Att kasta sten i syltburken

Ack så lockande.
Foto: odla.nu

Vi socialdemokrater blir allt som oftast anklagade för att vara ett maktparti. Många är exemplen som kan radas upp på sossar som gjort den ena tveksamheten efter den andra genom åren. Och i regel är det gamla ministrar som hamnar i skottgluggen. Granskningen är hård på toppen och ska så vara. Sen att kraven på en socialdemokrat kanske är lite högre eftersom det sociala patoset ibland anses större är en annan sak. Sossarna förknippas med statsapparaten och vissa tveksamheter.

Detta är i alla fall den bild som borgerligheten försöker förmedla. Därför är det så oerhört intressant att följa vad som händer med Centerpartiet just nu. Sen i somras har den ena centerpartistiska röran efter den andra avslöjats och det är inte bara Annie Lööf och Maud Olofsson som är involverade. Statssekreterare och pressekreterare har också petat i syltburken och för att vara ett parti som vill minska staten till ett minimum kan man förundras över hur mycket centerpartisterna tar för sig av offentliga medel. Nu senast idag är det fd statssekreteraren Leif Zetterberg (C) som tar ut avgångsvederlag fast att han har goda inkomster på annat håll. Zetterberg menar att han följer avtal och att "moralen" ligger i detta. Även kristdemokraten Dan Ericsson (KD) är ute på hal is och tar ut fullt avgångsvederlag.

Tycka, tänka och säga vad man vill om Centerpartiets förhållande till den gemensamma kassan och dess användning. Kritiken mot S och tidigare generationers politiker blir väldigt trubbig när man själv skiter i det blå skåpet gång efter annan. Frågan är om det finns något parti eller några företrädare som skulle klara sig genom en mandatperiod utan en enda tveksamhet i fråga om arvoden, löner, fallskärmar, representation eller vad det nu månde vara. I företagsvärlden förekommer konstigheter hela tiden men där finns ingen granskning och där har dom ledande företrädarna en annan relation till dom pengar dom rör sig med. Det är ägarens pengar, inte folkets, som man äter, festar och lever på.

Makt berusar och korrumperar. Samtidigt är det fullt rimligt att ledande företrädare och kompetent folk har rimliga löner och villkor som motsvarar deras ansvar och deras utsatthet. Balansgången mellan befogade förmåner och utnyttjande av systemet är hårfin.

Vad som framförallt vore på sin plats är en förståelse mellan dom politiska partierna kring detta och att man inte är så snar att kasta skit på sin motståndare i den här typen av frågor. Det finns dåliga exempel i alla partier och att försöka vinna snabba och enkla röster i dessa frågor är inte mycket mer än simpel populism. Istället borde man ställa frågan kring hur vi kan förhindra att sånt här händer. Oavsett partifärg och oavsett regering.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Roger om alliansens desperation

 

Läs mer på Socialdemokraterna