Gott nytt år och min känslan

Foto: http://www.testfakta.se

2013 års sista dag är nu här. Imorgon när vi vaknar upp efter en natts firande så är det 2014. Året som alla vi i den politiska oppositionen sett fram emot. Och som jag antar att sittande regering bävar för.

Inför 2010 kändes det relativt bra. Jag trodde verkligen på ett regeringsskifte vid den tiden. Men känslan jag har nu är ännu starkare och ännu bättre. Vinner vi inte den här gången så vet ej tusan när vi ska vinna!

Gott nytt år allesammans! Vi ses 2014!

*****

 



Oavsett vad Moderaterna påstår idag

Igår kväll såg jag den här reklamfilmen på TV:



Då slog det mig att Moderaterna var emot fler semesterveckor varje gång. Likaså var M emot höjd folkpension, ATP och möjlighet till förtidspension vid 63 års ålder. Och det oavsett vad deras nuvarande partiprogram säger.

(Men för att vara rättvis mot M ska jag ju givetvis nämna något som dom har varit för också samt något som dom driver idag. Där kan nämnas att M varit för och har genomfört sänkt förtidspension och att dom är för höjd pensionsålder.)

*****

Är vi vilse i mittens rike?

I mitten är det lugnt.
Foto: http://www.smhi.se

Martin Moberg skriver idag om den intervju som DN har gjort med Stefan Löfven. Moberg konstaterar att den mittenpolitik som S för kan skapa problem nästa år och därbortom. Det är en analys som jag i mångt och mycket håller med om. Men samtidigt så hyser jag en förhoppning om att vi med en S-ledd regering kommer att föra en annan ekonomisk politik i det här landet än vad som nu är fallet. Den budgetpolitiska järnburen som vi har befunnit oss i under snart 20 år måste sprängas och en ny ordning bör införas. I rådande borgska hegemoni låter det sig dock inte göras varför en omläggning av den ekonomiska politiken vänta tills S är i regeringsställning.

Det är på sätt och vis ett "Moment 22". För att genomföra S-politiken fullt ut måste en annan ekonomisk politik föras men om vi driver den linjen allt för hårt i dagsläget så riskerar vi att förlora förtroendet eftersom Anders Borg definierar spelplanen. Ett tydligt exempel på Borgs fullständiga dominans är det faktum att han trots 87 miljarder kronor i minus i år ändå kommer undan med att hävda att överskottsmålet hålls. Detta genom att "dra ut på" konjunkturcyklerna.

Jag varnade i våras för att Borg skulle göra precis så här. Hålla stenhårt på överskottsmålet i retoriken (och stundtals i praktiken) fram tills valåret och sen gasa på för att ge "vin och skådespel åt folket". Moderata kommunpolitiker har sysslat med det här under lång tid och det har visat sig vara en effektiv strategi för att vinna val. Som ansvarstagande socialdemokrater har vi svårt att värja oss mot det här och det vet Moderaternas strateger om.

Man kan givetvis ifrågasätta om vi ska spela på den här planhalvan. Jag är kluven. Om taktiken vinner valet är det givetvis rätt. Då är en mittenposition bra under förutsättning att vi vid ett regeringsinnehav börjar omdefiniera den politiska spelplanen till vår fördel samt att vi därigenom trycker ut den politiska agendan vänsterut. Något som talar för att så skulle kunna bli fallet är det faktum att Vänsterpartiet med största sannolikhet hamnar utanför en S-ledd regering. Det ger en tydlig vänsteropposition vilket jag tror skulle påverka det politiska samtalet positivt. Samtidigt är det riskfyllt att vinna valet på en mittenposition om man har andra ambitioner än status quo. S-kongresserna 2015 och 2017 blir i så fall helt avgörande för vårt lands framtid.

*****

 



Dags att jaga bidragsfuskare!

Det finns stora luckor i välfärdens ersättningssystem
Foto: expressen.se

Under hösten har en välbehövlig diskussion uppstått kring hur den svenska välfärden är organiserad. New Public Management (NPM) verkar ha slagit igenom med full kraft dom senaste åren och detta kan givetvis kopplas till det rasande tempo varmed privata utförare gör sin entré på välfärdsområdet. Stefan Löfven skrev en mycket bra debattartikel om saken där han menade att det får vara nog nu. Vi måste gå till botten med problemen inom NPM och jag kan inte annat än instämma.

Det intressanta är dock att en del områden med privat driven välfärd närmast verkar vara fredad från kritik. Ett sådant område, som under lång tid har varit delvis privatiserat, är tandläkarna. Att gå till en privat tandläkare är inget konstigt och så fort man tar upp en diskussion om tandvårdssystemet så får man höra att det är allt för komplicerat och minerat för att man ska ha åsikter om det.

Och visst är det komplicerat. Men det betyder inte att det är problemfritt. Tvärtom är det så att det år efter år påvisas hur tandläkare missbrukar ersättningssystemet och berikar sig på skattesystemet. Någon större jakt har det dock inte varit på dessa ersättningsfuskare. Istället har borgarregeringen riktat in sig på arbetslösa och sjuka. Eventuella bidragsfuskare på dom områdena ska känna statens brännande andedräkt i nacken. Tandläkarna däremot har kommit tämligen lindrigt undan i debatten.

Att så är fallet beror på många saker. Men en sak är säker. NPM, där ersättningar för diagnoser, kvantitativa flöden och minutjakt premieras, skapar möjligheter att fuska mest hela tiden. Beroende på hur ersättningssystemet är utformat kan nybesök, återbesök, korta köer, felbehandlingar, försvårande omständigheter, tyngre diagnoser eller vad det nu än må vara, bli rena guldgruvan för den som kan systemet. Att enskilda företagare då väljer att salta räkningen nån gång då och då är inte speciellt konstigt. Däremot är det olagligt och kostar oss skattebetalare miljontals kronor varje år.

Det vore uppfriskande med en debatt om dom direkta bedrägerier som många utförare inom välfärden sysslar med. Men det är betydligt svårare att ta en sån debatt än att jaga arbetslösa och sjukskrivna utan resurser att försvara sig. Populism skulle man kunna kalla det. Slicka uppåt och sparka neråt är en annan devis som funkar.

*****

 



Lite årskrönika och en intervju

Jag och min pappa drog i början av december igång en ny satsning som ni säkert känner till. Det är en podcast från den skånska S-scenen där vi pratar om stort och smått såväl inom som utanför Skånes gränser. Vi kommenterar dagspolitiska händelser, vi för lite längre resonemang kring olika frågor och vi försöker ge lite nyheter från den skånska socialdemokratiska myllan. Men det stannar inte där. Vi har även med gäster från olika delar av den skånska arbetarrörelsen.

I årets sista avsnitt, det fjärde totalt, gästas vi av Torbjörn Karlsson. Torbjörn står lite oväntat på första plats på Trelleborgs fullmäktigelista och om detta samt mycket annat handlar intervjun med honom om. Vi bjuder även på en liten årskrönika där vi lyfter fram några politiska händelser som har varit viktiga inom och utom socialdemokratin. Ni får även höra årets skånska S-citat. Mycket nöje!

Podcasten hittar ni här. Ni kan även prenumerera på den på Itunes. Ladda ner appen "Podcaster" till din smartphone så hittar ni oss där.

*****

 



Allt klart för att vinna val

Julafton är avklarad. Idag är det juldagen och många undrar nog precis som jag gör varför dom åt den där sista biten mat. Det vore intressant att veta hur mycket Samarin som går åt en dag som denna. Av rent akademisk nyfikenhet.

På nyhetsfronten är det ganska dött av förklarliga skäl. Inte så att det inte händer något. Tvärtom händer det massor under juldagarna. Men journalister är också människor och dom flesta firar jul som alla andra. Då blir också nyhetsflödet som det blir. Det är nästan lite märkligt att inte fler dåliga nyheter presenteras just under julhelgerna. Regeringar brukar ju vara bra på att välja tillfälle att släppa dåliga nyheter. Som när Anders Borg presenterade sina tokdåliga prognoser för ett år sedan. En fredag eftermiddag kallade Borg till presskonferens  med det enkla syftet att så få medier som möjligt skulle rapportera om saken. Så att presentera arbetslöshetssiffror på annandag jul vore kanske något för regeringen det här året?

Den här typen av så kallat "spinn" kommer att bli allt vanligare i politiken framöver. Dels på lång sikt, dels (och kanske framförallt) nu på kort sikt. Supervalåret är bara några dagar bort och partierna laddar för fullt inför denna politiska kavalkad. Sydsvenskan presenterar idag (där kan man ju fundera på varför det släpps just idag) en liten artikel om dom två "lagen" som ska spinna mot varandra.

Socialdemokraternas Jan Larsson, uppbackad av Odd Guteland, Emma Lennartsson, Hans Dahlgren och Carin Jämtin ska möta Kent Perssons moderater som består av Per Nilsson och Anna Hemlin. Dessa två bakas upp av Roberta Alenius. Ett oerhört rutinerat S-gäng kommer därmed att möta ett väldigt orutinerat M-gäng. Ett M-gäng som leds av en starkt ifrågasatt partisekreterare som knappt har en susning om hur man vinner val.

Artikeln i Sydsvenskan är väl värd att läsa även om den innehåller några påståenden som inte nödvändigtvis är sanningsenliga. Bland annat sägs att:

"Reinfeldts enda chans att bilda en tredje regering är att alliansen får fler röster i valet än de tre rödgröna partierna."

Jag är inte så säker på att det förhåller sig så. Reinfeldt vill gärna ha det till att så skulle vara fallet. Genom att måla upp denna bild vill Reinfeldt förstärka och etablera bilden av blockpolitiken i Sverige. Men Reinfeldt vet lika väl som vi socialdemokrater att Löfven inte blir statsminister om SD får en vågmästarroll i svensk politik. SD kommer inte att rösta på en socialdemokratisk statsminister och därmed kan Reinfeldt sitta kvar så länge inte S kan samla en majoritet bakom sig i riksdagen. Det innebär alltså att en röst på SD är en röst på Reinfeldt som statsminister. Det tål att påminnas om hela vägen fram till den 14 september nästa år.

***** 

God jul!

Vill med dessa enkla rader bara passa på att önska god jul! Hoppas ni får en trevlig kväll!

*****

Jag har läst "Skurkkapitalismen" av Loretta Napoleoni

Jag har slarvat lite med mina bokrecensioner på sistone. Det finns så mycket man vill skriva om och så lite tid att göra det. Men här kommer i alla fall en ny recension. Den här gången är det Loretta Napoleonis bok "Skurkkapitalismen" som jag har läst. Napoleoni, som vi känner igen bland annat eftersom hon skrivit den ganska välkända boken "Made in China", har skrivit en bok om hur dom ljusskygga och direkt kriminella elementen i vår värld har betydligt större inflytande än vad många känner till.

Napoleoni går igenom olika branscher som på ytan, för oss konsumenter i väst, verkar "normala" eller "ok". Det är allt från fiskerinäringen till Internethandel via piratkopior och direkt slaveri. Napoleoni kopplar mycket av det hon kallar "skurkkapitalism" till murens fall och kapitalismens seger över kommunismen. Bland annat kan man se en direkt koppling mellan den människohandel som frodas i öst och murens fall. Likaså det flöde av varor och tjänster som går från Kina till Europa, lagliga såväl som olagliga, är en direkt konsekvens av att världen numera bara rymmer ett ekonomiskt system.

Bokens stora förtjänst är att den nyanserar bilden av kapitalismen. Genom att visa den stora baksidan på det kapitalistiska myntet så problematiserar Napoleoni kapitalismen och dess konsekvenser på ett sätt som allt för få gör idag. Hon visar också att mycket av den vackra värld som vi i t ex Sverige ser framför oss bara är en kuliss framför en betydligt kallare, hårdare och råare värld. En värld som bara styrs av en sak och det är pengar.

*****

 



Vad händer i kampen mot rasismen imorgon?

Foto: http://www.kristianstadsbladet.se

Idag demonstrerar tusentals människor i Kärrtorp mot nazism och rasism. Ni kan alla upprinnelsen till demonstrationen. Linje 17 demonstrerade förra veckan i stadsdelen och blev då angripna av nazister. Två personer knivskars och under veckan har protesterna mot och avståndstagandet från nazism och rasism varit massiva. Dagens manifestation blir på sätt och vis kronan på verket.

Är man inte fysiskt närvarande i Kärrtorp kan man via Aftonbladet skriva på en lista för att visa sitt stöd. Genom att skriva på visar man att man är i Kärrtorp "by heart" så att säga. Listan hittar ni här.

Den stora frågan är bara vad som händer imorgon. Att demonstrera en söndag är lätt. Men att ta tag i dom djupare orsakerna till att rasismen är på väg tillbaka är något helt annat. Det kräver politisk handling som går på djupet med orättvisorna och dom källor till motsättningar och rädsla som finns i vårt samhälle. Frågan blir alltså hur just Du kommer att göra imorgon för att motarbeta rasismen.

*****

 



C, KD och spärren

Foto: sl.se

Den borgerliga regeringen samlar numera sällan över 40 procent i opinionsmätningarna. Detta beror framförallt på att Moderaterna har tappat fyra-fem procentenheter. Var sjätte väljare har alltså lämnat M. Dessvärre för borgarna har många av dessa väljare inte gått till dom tre små borgarknattarna. C och KD har kroniskt svårt att komma över fyraprocentsspärren. Om dom lyckas komma över så är det i princip alltid på håret. Detta bekräftades återigen i senaste SCB-mätningen.

Men om man tittar på vilket pari som borgerliga väljare har som andrahandsval så ser bilden lite ljusare ut för KD och C. Stödrösterna verkar finnas där för att klara båda partierna kvar och det är ungefär så jag har resonerat hela perioden. Förutsatt att båda partierna ligger inom "rimlig" närhet till spärren så kommer allmänborgerliga väljare lägga sin röst på dom för att rädda regeringen. Skulle däremot något av partierna hamna ner under tre procent så börjar nog många väljare fundera på om risken inte är för stor att partier åker ur och att ens röst därmed bli "värdelös".

Något som ytterligare talar för att C och KD faktiskt kommer att klara sig kvar är att dom små partierna får mer uppmärksamhet i sina sakfrågor under själva valåret och att det gynnar dom mindre partierna. Dessa har svårt att bryta igenom i mellanvalstiderna men under valåret är media mer måna om att lyfta fram alla lika mycket. Det talar för att alla småpartier kommer att växa nästa år. På dom större partiernas bekostnad såklart.

*****

 



Sluta aldrig tro på människor!

Ibland blir man helt tagen av vad människor gör. Framförallt när man inte förväntar sig att någon ska prestera. Eller för den delen när man tror att någon ska misslyckas och sen lyckas med den äran. Det gör mig så glad att se människor lyckas. Framförallt när dom inte tror på sig själva.

Var denna dåliga självkänsla kommer ifrån har lika många orsaker som det finns människor. Men en vanlig gemensam nämnare är omgivningens förväntningar. Om alla tror att du ska misslyckas så kommer du förmodligen att göra det också. Det är just därför som en lärare alltid måste tro på varje elevs förmåga. Det är därför en tränare måste pusha även den som ligger sist och presterar sämst för dagen. Det är därför som politiker aldrig får ge upp om människor i arbetslöshet utan ständigt måste kämpa vidare för att finna en väg till arbete för alla.

Ett program som verkligen slår huvudet på spiken ibland när det gäller ovanstående resonemang är X-Factor. Framförallt i den brittiska upplagan har det kommit fram helt fantastiska talanger som fram till deras modiga framträdande i TV inte har varit kända för några större kretsar. En kille, som till och med fick höra från sin omgivning att han inte dög, är Christopher Maloney.

Jag är säkert jättesent ute med att dela den här filmen. Jag såg den första gången idag på Facebook där en bekant lagt upp den. Men det struntar jag i. Jag tycker att Christopher Maloney är värd att visas upp om och om igen. Precis som Paul Potts och Susan Boyle är. För vilken grej Christopher gör. Tack vare att hans mormor trodde på honom och stödde honom! Så mitt lite juliga budskap är, sluta inte tro på människor för alla kan göra något bra och gott. Det gäller bara att ta tillfället att visa upp vad just du kan!

 

*****

Avsnitt tre ligger nu uppe!

Nu ligger det tredje avsnittet av min och Olles podcast uppe. I veckans avsnitt pratar vi om att Vänsterpartiet är årets "vinnare" i opinionsmätningarna och hur det påverkar S. Vi har också för första gången med en gäst. Det är Roger Jönsson, välkänd bloggare och tillika arbetarekommunsordförande i Ystad. Roger ger oss en lägesbild av politiken i Skånes sydöstra hörn. Mycket nöje!

Ni kan höra podden här.

*****



Måste vara skönt att vara folkpartist

Likheterna mellan Folkpartiet och Coyote är rätt stora ändå.



Folkpartiet är ett (o)lustigt parti. Få partier har så hög svansföring i den offentliga debatten. Ta bara Carl B Hamiltons ständigt tvärsäkra uttalanden om allt från EMU till budgetramverket. Eller varför inte Jan Björklunds totala brist på kompromissvilja angående skolpolitiken. Eller lokala förmågor i Helsingborg som Maria Winberg Nordström i debatterna kring riskkapitalister i välfärden. Riskkapitalister var en skänk från ovan för några år sedan. Nu är det lite annat ljud i folkpartiskällan. Men har en folkpartist bestämt sig så är det så det är. I alla fall tills hen har ändrat sig och därmed är lika bestämd om att det förhåller sig precis tvärtom.

I ljuset av detta blir det så oerhört mycket mer pinsamt varje gång det visar sig att Folkpartiet har haft fel. Igår uttalade sig partiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman om att Försvarets personalbrist kan behöva lösas genom att krigsplacera värnpliktiga. Folkpartiet var starkt drivande i frågan om att införa en yrkesarmé. Värnplikten var något förlegat som inte hörde hemma i ett modernt samhälle. Folk skulle av frivillighet strömma till Försvarsmakten så några problem att hitta personal skulle inte finnas. Som vi alla vet blev det precis tvärtom.

Det är tråkigt att Folkpartiet har den här ovanan att ständigt ta ytterlighetspositioner och vara bombsäkra på allting. Lite kompromissvilja, pragmatism och socialliberalism vore klädsamt. Framförallt vore det nyttigt för svensk politik. Det är också den enda möjligheten för Folkpartiet att växa till tvåsiffriga tal i opinionsmätningarna som jag ser det. Men jag antar att det är skönare för självbilden att alltid tycka att man har rätt än att faktiskt erkänna att man inte har svaren på allt och lyssna på andra i syfte att nå gemensamma och hållbara lösningar.

*****

Imorgon frågar vi oss vad som egentligen hände

Även skatten plattas ut
Foto: http://www.byggbasen.com

Man vinner inga val i Sverige på så kallad "systemskiftesretorik". Med det menas att man för att vinna val i Sverige måste acceptera vissa grundläggande ingångsvärden. Ett framgångsrikt parti i Sverige måste t ex säga att dom värnar välfärden. Så länge Moderaterna pratade om skattesänkningar som ett sätt att genomföra ett systemskifte så hade partiet inga framgångar. Det var först med Fredrik Reinfeldts inträde på scenen som Moderaterna, genom att säga att dom värnade välfärdssamhället, kunde vinna val av egen kraft.

Vi socialdemokrater har dock varnat för att den nymoderata förvandlingen bara är på ytan. Den faktiska politiken visar att systemskiftestänket finns kvar. Ett tydligt bevis för att så är fallet är det som nu sker mitt framför våra ögon. Nästa år höjs kommunalskatten för 31 % av Sveriges invånare. I 106 kommuner och sex landsting/regioner höjs skatten. Denna skatt höjs lika mycket för alla.

Skälen till att skatten höjs är olika från fall till fall. Men trenden är att kommunerna får allt svårare att bära sina kostnader och att dom statsbidrag som betalas ut till kommunerna inte höjs i tillräckligt hög utsträckning. För staten sänker skatten och går med rekordunderskott. 87 miljarder kr det här året. Det är det största underskotten sedan överskottsmålet infördes 2000.

Noterbart är också att det femte jobbskatteavdraget till stor del äts upp av dom skattehöjningar som görs ute i kommunerna och landstingen. Det hela blir bara en gigantisk omfördelning av skatteuttaget från statens progressiva skatteskalor till kommunernas platta dito.

Nyliberalismens våta dröm är en så låg och platt skatt som möjligt. Vi är på väg med stormsteg i den riktningen. Problemet med detta är att välfärdssamhället inte är förenligt med denna låga och platta skatt. Men detta talar inte Moderaterna om. Precis som att Socialdemokraterna inte talade om att jättedevalveringen 1982 och avregleringen av kreditmarknaden 1985 ledde till dom största egendomsöverföringarna i mannaminne från löntagarna till kapitalet. För hade man talat om det hade valen 1985 och 1988 inte gått att vinna. Samma sak skulle vara fallet för Moderaterna med valet 2014 om dom berättade öppet om vad dom håller på med. Så kom ihåg det här:

I Sverige talar man inte om systemskiften. Man bara genomför dom bakvägen.

*****

Frågan är vem som tjänar på det

Såväl byggandet som Mälaren verkar ha frusit till is
Foto: http://www.fotoakuten.se

Ibland vet jag inte om jag ska skratta eller gråta. SVT publicerar idag två artiklar om bostadsmarknaden. Den ena med titeln "Tusentals fler bostäder skulle kunna byggas" och den andra med "Lågt utbud höjer bostadsrättspriser".

I den första artikeln klagas det på kommunal byråkrati i bygglovshanteringen. Trots detta skulle 8 000 lägenheter, som jag förstår det i Stockholmsregionen, kunna börja byggas. Med start idag. Det är bara att sätta spaden i marken. I den andra artikeln konstateras krasst att ett lågt utbud av bostadsrätter gör att priserna fortsätter att stiga. Med dagens räntebesked från Riksbanken lär denna trend förstärkas.

Det är alltså fullt möjligt att bygga mer. Det är bara att sätta igång. Likaså finns det helt uppenbarligen en stor efterfrågan på lägenheter. Folk vill köpa men får slåss om dom lägenheter som finns. Just det här är det som får mig att hamna i den där "skratta eller gråta"-känslan.

För visst är det märkligt att vi har en marknad där efterfrågan är gigantisk men utbudet uppenbarligen inte räcker till. Någon tjänar alltså på att se till att utbudet är begränsat. Enligt marknadsteorierna kommer ju utbudet att möta efterfrågan. I en fungerande marknadsekonomi finns det ju, enligt teorierna, ingen som behöver köa. I alla fall inte särskilt länge. Och med tanke på att efterfrågan skulle kunna mötas betydligt bättre, 8 000 lägenheter skulle kunna börja byggas IDAG, så är det inte möjligheterna att möta efterfrågan som är problemet. Frågan som man helt enkelt måste ställa sig är vem som tjänar på att det ser ut som det gör?

*****

I Sverige 2013 attackerar nazister demonstrationer

Igår attackerades en fredlig demonstration av ett gäng nazister. Jag upprepar, en fredlig demonstration, mot rasism, attackerades av nazister. I Sverige. 2013.

Vi har ett rasistiskt parti i vår riksdag. Vi har kommuner i Sverige där nazister har fått fullmäktigemandat. I Sverige. 2013.

Frågan som många säkerligen ställer sig är varför detta händer? Vad är det som sker? Varför är det plötsligt OK att någon sitter med ett märke som symboliserar rasism och äter julbord? I Sverige. 2013.

Jag tycker inte att det är OK att vara rasist. Jag tycker inte att det är något som man ska acceptera. Jag tycker att man ska säga ifrån. Men jag vill också ta ett politiskt ansvar för att förhindra att rasismen uppstår. Då räcker det inte med skolans information. Det räcker inte med att demonstrera. Man måste ta tag i roten till problemet. Och den roten måste ryckas upp från grunden.

Därför måste vi bekämpa ojämlikheten. Det fenomen som väcker störst hat i vårt samhälle. För öppen rasism uppstår inte mellan jämlika människor. Öppen rasism uppstår inte bland otrygga människor. Kampen mot rasismen är kampen mot arbetslösheten, mot en segregerad skola, mot ojämlika villkor såväl i starten som under hela livet. Ingen föds nämligen till rasism. Det är vårt samhälle som skapar rasismen.

Foto: Google Facts

*****

Vad ska S göra egentligen?

Ulf Bjereld skriver klargörande på sin blogg idag med anledning av årets sista Sifo-mätning. Bjereld konstaterar bland annat att man inte ska dra för stora växlar på enskilda mätningar men att förändringar över tid kan visa trender. Ganska logiskt kan tyckas men just det långa perspektivet faller ofta bort i den allmänna diskussionen. Att Moderaterna har tappat runt var sjätte väljare under året är inget som man viftar bort i en handvändning även om partisekreterare Kent Persson (M) säkerligen gärna vill framställa det så.

Vänsterpartiet framställs också som årets vinnare. Det är en ganska rimlig slutsats efter ett år då många frågor har handlat om välfärden och den verksamhet som bedrivs där. Likaså har S ökade profilering mot mitten säkerligen gynnat V. Att S inte binder upp V vid ett regeringssamarbete ger stora möjligheter för V att bli ett mer högljutt alternativ i svensk politik. Hur mycket reell påverkan det i slutändan kommer att leda till kan man bara spekulera i.

Den stora frågan för oss socialdemokrater inför nästa år är dock solklar. Vad ska vi göra för att nå över dom nivåer på 32-34 procent som vi har snurrat kring under hela året? Att driva på för ett mer samarbetsinriktat politiskt klimat är säkerligen bra. Men det blir lätt till ett problem när allt för mycket pragmatism innebär att vår egen politik blir otydlig. Hur reagerar t ex Kommunals medlemmar på en rubrik som lyder "Experter från privat vård ska hjälpa S"? Jag är inte helt övertygad om att det är något som får LO-medlemmarna att strömma till S.

*****

 



Läs mer på Socialdemokraterna

Ryanairfri zon?!

Häromdagen skrev jag om att den fackliga organisationen Uni menar att "svenska värderingar" är att värna arbetstagarnas rättigheter. Att detta kom upp berodde på att IKEA behandlar anställda i Kanada fullständigt ovärdigt. Bland annat sysslar IKEA med strejkbryteri.

I ljuset av detta är det glädjande att Ryanair nu lägger ner flera flyglinjer i Sverige. Enligt SVT är det bara tre linjer som blir kvar. Resten plockas bort av besparingsskäl och pga ändrade skatteregler i andra länder. En skatt har tydligen tagits bort på Irland och då är ju givetvis inte Ryanair sena att utnyttja det.

Det sägs inget om att lönsamheten i Sverige skulle vara sämre än i andra länder eller att det är så att Ryanair känner av att deras rykte är fullständigt kört i botten här i landet. Men jag hoppas, lite naivt kanske, att det är så att Ryanair har problem att få lönsamhet i sin verksamhet för att svenska folket väljer andra alternativ. För det skulle faktiskt inte förvåna mig om det var så.

Igår uttalade sig två helt skilda personer i min närhet om att "med Ryanair ska man inte flyga för dom behandlar sin personal illa". En av dessa personer pratar sällan politik och den andre tar i princip aldrig arbetstagarnas situation som utgångspunkt för några inlägg i debatten. Men med Ryanair är gränsen nådd. Tänk om vi en dag skulle kunna få hela Sverige fritt från det företaget och därmed ta ett steg mot en bättre resebransch för personalen. Den dagen skulle jag vara mycket glad.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Lyssna noga på det som inte sägs

Så här lät Fredrik Reinfeldt i debatten 2006. Idag, med två procentenheter högre arbetslöshet, är det skrämmande tyst.

Har ni tänkt på en sak? 2006 pratade Fredrik Reinfeldt om arbetslösheten och utanförskapet i princip varje gång han öppnade munnen. Arbetslösheten var den största frågan i valet 2006 och den minnesgode kommer ihåg att arbetslösheten var runt sex procent vid den här tiden. Idag är den runt åtta procent och om man ska tro Arbetsförmedlingen så kommer den inte sjunka nämnvärt under nästa år. Den analysen förstärks av vad näringslivet själv säger. En svag export som är kopplad till en urstark svensk krona kommer inte att dra oss ur arbetslöshetsfällan.

Reinfeldt väljer att inte prata om frågan överhuvudtaget. Opinionsverket har granskat hur ofta Reinfeldt talar om "arbetslöshet" när han pratar med journalister och endast i 2,5 procent av fallen nämner han ordet. Frågan som var på hans läppar varje dag under 2006 är idag som bortblåst ur vokabulären. Dom massiva skattesänkningarna som Reinfeldt har genomfört har inte lett till något annat än högre arbetslöshet, försämrade skolresultat och en sjukvård i upplösningstillstånd. Nu höjs skatterna dessutom runtom i landets kommuner och landsting i rask takt vilket äter upp dom statliga skattesänkningarna och inför platt skatt bakvägen.

Vad borde då göras, säger den eftertänksamme, för att motverka arbetslösheten? Jo, för det första måste vi börja stimulera den inhemska konsumtionen mer. Det görs bäst genom att ge mer till dom som har störst konsumtionsbehov. Dvs låg- och medelinkomsttagare. I det perspektivet är det heltokigt att som regeringen gör plädera för höjd brytpunkt för statlig skatt. För det andra måste vi börja investera. Vi vet att sambandet mellan låg arbetslöshet och hög investeringsnivå är starkt. Dessutom är behoven i bostadsbeståndet och i infrastrukturen gigantiska. För det tredje måste vi få ordning på skolan. Där har vi socialdemokrater lagt många förslag. Bland annat måste gymnasieskolan bli obligatorisk eftersom vi ser ett mycket starkt samband mellan icke fullgjord gymnasieutbildning och arbetslöshet. För det fjärde måste arbetsmarknads- och matchningspolitiken återupprättas.

Det finns fler saker som behöver göras men man kan konstatera att vi socialdemokrater inte är rädda för att prata om arbetslösheten och vi vill lyfta den till den plats i debatten som frågan förtjänar. Under 2014 kommer det vara viktigt att lyssna på vad dom olika politiska företrädarna säger. Men det kommer att vara minst lika viktigt att "lyssna på" det dom inte säger. Det är ofta där som sanningen om politiken avslöjas.

*****

 

Bloggat: Alliansfritt Sverige visar mycket pedagogiskt på precis vad jag menar med att det som inte sägs ofta är av stor betydelse

Läs mer på Socialdemokraterna

Vårt andra avsnitt är uppe!

Idag har vi lagt ut ett nytt avsnitt på vår podcast. I avsnittet tar vi bland annat upp PISA-undersökningen och skolan, alliansens urdåliga vecka och så lite lokala nyheter från den skånska (S)-scenen såklart. Ni hittar avsnittet här.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Bilden av vårt land

Foto: http://www.informationsverige.se

Det pågår en facklig strid i Kanada mellan IKEA och ca 300 anställda på ett av företagets varuhus. Striden handlar om att dom anställda vägrar skriva på ett nytt kollektivavtal. IKEA har svarat med att stänga av personalen utan lön och dessutom har ersättare plockats in vilket strider mot kanadensisk arbetsrätt. Att IKEA agerar vidrigt och beter sig som en brukspatron från slutet av 1800-talet är riktigt illa. Därom behövs inte så mycket säga. Det intressanta är vad den internationella fackliga organisationen Uni säger. Uni, som är en internationell facklig sammanslutning med över 20 miljoner medlemmar världen över, menar i en skrivelse att IKEA har gett upp sina "svenska värderingar".

Det här gör mig så oerhört glad och stolt. Inte då att IKEA har gett upp sina värderingar utan att bilden av Sverige, och dom värderingar som är svenska, är en bild av att man behandlar arbetstagarna väl och att man står upp för fackliga rättigheter. Nu vet vi som bor här i Sverige att detta tunnas ut allt mer i takt med att vår borgerliga regering får härja understödda av SD. Men fortfarande är bilden av Sverige vi är ett land där man står upp för dom mänskilga rättigheterna om facklig organisering och kamp.

Låt oss i valet 2014 ta fighten för att försvara dessa värderingar. För det är helt klart så att en bild av ett land lever kvar under en tid men om den inte reproduceras och återskapas så tynar den bort. Och vi som bor här ser att Unis bild blir suddigare och suddigare för var dag som går.

*****

 

Bloggat: Peter H

Läs mer på Socialdemokraterna

Är Bylunds uttalande så dumt egentligen?

Foto: http://maximac.se

Dagen efter Expressens stora avslöjande där dom anonyma näthatarna visades upp för allmän beskådan så kan man börja fundera på vad det här kommer att få för konsekvenser. Förutom dom personliga tragedierna, där massa bittra människor förmodligen kommer att bli ännu bittrare, så kommmer det här givetvis på ett eller annat sätt att påverka den politiska spelplanen. Att ett antal SD:are föga förvånande var några av dom främsta näthatarna gör att frågan direkt hamnar på det dagspolitiska bordet.

För ungefär ett år sedan rullades den så kallade "Järnrörsskandalen" upp. Många trodde då att den sista spiken i SD:s väljarkista var satt. Men istället för väljarflykt och kris så utvecklades det hela till veritabel succé för SD. Partiet etablerade sig på en nivå i opinionsmätningarna som man sedan dess med framgång har behållit. Det som är logiskt för andra partier, att en skandal innebär kris, gäller inte för SD. Ett populistparti lever på uppmärksamhet och ju mer dom syns desto starkare blir dom. Det är också därför som partiet kommer undan med sin "nolltolerans". Trots att det bara är en charad där obetydliga partimedlemmar slängs ut så använder Jimmie Åkesson den gång på gång för att putsa upp sin fasad.

I detta perspektivet blir Linus Bylunds uttalande på Aktuellt igår om att SD lockar till sig "idioter, bondläppar och rasister" på sätt och vis både klockrent och mycket märkligt. Att det är klockrent beror på att det inte finns speciellt många människor i det här landet som själva identifierar sig som idioter, bondläppar eller rasister. För visst är det så att det alltid är någon annan som är en idiot. Bor man på landet är man stolt, inte en bondläpp. Och vi kan ju alla den klassiska "jag är inte rasist, men...". Så utifrån denna vetskap är det egentligen bara dom som blivit utslängda ur partiet som kan identifieras som någon av ovanstående kategorier.

Det märkliga ligger samtidigt i det faktum att ett parti som livnär sig på rasisterna väljer att kasta ut dom. Denna analys gjorde Eric Rosén igår på bloggen Politism.se. För utan rasismen är SD ingenting. Det är rasismen som driver partiet, det är rasismen som lockar folk att söka sig till partiet och det är rasismen som identifierar och skiljer ut partiet. Om då partiet gör sig av med dom som uttrycker rasism offentligt kommer ju dessa personer förr eller senare att utgöra en tillräckligt stor massa för att skapa nya partier. Nya partier med en starkare rasistisk agenda som lockar till sig väljare som vill se rasismen frodas i den offentliga debatten och i dom politiska besluten. Det skulle innebära att extremhögern gör det dom, i likhet med extremvänstern, allt som oftast gjort. Dom splittrar sig själva och blir sina egna värsta fiender.

Vi får se hur det här utvecklar sig. Jag tror inte att den här skandalen kommer att påverka SD negativt. Så länge det inte finns andra rasistiska eller populistiska alternativ, som dom där som Bylund benämner som "idioter, bondläppar och rasister" kan vända sig till, så kommer SD fortsätta att locka arga, bittra och desperata väljare till sig.

Så. Nu tycker jag vi återgår till att diskutera jobben, skolan och sjukvården för det är där vi har dom verkliga problemen i det här landet.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Utifrån det har Sverige misslyckats

Foto: http://schlaug.blogspot.se

Såhär i juletider är välgörenhet på tapeten. I radio och tv vevas Musikhjälpen och i vår lokaltidning skrivs det artiklar och insändare om hemlöshet. Enskildas givmildhet och engagemang hyllas med all rätt. Samtidigt gör sig den ständiga diskussionen, om välgörenhet kontra samhällelig stöd, gällande. Med anledning av detta skrev även jag en insändare i ämnet. Här kommer den:

Det pågår en bra och välbehövlig diskussion om hemlöshet i staden. Att några av våra mest utsatta medborgares öden diskuteras offentligt är bra. Olika frivilliga krafter gör stora insatser för att ge dessa människor den respekt och det värde som alla människor förtjänar.

Samtidigt saknar jag något i diskussionen. Diskussionen rör sig hela tiden kring ett antal utsatta individer och deras öde vilket är fullt förståeligt. Men diskussionen borde lika mycket handla om vilket samhälle vi faktiskt lever i. Ett samhälle där människor hamnar i bostadslöshet och där några får mer och mer hela tiden när andra ser sina möjligheter och reella inkomster minska. För så är det faktiskt i Sverige idag. Enligt OECD är Sverige det land där klyftorna växer snabbast i hela den rika världen. Under den borgerliga regeringens tid vid makten har majoriteten av skattesänkningarna gått till de rikaste 20 % av befolkningen samtidigt som den fattigaste tiondelen har sett sina disponibla inkomster minska.

I kombination med hög arbetslöshet, utförsäkringar och försämrade trygghetssystem så blir bostadslösheten den yttersta manifestationen av samhällets försvagning och förfall. Jag menar i likhet med många före mig att ett samhälle ska bedömas utifrån hur man behandlar sina mest utsatta och utifrån den bedömningen så har Sverige fullständigt misslyckats.

Ola Möller (S)

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Den svages rätt framför sexuella behov

Foto: lightstalkers.org

Läser på SVT Text att den norska högerregeringen eventuellt kommer att riva upp sexköpslagen som införts för sex år sedan i Norge. Det är liberala Venstre som driver frågan och sannolikheten för att dom ska ha framgång med sina krav är stor eftersom dom båda regeringspartierna Höyre och Fremskrittspartiet inte stödde lagen när den infördes.

Det är egentligen inte speciellt konstigt att konservativa och liberala partier motsätter sig en sexköpslag. Har man inställningen att alla människor i alla lägen gör fria och rationella val så är det fullt logiskt i att man landar i slutsatsen att ingen tvingas till att sälja sex.

Nu är det dock inte det argumentet som verkar vara huvudargumentet för Venstre när dom driver sin linje. I alla fall inte i retoriken. Istället menar dom att lagen inte är särskilt effektiv. Men med samma argumentation skulle vi kunna avskaffa förbudet mot att använda narkotika eftersom det är en väldigt liten del av alla som brukar eller på olika sätt befattar sig med narkotika som åker fast.

Saken med sexköpslagen är att den skapar en tröskel som man måste ta sig över för att köpa sex. Därmed utgör den ett hinder för verksamheten vilket gör att spridningen begränsas. Skulle sexköp vara helt laglig i Sverige skulle vi se samma fenomen här  som vid  t ex gränsen mellan Tyskland och Tjeckien. Östeuropeiska kvinnor som säljs helt öppet på motorvägarna till högstbjudande förbipasserande. Att tro att dessa kvinnor står där av fri vilja och att dom inte är tvingade av omständigheterna är att grovt bedra sig själv.

Även om det säkerligen finns individer i världen som kan klassas som "den lyckliga horan" så är majoriteten av kvinnorna som prostituerar sig oerhört utsatta individer som upplever patriarkatets yttersta och mest extrema konsekvens. Att ta ställning för den starkes rätt att köpa den svage, så som Venstre gör, är för mig som socialdemokrat helt förkastligt. Var och ens rätt att leva fritt och utan förtryck samt att äga rätten till sin egen kropp går för mig före sexuella behov.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

En stormig och annorlunda vecka går mot sitt slut

Solen stiger igen över S i Helsingborg efter en annorlunda vecka!
Foto: http://www.fotoakuten.se

Veckan som gått har varit oerhört händelserik på så många olika plan. Inrikespolitiskt har två undersökningar, en om skolan och en om sjukvården, sänkt borgerlighetens trovärdighet ytterligare. Att vi har problem med välfärdens utveckling står efter den här veckan helt klart. Detta är något som bland annat Per T Ohlsson tar upp i sin krönika idag. Vad Per T och många andra liberaler dock alltid "glömmer" att ta upp när skolan diskuteras är att alla läroplaner sedan 1980 är borgerliga produkter. Så den så kallade "flumskolan" är knappast något som S har hittat på.

Här i Helsingborg har det varit mer action än vanligt. Stormar, både vädermässiga och politiska, har dragit förbi. Efterverkningarna av den här veckan kommer att kännas länge i staden. Vilka konsekvenserna är kan man bara gissa. Vi socialdemokrater har bland annat fastställt vår fullmäktigelista och vår styrelse har fått igenom en föryngring av sällan skådat slag. I Helsingborg uppnår vi med råge kongressens beslut om 25 % under 35 år på valbar plats. Både i riksdagen och i kommunfullmäktige!

På det personliga planer innebar detta, som jag berättade om igår, att jag hamnade på åttonde plats på vår KF-lista. Men veckan har även innehållit en annan kul nyhet. Jag och far min drog igång vår podcast i veckan och responsen har varit över förväntan. Många har hört av sig och tyckt att initiativet är bra och det lovar gott inför framtiden. Något som också varit oerhört kul den här veckan är alla samtal jag har haft, framförallt igår, med både nya och gamla medlemmar i partiet. Det är så inspirerande att samtala med nya bekantskaper som har så mycket att berätta om just sitt sätt att se på vårt parti och vår politik. Jag lär mig något nytt hela tiden. Framförallt är det så kul att känna kamratskapen som uppstår i mötet mellan oss partikamrater.

Nu avslutar jag veckan med att gå och träna. Sen är det ny vecka och nya tag! Mot valseger!

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Tack för förtroendet!

Idag har vi haft ett mycket bra medlemsmöte i Helsingborgs arbetarekommun. På dagordningen stod bland annat nomineringar till vår kommunfullmäktigelista. Jag fick förtroendet att stå på en mycket hedervärd 8:e plats. En plats som förpliktigar! 
 
Med detta inlägg vill jag tacka ödmjukast för förtroendet. Nu vinner vi valet kamrater! I riket, i regionen och i Sundets pärla Helsingborg!

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Jag har läst "Svensk Maffia - Fortsättningen" av Lasse Wierup och Matti Larsson

Foto: bokus.se

Dagens stora nyhet är förutom stormen Svens härjningar givetvis Nelson Mandelas bortgång. Det är en stor frihetskämpe som nu har gått ur tiden och givetvis hedrar vi honom en dag som denna. Många skriver om Mandela idag så därför tänker jag inte ge mig in i kampen om att skriva kloka slutord över honom utan istället så berättar jag om boken som jag läste ut för någon vecka sen.

Den här gången är det uppföljaren till Lasse Wierups och Matti Larssons "Svensk Maffia" som jag läst. Boken, som har den föga nyskapande titeln "Svensk Maffia -  Fortsättningen", tar vid ungefär där den förra slutade. Men där den första boken mer var en direkt genomgång av vilka brottsorganisationer som finns i Sverige så är uppföljaren mer en genomgång av enskildas individers öden i relation till organisationerna. Detta som ett sätt att illustrera framförallt Hells Angels, Bandidos och Original Gangstars sett att fungera och verka. Även några nyare gäng som Black Cobra och Loyalty BLT nämns och gås igenom.

Vad man kan konstatera är att Hells Angels särställning bland svenska gäng består och att trenden med allt grövre våld i den undre världen fortsätter. Likaså kan man konstatera att gängens nät är oerhört täta och att dessa nät är sammanflätade med stora delar av den vita ekonomin. Jag skrev om huvudentreprenörsansvar inom byggbranschen igår och några som kan profitera på att ett sådant inte finns är just Hells Angels.

Wierup och Larsson skriver på ett lättillgängligt sätt och hymlar inte. Vill man veta hur den råa verkligheten i Sveriges undre värld ser ut så är boken lysande. Boken är också en skrämmande insikt i hur kort avståndet är mellan vår "vanliga" värld och den värld som finns strax utanför vår egen lilla bubbla. "Svensk Maffia"-böckerna duger lika bra som vilken thriller som helst. Den enda och viktiga skillnaden är att det här är på riktigt.

*****

Läs mer på Socialdemokraterna

Nu startar vi en podcast från den skånska (S)-scenen

Jag har tillsammans med min pappa Olle Möller startat en podcast som tar avstamp i den skånska (S)-scenen. Vi kommer att med viss regelbundenhet posta inslag som handlar om socialdemokratisk politik i allmänhet och skånsk socialdemokrati i synnerhet. Podden hittar ni här och adressen är http://spodcastskane.wordpress.com/.

Återkoppla gärna vad ni tycker och tänker om konceptet. Har ni synpunkter eller idéer på vad som ska vara med eller tips om vad vi borde prata om så hör av er! Mycket nöje!

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Klart vi ska ha huvudentreprenörsansvar!

Foto: svt.se

Det pågår just nu en debatt på SvD Brännpunkts debattsida mellan Byggnads och Sveriges Byggindustrier. Debatten handlar om det så kallade "huvudentreprenörsansvaret". I korthet handlar det om huruvida det företag som vinner en upphandling ska ha ansvaret för att alla delar i ett kontrakt följs när det gäller arbetsrätt, kollektivavtal m.m. Som det är idag kan ett byggföretag som vinner en upphandling lägga över själva uppdraget på ett annat företag som kan lägga det på ett annat företag som kan lägga det på ett annat föret... Ja. ni förstår poängen.

Fördelen med att kunna göra så här är att dom stora drakarna inom byggbranschen kan göra stora vinster genom att dom lägger anbud som innehåller bra villkor och får betalt där efter av t ex en kommun. När sen byggföretaget anlitar andra företag så är villkoren som bortblåsta och det slutar ofta med att så kallade "postlådeföretag" får ansvaret för mycket av personalen och då till en mycket billigare timpeng. Ett av dom mest kända fallen är företaget Rimec.

Sveriges Byggindustrier tycker givetvis att detta är problematiskt. Dom är inte intresserade av att sänka sina vinster för att garantera arbetstagarnas rättigheter till bra villkor. Därför hotas det med högre produktionskostnader om huvudentreprenörsansvar införs. Sen påstås det dessutom vara omöjligt att införa ett sådant ansvar eftersom frågan inte är utredd i en statlig utredning. Varför det inte skulle gå att göra en sådan utredning förtäljer inte Sveriges Byggindustriers historia.

Hur som helst är frågan som Byggnads driver oerhört viktig och den är fundamental för ur vi ser på arbetsmarknaden, lagen om offentlig upphandling och den fria rörligheten i EU. Därför vore det mycket olyckligt om inte byggföretagen får ta sitt fulla ansvar för att se till att alla som arbetar på svensk arbetsmarknad följer svenska kollektivavtal. För som Sveriges Byggindustrier själv säger: När vi gemensamt driver frågor blir vi starka.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Dunkas gul och blå

Den stora SCB-undersökningen kom nu klockan 9.30 och det innebär ju att alla politiska nördar sitter djupt nersjunkna i siffrorna. Trender ska tolkas, väljarströmmar ska analyseras och sen ska det hela kommenteras på Twitter, Facebook, i poddar och i bloggar. Att i det läget skriva om något annat är väl helt döfött men jag gör ett försök.

Timbuktu får nämligen pris idag för sitt artisteri. Det är Fem i tolv-rörelsen som delar ut priset och prisutdelningen sker i riksdagshuset. Att det hela har blivit uppmärksammat med mer än en liten notis i någon branschtidning beror på att Timbuktu tillsammans med Kartellen släppte en låt härförleden om läget i landet. Låten heter "Svarta duvor och vissna liljor". Låten upplevs som kontroversiell eftersom den tydligt pekar ut SD (men även regeringen) som problemet i vårt land. Av denna anledning har bland annat Riksdagens talman, Per Westerberg (M), valt att avstå från att delta i prisceremonin. SD har blivit mäkta upprörda över Timbuktus frispråkighet och försöker få andra partier att ta avstånd från låten och artisterna.

Jag tycker detta är ett oerhört märkligt förhållningssätt från SD. Partiet brukar stå längst fram i debatterna om yttrandefriheten och skrika högt och ljudligt så fort någon har synpunkter eller åsikter om att partiets företrädare uttalar sin rasistiska smörja. Jämt och ständigt hörs företrädare och sympatisörer säga "man måste få prata om frågan, vi har ju yttrandefrihet i det här landet". Likaså tiger SD stilla när deras egen partiledning ekonomiskt stödjer hatsajter som Avpixlat. En sajt som gjort sig känd för grova rasistiska uttalanden, sexism och uthängning av både kriminella och felaktigt anklagade och helt oskyldiga människor.

Det Timbuktu gör är att han utnyttjar yttrandefriheten, musiken och djupet i språket för att ifrågasätta makten och rådande normer. Han problematiserar genom sin sång det samhälle vi lever i och att tolka varje del i hans text som bokstavlig är fel. Just SD brukar dessutom kritisera människor som läser t ex religiösa texter bokstavligt och anklaga dessa för fanatism och extremism varför det blir helt absurt att partiets företrädare plötsligt börjar läsa rapartisters texter som absoluta uttalanden.

Men jag kan förstå att det är svårt att lyfta blicken och tolka "dunka gul och blå" som något annat än att man ska slåss. Därför ska jag ge en alternativ tolkning till begreppet "dunka gul och blå". Minns ni Frida från Malmö? Hon gjorde en låt som hette just "Dunka mig gul och blå". Där sjunger Frida bland annat:

Jag vill se ut som svenska flaggan när du är klar.
Mörbultat, Underbart.
Dunka mig gul och blå.

Att "dunka gul och blå" inte nödvändigtvis behöver vara något negativt är alltså helt klart. Eller så är det kanske så att det är just det som gör att SD reagerar. Alltså att en man sjunger till en annan man att han vill "dunka en man gul och blå"? Den ende som verkligen vet hur det ska tolkas är faktiskt Timbuktu och konstnärens privilegium. Alla vi andra får leva i ovisshetens gränsland och just i detta manifesteras kulturens storhet mitt framför våra ögon.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

En sång till Björklund

Jag inledde dagen med att skriva om att Sverige sjunker i internationella mätningar gällande sjukvården. Nu på eftermiddagen kom som ni säkert redan känner till PISA-undersökningen. I denna skolmätning sjunker Sverige som en sten. Jan Björklund (FP) har pratat mycket om atlantångare i samband med den svenska skolan. Så vad passar bättre än att beskriva resultatet i PISA-mätningen med en sång som Björklund bör förhoppningsvis kan ta till sig.

 

Man kan ju tycka att Björklund istället för att skylla ifrån sig borde sitta i ett hörn och likt Ingemar Bergman skrika "Fy fan vad dåligt jag mår".

*****

 

Bloggat: Jan, Bengt, Peter H och Henrik

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Ganska osexigt men ack så viktigt

Foto: http://maxgustafson.se

För en tid sedan skrev Stefan Löfven en debattartikel med ingången att personalen inom offentliga verksamheter måste få lov att vara proffs på det dom gör. Andemeningen i artikeln var att styrningen med så kallad New Public Management (NPM) har gått för långt och att vi nu måste omvärdera hur vi styr våra offentliga verksamheter. Att avskaffa NPM är ett viktigt steg i detta.

Artiklen väckte inte så stor debatt. Att diskutera styrning av offentliga verksamheter är kanske inte det sexigaste man kan göra. Men likväl är det en av dom viktigaste sakerna man kan göra. För så sent som idag kommer nya mätningar som visar att svensk sjukvård tappar i internationella jämförelser. I DN:s artikel om saken sägs bland annat:

"– Trots att regeringen har pumpat in många kömiljarder händer mycket lite. Det tycks som att landstingen, som borde ha ansvaret, inte bekymrar sig, säger grundaren för hälsoindexet Johan Hjertqvist i ett uttalande."

Att så är fallet är inte speciellt konstigt. Den så kallade Kömiljarden tar sikte på att uppnå vissa nivåer och därefter spelar övriga väntetider föga roll. Systemet är ett NPM-system och i kombination med att stora landsting och regioner, som Stockholms läns landsting och Region Skåne, kör vårdvalssystem i NPM-stil så är det inte ett dugg förvånande att landstingen "inte bekymrar sig". NPM är ett styrsystem där "ickestyrning" är den högsta dygden nämligen.

Vi socialdemokrater kommer att ta den här diskussionen i valrörelsen. Vi vill diskutera välfärden och framförallt sjukvården. För vi har sett att någonting har gått sönder i vårt land och att vi inte längre är så unika som vi en gång var. Det är dags att göra Sverige till ett unikt land igen.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Låter andra göra jobbet

Eftermiddagen är kommen och presskonferensen med Janne Larsson, som jag skrev om i förmiddags, är över sedan länge. Jag orkar faktiskt inte recensera det hela själv utan låter istället Martin och Staffan göra det. Dom har lite olika ingångsvärden i sina inlägg och som vanligt ligger väl verkligheten någonstans mitt emellan. Håll till godo.

Ungefär såhär pigg är jag just nu.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Om lite mer än en timme vet vi

Foto: ne.se

Idag klockan 10.30 kommer Socialdemokraternas valstrategi att presenteras. Vad den innehåller är höljt i dunkel men jag vet att det har arbetats febrilt med dokumentet. Redan förra året reste Carin Jämtin land och rike runt och processade delar av den valstrategi som nu bara är timmar bort från att bli offentlig. Jag håller tummarna för att strategin är så bra som förhandssnacket har gett för handen. Många som har träffat Janne Larsson har lyft fram hans kvalitéer. "Det här blir bra" är standardkommentaren efter en träff med Larsson.

Vad behöver en socialdemokratisk valstrategi innehålla då? Ja, förutom sakfrågor och en massa taktiska dispositioner kring väljargrupper och kommunikationskanaler så måste den innehålla passion och tydlighet. Väljarna måste uppfatta att vi socialdemokrater brinner för något annat än det som är rådande idag. Att engagera våra väljare och locka dom till att ta del i en samhällsförändring är helt avgörande. Vi vet att många väljare är missnöjda med borgarna men dom litar inte riktigt på att Socialdemokraterna är den kraft som ska vända utvecklingen. Det är givetvis ett misslyckande för oss som politisk opposition.

Men å andra sidan har det varit stiltje under lång tid i opinionen och det bör snart hända saker. Vad som händer vet nog ingen. Men förhoppningsvis har Janne Larsson klurat ut någonting smart. Vi håller tummarna och vänta till lite senare. Då har vi i alla fall en liten del av svaret.

*****

Bloggat: Roger

 

Läs mer på Socialdemokraterna



Snart kommer "SCB:arn"

Foto: sverigesradio.se

Idag presenterar Novus sin novembermätning och det ser ut ungefär som det gjort hela hösten. Det händer inte mycket i opinionen. M verkar gå bakåt, SD stiger inte och S har etablerat sig någon procentenhet högre än tidigare. Men som bekant är opinionsmätningarna inte mycket mer än indikationer på åt vilket håll opinionen lutar. Att ta dom som inteckning för någon mer djuplodande analys är inte lönt.

I veckan kommer dock SCB:s stora halvårsmätning. Det är den näst sista innan valet och den ligger ungefär 300 dagar före valdagen. Det innebär att den på sätt och vis blir startskottet för dom mätningar som man kan börja ta lite på allvar. I alla fall om man ska tro vad Henrik Ekengren  Oscarsson brukar säga. Så vi får väl se hur det ser ut i SCB-mätningen och ta oss en funderare sen på vad den kan betyda. Vi går in i riktigt spännande tider nu!

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Mitt ansvar som gynnad man

Foto: http://www.giveitforward.se

Igår fick jag ett lästips av min kära flickvän. Hon tyckte att jag skulle läsa My Vingrens svar till Marcus Birro om feminismen. Jag tänkte först att jag inte orkar lägga tid på att läsa något som har med Birro att göra överhuvudtaget. Birro är nämligen en sån där person som gör att jag byter TV-kanal när han dyker upp i rutan och sen tittar jag inte på den kanalen mer den veckan. Typ.

Men eftersom min sambo tipsat mig så läste jag texten ändå. Och Vingrens text är bra. För även om Birro figurerar i den så handlar den om något djupare än Birros trångsynthet. Texten beskriver ett perspektiv som vi allt för sällan talar om. Ett perspektiv som många gömmer sig från. Ett perspektiv som det är för jobbigt att tala om. Det är på samma gång feminismens förbannelse och dess styrka. Att se strukturerna i vårt samhälle som är så stenhårda och så skitiga att dom låser in individer i ett många gånger livslångt helvete som reproduceras i generation efter generation.

Som den priviligierade i en struktur, må det vara "mannen", den "vite" eller "överklassen", så är det på många sätt omöjligt att förstå strukturernas repressivitet, dess förtryck. Man kan förnimma det, man kan se det, men frågan är om man kan känna det. Jag kan aldrig förstå hur det känns för den där trettonåriga tjejen som Vingren berättar om. Men jag kan förstå att det som händer är fel och jag kan förstå att den värld som skapar förutsättningarna för att det ska ske är en värld som jag måste hjälpa till att förändra. Där ligger mitt ansvar som tillhörandes den gynnade parten i strukturen. Inte att som Birro klaga på att den missgynnade parten tar strid för sin rätt.

*****

 

Bloggat: My Vingrens text hittar du här.

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Gör ett bra jobb och få sparken

Foto: http://www.pelletsforbundet.se

Efter två dagars frånvaro är jag tillbaka i Helsingborg. Jag har varit i Brüssel tillsammans med kommunstyrelsen. Det har varit givande dagar och jag är nu, efter två vändor till Brüssel den här hösten, fullpumpad med kraft och energi inför EP-valrörelsen!

Under resan ner till Brüssel hamnade jag i en mycket intressant diskussion kring så kallade NKI-mätningar. NKI står för "Nöjd Kund Index" och är ett sätt att mäta användarnas nöjdhet med en viss vara eller tjänst. Inom offentlig verksamhet har den här typen av mätningar formligen exploderat på senare tid och bland annat SKL ger ut årliga rapporter kring NKI i landets kommuner. Det är på många sätt positivt att man genom det här verktyget får en viss bild av om folk är nöjda med ens verksamhet eller inte.

Det intressanta i diskussionen var dock inte att vi numera mäter kundnöjdhet en gång om året. Det intressanta var vilka konsekvenser detta kan få för en verksamhet. En kamrat berättade att det på hennes statligt ägda företag har gjorts sådana här mätningar och att dessa har varit mycket bra utifrån ett kundnöjdhetsperspektiv. Kunderna är oerhört nöjda med verksamheten som personalen bedriver. Saken är bara den att ledningen för företaget har tagit den här höga upplevda kvalitén som intäkt för att skära ner på personal. Med argumentet att eftersom personalen är så duktig så kan dom göra mer på kortare tid så har man skurit ner och avskedat folk. Vilket ju givetvis innebär att stressen ökar, kvalitén riskerar att försämras och massor av människor blir arbetslösa. Bara pga att dom har gjort ett bra jobb.

Det här är alltså en paradoxal effekt av alla NKI-mätningar. Personal som sköter sig och gör ett bra jobb riskerar alltså att förlora jobbet medan personal som missköter sig med stor sannolikhet får vara kvar eftersom dåliga resultat i NKI mycket väl kan bero på underbemanning. Det här visar att mål- och resultatsstyrningssamhället får helt bisarra konsekvenser för människor på såväl individ- som systemnivå. Därmed inte sagt att vi inte måste skaffa oss en uppfattning om hur kunder eller medborgare upplever olika verksamheter. Men resultaten kan tolkas och användas på helt fel sätt. Ni vet, det finns ju lögn, förbannad lögn och statistik...

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Det får inte stanna vid #Demokratihotet

Hotfullt eller hoppfullt?
Foto: aftonbladet.se

Expressen och reportern Niklas Svensson kör just nu en granskning av hoten mot politikerna i Sverige. Under hashtaggen #Demokratihotet kan man följa diskussionerna på Twitter och läsa om hoten som förs fram mot folkvalda i parti och minut. Det är bra att Expressen väljer att lyfta upp den här frågan och jag tror många som inte befinner sig i den politiska vardagen blir förvånade över hur utsatta även fritidspolitiker är.

Men precis som med den så kallade näthatsdebatten så blir "hotet mot demokrati"-debatten förmodligen bara en medial vind som blåser förbi. För vi har väldigt lätt för att uppröras över hur hemskt det är men vad händer sen? Det är ungefär som med Jan Björklund och problemen i skolan. Björklund blir förbannad och sen händer det inget mer. Eller som med Anders Borg och bankerna för den delen.

#Demokratihotet är ett hot mot hela vårt sätt att styra vårt land. I takt med att rekryteringen till politiska uppdrag blir allt svårare så urholkas också legitimiteten i vår representativa demokrati och i förlängningen kan det innebära att vi koncentrerar allt mer makt på allt färre personer även i den politiska sfären. Därför måste man fråga sig om vi använder våra resurser rätt inom rättsväsendet och om vi avsätter tillräckligt stora resurser för att skydda politiker även på kommunal- och regional nivå.

Vi får hoppas att det med tiden kan ske en förändring till det bättre. Om inte så är vi mer illa ute än vad många riktigt kan ta till sig tror jag.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Det kommer inte att gå Ullenhag

Foto: sverigesradio.se

Jobben är och förblir en av vår tids största utmaningar. Med runt 400 000 arbetslösa har vi idag en arbetslöshet som är historiskt hög. Det skapas på tok för få jobb och rörligheten på arbetsmarknaden är alldeles för låg. Detta påstående får starkt stöd av det faktum att var tredje arbetstagare i Sverige anser sig överkvalificerad för sitt jobb. I kombination med att många arbetsgivare skriker efter arbetskraft är det inte konstigt att arbetslösheten inte pressas neråt. Sen kan regeringen ha full sysselsättning som påstått mål för sitt arbete. Deras politik fungerar helt enkelt inte.

Varför fungerar då en socialdemokratisk politik när man vill skapa full sysselsättning?

För det första fokuserar en socialdemokrat på såväl utbuds- som efterfrågesidan av ekonomin. Det innebär att skattesänkningar som syftar till att sänka priset på arbete inte prioriteras över allt annat (Jobbskatteavdrag, krogmomsen, ungdomsrabatten, RUT m.m).

För det andra bedriver en socialdemokrat aktiv arbetsmarknadspolitik. Åtgärder som inte ger någon effekt (Fas 3, jobbcoachande, detaljstyrning av arbetsförmedlarna) väljs bort och möts av aktiva åtgärder istället.

För det tredje satsar en socialdemokrat på en bred utbildningspolitik som inkluderar både bredd och spets. I kris byggs utbildningssystemet ut och fler ges möjlighet att studera. (Den borgerliga regeringen har gjort precis tvärt om på både Komvux och högskolan).

För det fjärde verkar en socialdemokrat för att den svenska modellen med samverkande parter ska styra arbetsmarknaden. (Den borgerliga regeringen, främst i form av Folkpartiet, lägger sig i lönebildningen från tid till annan, lagstiftningen försämras på området utan att parterna har kommit överens om hur frågorna ska hanteras m.m).

Det finns fler skäl (främst finans- och penningpolitiska) till varför full sysselsättning inte kommer att infinna sig under en borgerlig regering men ovanstående exempel räcker gott och väl för att illustrera varför det inte går. Sen kan Erik Ullenhag (FP) säga vad han vill.

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna