generationsskifte i ditt parti.
Det stora problemet för S är i realiteten att man är betydligt mindre som parti och nu måste regera med andra partier, en situation man inte är van vid. Ska man gå in i en regering med Mp och V ? Vilka effekter kommer det att ha på konumentpriser på drivmedel, vilken effekt kommer det att ha på utrikespolitik, försvarspolitik etc.
Det finns inget borgerligt parti som skulle kunna regera ihop med S för att ge en stabil regering (endast M och det är smått otänkbart med tanke på hur S-politiker argumenterar).
Detta är en oroväckande bild som växer fram.
En intressant kommentar:
SvaraRaderahttp://super-economy.blogspot.se/2013/02/looking-closely-has-labor-share-of.html
Med tanke på att ginikoefficienten har stigit i Sverige och att t ex Anders Borg själv i sina presentationer visar på ökande ojämlikhet så motsäger inkomstutvecklingen detta resonemang. Att någon från University of Chicago tycker att skatterna är problemet är varken trovärdigt eller intressant.
RaderaOla:
SvaraRadera"Att någon från University of Chicago tycker att skatterna är problemet är varken trovärdigt eller intressant."
För att mäta löneandelen så måste man justera för skatterna. Det är standard nationalekonomi, och något producenterna av Dokument Inifrån mig om, trots att jag har gått University of Chicago (de svarar att de redan justerad för skatterna, dock oklart om de justerad för kapitalslitning).
Den här sortens anti-intellektuella argument som du för fram vet jag inte hur mycket vänstern vinner på i längden.
Att gini-koefficienten har gått upp bevisar inte att löneandelen sjunker jämfört med kapitalandelen.
Gini-koefficienten i Sverige under den här perioden tycks ha gått upp på grund av ojämlikhet mellan högutbildade och lågutbildade löntagare, inte på grund av ökad vinst.
/Tino Sanandaji
Som sagt, jag är inte förvånad över att skattefrågan lyfts som det bärande. Med Chicago Universitets intellektuella tradition så antar jag att du förstår precis vad jag menar.
RaderaJag väljer att sätta min tilltro till programmakarna när dom säger att dom justerat för skatterna.
Vi får helt enkelt följa er vidare debatt.
Ola:
SvaraRaderaAtt man ska skatta för produktionsskatterna är standard, och grafen Dokument Innifrån visar har (tvärtemot vad jag först trodde) redan justerat för skatter. Nu gäller diskussionen justering för kapitalandel samt hurovida man mäter hela ekonomin eller industrin.
University of Chicago har ingen egen tradition när det gäller hur löneandelen mäts i nationalräkneskaper. Det är ingen ideologisk fråga om hur hög skatten ska vara, bara en teknisk fråga om att mäta hur mycket av BNP som går till vinst och lön.
Löner för vanliga arbetare har ökat mindre än andra grupper. De flesta som räknar på det här (tex. Konjunkturinstitutet och Riksbanken) säger dock att vinstandelen inte har ökat. Således beror ökad ojämlikhet på andra faktorer än att vinsterna går upp på arbetarnas bekostnad. Det beror på ökad ojämlikhet mellan olika grupper av löntagare.
Lön är inte bara något som går till industri-arbetare, högutbildaden som jobbar på investment-bank får ju också huvudsakligen sin inkomst som lön. Om deras inkomster stiger snabbare än arbetare så ökar inkomstojämlikheten utan att löneandelen i ekonomin sjunker.
Här kan de som vill läsa mer.
http://super-economy.blogspot.se/2013/02/blue-collar-wage-stagnation-in-sweden.html
Det är som sagt onekligen en intressant diskussion. Jag själv har av förklarliga skäl inte räknat på det här men jag har hört påståendet om att löneandelen skulle ha sjunkit även ifrån andra källor.
Radera