lördag 29 september 2012

Mitten beror på vad man utgår ifrån

Ny opinionsmätning, nya analyser. "Neverending story" rullar vidare och man kan inte annat än förundras över att så många opinionsinstitut uppenbarligen kan syssla med detta. Att väljarna inte riktigt hänger med i svängarna kan man förstå. Därför kan man också förstå att C och KD inte har lyft det minsta den senaste månaden i DN/Ipsos. För hur ska man egentligen komma fram idag? Allt fler människor verkar allt mindre intresserade av det politiska landskapet och inte undra på det. Hur ska man kunna hänga med när inte ens jag som rimligtvis bör betraktas som relativt insatt har svårt att greppa om allt.

Sandro Scocco skriver på SvD Brännpunkt idag att regeringens satsningar inte alls är några satsningar om någon nu trodde det. Peter Hultqvist presenterar tre miljarder till JAS Gripen som S vill ta från internationella insatser. Magdalena Andersson kritiserar Borg i parti och minut för att inte klara överskottsmålet. Borg i sin tur pratar om att det behövs expansiva budgetar i lågkonjuntur och Fredrik Reinfeldt predikar sammanhållning och gemenskap. Slutligen talar Stefan Löfvén om affärsplaner och näringslivets villkor.

När man då betänker att den genomsnittlige väljaren tänker cirka en minut politik i genomsnitt per dag* så blir man inte speciellt förvånad om C och KD har lite svårt att komma fram eller att MP åker jojo. För vid sidan om SD:s invandringshat så är det nästan bara MP som sticker ut ordentligt på riksplanet. Partiet slänger ur sig diverse miljöutspel som ligger så långt ifrån alla andras ställningstagande att det är praktiskt omöjligt att genomföra förslagen. Men för MP:s potentiella väljare är det mumma att partiet är så tydliga i en sakfråga. Har man stort miljöpatos är det alltid bekvämt att landa i MP när övriga partier känns för lika eller otydliga.

Det är mycket snack om triangulering i dessa dagar. Och ur den diskussionen föds också det klassiska "ideologiernas död". Men vad man då måste ha i åtanke är att mitten i politiken inte är något statiskt. Den är föränderlig. När S talade om barnfattigdomen, avregleringarna och pensionssystemtet så flyttade det fokus och försköt mitten vänsterut. Med Leif Pagrotskys skattediskussion åker mittenpendeln mot höger igen. För oss som sysslar med politik dagligdags är detta uppenbart och påtagligt. Men för väljaren är det något som sker mycket mer subtilt. Man reflekterar inte över saken och därför är kampen om att definiera mitten så viktig. Så pass viktig att jag tror att den kommer att avgöra valet 2014.

Mitten beror helt på perspektivet
Foto: downunderadventures.blogg.se


*Enligt uppgift som jag hörde i valrörelsen 2010

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!
 
*****
 
Bloggat: Peter H på temat, Bror om Juholt
 

Läs mer på Socialdemokraterna


2 kommentarer:

  1. Är det inte ganska givet att mitten är ett område någonstans mellan S och FP. Tidigare när FP var mer socialliberala så skulle jag vilja säga att man var själva riktmärket för mitten. Ute på kanterna återfinns sedan kommunisterna i V samt ute på andra kanten de religiösa extremisterna i KD samt rasisterna i SD.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Historiskt har du rätt Leif. Men med M:s senaste förflyttningar mot mitten ligger både FP och C till höger om M. Så någonstans kring S, MP och M ligger mitten idag enligt min tolkning. V kan också svåreligen klassas som kommunister idag.

      Radera