En modern form av slaveri

Att utländsk arbetskraft utnyttjas i Sverige är välkänt. LO har gott om exempel på hur utländsk arbetskraft får arbeta under vidriga förhållanden på skamvillkor. Låga löner, urusla arbetstider och farlig arbetsmiljö är vardag för tusentals människor på svensk arbetsmarknad. I skenet av detta kan man ställa sig frågande hur Centerpartiet kan argumentera för att öppna upp gränserna helt. Konsekvensen av detta skulle bli en enorm press neråt på svensk arbetsmarknad och det vore förödande för såväl ekonomin som för löntagarna.

En bransch som man dock sällan tänker på när man talar om anställningsförhållanden och villkor är fotbollsbranschen. Afrikanska spelare tas till Europa för att "förverkliga sina drömmar" och hamnar i B- och C-klubbar där ingen egentligen bryr sig om dom. Allt för att agenter lovar guld och gröna skogar för att själva tjäna en hacka. Hur det går för spelarna som inte lyckas är det ingen som riktigt bryr sig om.

Men undantag finns. Malik Sesay, tränare i IFK Trelleborg, gör det. Han kallar fenomenet för modernt slaveri. Jag känner Malik via mitt fotbollsdömeri och vet att han har fog för det han säger. Malik sätter fingret på ett problem som vi borde prata mycket mer om. Vad är baksidan av den moderna fotbollen och vem betalar priset för den? För precis som på alla marknader där någon är en vinnare så måste det, för marknadens funktion, finnas förlorare. I det här fallet, som i så många andra fall, är det fattiga afrikaner som står längst ner på stegen och som får agera spottkopp för den europeiska toppfotbollen.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Roger om vår ekonomi

 

Läs mer på Socialdemokraterna