I boken pratar Örn bland annat om företagsvinsterna i Sverige. Han väljer då att, i sann raljant nationalekonomistil, att framställa ca 64 miljarder kr (2006) som "peanuts". Dessutom räknar han bort finanssektorn i form av bank-, kredit och försäkringsbolagen ur vinstkalkylen. Lägger man till dessa blir vinsterna bra mycket högre. Vinster skapade av vad marxister kallar "den arbetsfria inkomsten", dvs räntor m.m. Problemet är att vårt finanssystem är helt fokuserat kring just denna arbetsfria inkomst. Pengar skapas av banker genom enkla knapptryckningar och det är svårt för staten att ha kontroll över det hela. När hela systemet dessutom är uppbyggt på risktagande istället för ansvarstagande så är det inte speciellt konstigt att det går som det går när man tar risker. Förr eller senare förlorar någon.
Globaliseringen har givetvis gjort att möjligheterna att gå en annan väg har minskat. I en värld där USA sätter agendan, med sin övertro på marknadsekonomins möjligheter, blir det snart när omöjligt att göra något på egen hand. Men å andra sidan, när västvärlden mådde som bäst var USA ett av dom mer progressiva länderna i fråga om beskattning av rikedom och i fråga om statliga ingripanden i det ekonomiska livet. En av anledningarna till dom enorma framgångar som 50- och 60-talet innebar för både USA och för Sverige var just insikten om att ansvar för det gemensamma och jämlik fördelning av inkomsterna var vägen till framgång. När detta bröts upp knäcktes också stora delar av utvecklingen på mitten. Några stack iväg mot toppen medan den överväldigande majoriteten blev kvar och samma majoritet fick bära risken eftersom dom som stack iväg blev "to big too fail".
För progressiva krafter runt om i världen måste ett återupprättande av en ekonomi som värnar jämlikhet och gemenskap vara högsta prioritet. En krasch kostar nämligen alltid mer än vad den föregående uppgången smakar.
För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!
*****
Läs mer på Socialdemokraterna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar