Socialdemokratiska formuleringar för en ny värld

Politik handlar om hur vi organiserar vårt samhälle. Om hur individen och gemenskapen ska förhålla sig till varandra. Fram till 1930-talet rådde en nästan total individualism. Men med bland annat Roosevelts "New Deal" och Per-Albins "Folkhemstanke" började ett nytt samhälle byggas. Ett samhälle som i takt med tiden skulle utvecklas till välfärdsstaten. Det tog ordentlig fart efter andra världskrigets slut och fram till 1970-talet såg världen omfördelande system växa fram i stora delar av västvärlden. Den progressiva beskattningen var stark, omfördelningen mellan rik och fattig fungerade relativt väl och arbetslöshet, sjukdomar och utsatthet sågs som kollektiva problem.

Men i slutet av 1970-talet och med 1980-talets inträde i historien skedde som bekant något. Den nyliberala och neokonservativa rörelsen växte sig allt starkare och världen förändrades i en sällan skådad takt. Borta var gemensamhetstanken, ersatt av individualismens sötma. Konsekvenserna efter 30 år är uppenbara. Omfördelningen i västvärlden har minskat radikalt. Dom rikaste i världen blir rikare och ojämlikheten ökar i många västerländska demokratier. Medelklassen växer dock i många länder, den tekniska utvecklingen gör att produktiviteten ökar vilket leder till ökat välstånd för fler, och detta tas som intäkt för att allting är bra. Hur kan man kritisera en utveckling där fler människor sakta men säkert får det bättre rent materiellt? Samtidigt glömmer man ofta bort att stora delar av det globala välståndet har skapats i Kina. Ett land som är allt annat än demokratiskt.

I detta ligger mycket av socialdemokratins utmaning. För kapitalismen har i många stycken tjänat världen väl. Att då hejdlöst kritisera den är svårt. Samtidigt är socialdemokratin en antikapitalistisk rörelse och det med rätta. Det ligger dessutom en intressant sanning i att kapitalism idag skapar välstånd utan införandet av demokrati. För tidigare har detta varit en gyllene regel som högern har använt sig av på ett nästan religiöst sätt. Bara kapitalismen får fritt spelrum så kommer demokratin. Bland annat Kina visar på att kapitalism går utmärkt att tillämpa utan demokrati. I Ryssland och Ukraina har vi sett att kapitalismen snarare leder till minskad demokrati.

När världen senast var inne i ett superindividualistiskt årtionde, för snart hundra år sedan, så blev konsekvenserna förödande. Fascism, nazism och kommunism växte sig starka med välkända följder. Detta skedde inte över en natt. Det tog lång tid. Men i ett samhällsklimat där var och en står sig själv närmast i alla lägen och där var och en ska vara sin lyckas ensamme smed skapas också förutsättningar för att locka över dom som inte lyckas med detta till rörelser som lovar guld och gröna skogar bara rätt medel används för att nå målet. I kombination med starka ekonomiska intressen kan denna mix bli dödlig oerhört fort.

I Spanien växer folkstormen mot systemet. I Grekland har vi förmodligen bara sett början. Om Italien börjar vackla kommer Europa att hålla andan. Skulle därtill euron falla vet nog ingen var det hela tar vägen. Samtidigt ser vi att den amerikanska hegemonin försvinner och världen går från en relativt stabil hegemonisk ordning på systemnivå till en mycket mer osäker ordning där flera olika maktcentra växer fram. Maktcentra som är långt ifrån demokratiska.

En stabil värld kan inte byggas på enbart egenintresse. Det gäller såväl på systemnivå som på individnivå. Om ojämlikheten blir för stor kommer alltid dom som slås ut att kräva revansch. Det kommer i sin tur alltid att drabba dom som är mer lyckligt lottade. För socialdemokratin gäller det att formulera och omformulera den gemensamhetstanke som var gällande när socialdemokratin var som starkast. Först då skapas legitimitet för rörelsen och först då kan socialdemokratin erbjuda en trovärdig lösning på världens problem.

För övrigt anser jag (och svenska folket) att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Roger och Bo

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Jag har läst "Tobleroneaffären : varför Sverige inte fick sin första kvinnliga statsminister" av Mikael Romero

Mikael Romero, fd pressekreterare hos Mona Sahlin, har som dom flesta känner till skrivit en bok om varför Sverige aldrig fick en kvinnlig statsminister där i mitten på 90-talet. Boken är omtalad men samtidigt ganska förbisedd. Den betraktas som torr av någon, som oväsentlig av andra och som ytterligare en av en obetydlig flod av böcker om S av en tredje. Att den fått detta mottagande är egentligen inte speciellt konstigt. Romera kritiserar stora delar av den svenska journalisteliten och han berättar om hur ett tvättäkta mediedrev ser ut inifrån. Det är en föga smickrande bild som visas upp av den svenska journalistkåren.

Om själva innehållet kring Sahlinaffären finns inte mycket att säga. Romero berättar i kronologisk ordning om vad som hände. Dag för dag gås igenom och Romero berättar många intressanta detaljer om vad olika personer sagt vid olika tillfällen. För mig som var tolv år gammal när det hela inträffade är det intressant att få läsa om hela förloppet. Jag tror dessutom att många som är gamla nog att komma ihåg affären ordentligt skulle må bra av att läsa Romeros bok. Om inte annat för att faktiskt se att proportionerna i affären var helt uppåt väggarna.

Det är nästan synd att Romero inte kom ut med boken på våren 2011. Likheterna med Juholtaffären är nämligen slående och boken skulle kunna agera guide och facit till förloppet med Juholt. Att varken Juholt eller Sahlin lämnas ifred efter drevet och att deras varumärken är nedsvärtade får vi så sent som idag bevis på när Expressen gör en grej av att Juholt anlitat advokater under förra hösten. Att advokaterna skulle granska medias hantering av drevet gör ju knappast saken mer förmånlig för Juholt. Romero konstaterar att media är en självutnämnd hjälte och att den som vågar utmana denna hjälte ska sänkas obönhörligt.

Jag tycker att boken är mycket läsvärd och den som har minsta intresse av svensk nutidshistoria bör läsa boken. Om inte annat för att faktiskt få klart för sig vad Sahlinaffären handlade om. Det finns gott om rykten och nidbilder som cirkulerar företrädesvis på nätet och dessa skulle må bra av att fler faktiskt tog reda på fakta. Men det är ofta för mycket begärt innan man tycker till. Något som helt uppenbart gäller även för en del journalister.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna 

Mitten beror på vad man utgår ifrån

Ny opinionsmätning, nya analyser. "Neverending story" rullar vidare och man kan inte annat än förundras över att så många opinionsinstitut uppenbarligen kan syssla med detta. Att väljarna inte riktigt hänger med i svängarna kan man förstå. Därför kan man också förstå att C och KD inte har lyft det minsta den senaste månaden i DN/Ipsos. För hur ska man egentligen komma fram idag? Allt fler människor verkar allt mindre intresserade av det politiska landskapet och inte undra på det. Hur ska man kunna hänga med när inte ens jag som rimligtvis bör betraktas som relativt insatt har svårt att greppa om allt.

Sandro Scocco skriver på SvD Brännpunkt idag att regeringens satsningar inte alls är några satsningar om någon nu trodde det. Peter Hultqvist presenterar tre miljarder till JAS Gripen som S vill ta från internationella insatser. Magdalena Andersson kritiserar Borg i parti och minut för att inte klara överskottsmålet. Borg i sin tur pratar om att det behövs expansiva budgetar i lågkonjuntur och Fredrik Reinfeldt predikar sammanhållning och gemenskap. Slutligen talar Stefan Löfvén om affärsplaner och näringslivets villkor.

När man då betänker att den genomsnittlige väljaren tänker cirka en minut politik i genomsnitt per dag* så blir man inte speciellt förvånad om C och KD har lite svårt att komma fram eller att MP åker jojo. För vid sidan om SD:s invandringshat så är det nästan bara MP som sticker ut ordentligt på riksplanet. Partiet slänger ur sig diverse miljöutspel som ligger så långt ifrån alla andras ställningstagande att det är praktiskt omöjligt att genomföra förslagen. Men för MP:s potentiella väljare är det mumma att partiet är så tydliga i en sakfråga. Har man stort miljöpatos är det alltid bekvämt att landa i MP när övriga partier känns för lika eller otydliga.

Det är mycket snack om triangulering i dessa dagar. Och ur den diskussionen föds också det klassiska "ideologiernas död". Men vad man då måste ha i åtanke är att mitten i politiken inte är något statiskt. Den är föränderlig. När S talade om barnfattigdomen, avregleringarna och pensionssystemtet så flyttade det fokus och försköt mitten vänsterut. Med Leif Pagrotskys skattediskussion åker mittenpendeln mot höger igen. För oss som sysslar med politik dagligdags är detta uppenbart och påtagligt. Men för väljaren är det något som sker mycket mer subtilt. Man reflekterar inte över saken och därför är kampen om att definiera mitten så viktig. Så pass viktig att jag tror att den kommer att avgöra valet 2014.

Mitten beror helt på perspektivet
Foto: downunderadventures.blogg.se

*Enligt uppgift som jag hörde i valrörelsen 2010

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Peter H på temat, Bror om Juholt

 



Läs mer på Socialdemokraterna

Kärnfullt om vinstuttagen

Jonas Vlachos har seglat upp som en liten favorit på min mentala lista över vettigt folk. Vlachos, som är nationalekonom och skolforskare, skrev bland annat avsnittet om skolan i den välkända SNS-rapporten från förra året. Han är även mycket aktiv på Twitter och bjuder allt som oftast på mycket kärnfulla tweets. Idag bjuder Vlachos på ett sådant (kanske med anledning av Dagens Samhälles "vinstredovisning" för privata välfärdsbolag igår).

Så enkelt, så kärnfullt kan man alltså sammanfatta hela vinstuttagsdebatten. Dom som plockar ut vinster ur välfärden kommer att fortsätta med detta tills den dag då vi sätter stopp för det. Att ensidigt fokusera på uppförandekoder, vinstbegränsningar eller kvalité räcker alltså inte om man menar allvar med att man tycker att skattepengar ska gå till välfärden (min tolkning).

Stig-Björn Ljunggren skrevr även han i gårdagens DS. Han menar där att det överskott som uppkommer inom välfärdssektorn idag, och som används till vinstuttag, inte skulle uppstått om inte vinstuttagsincitamentet fanns. Detta kanske stämde på 1980-talet och det var en av anledningarna till att avregleringarna drevs igenom i ett senare skede. Men vad Ljunggren glömmer är att det idag är 2012 och inte 1980. Idag har vi, mycket tack vare dom alternativa utförarnas inträde på scenen, upptäckt former som t ex intraprenader.

I denna driftsform får personalen driva verksamheten och behålla överskottet som genereras i den egna verksamheten. Det är alltså inte som i traditionella kommunala verksamheter där överskottet från en verksamhet går tillbaka till nämndens gemensamma pott och där det just därför bränns pengar på saker som är onyttiga för verksamheten. Genom att överskottet ligger kvar på enheten skapas incitament för att faktiskt skapa ett öveskott som senare kan användas för att förstärka, förbättra och effektivisera verksamheten. Det finns goda exempel på detta runt om i landet och bland annat skolor i Höganäs drivs på intraprenad med goda resultat.

Debatten lär rulla vidare och det är glädjande att även forskare ger sig in i debatten. Jag gillar det för det höjer nivån på debatten över partipolitikens låsta linjer.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

*****

Läs mer på Socialdemokraterna

Jobben får inte komma på bekostnad av välfärden

Alliansen höll på att förlora valet 2010 pga sjukförsäkringen. Klamydiabrevet blev en "game-changer" i slutet av valrörelsen och hade valet varit en vecka senare är det långt ifrån säkert att vi hade haft en moderatledd regering idag. Att S därför fortsätter sin linje och vill stärka sjukförsäkringen är fullt naturligt och bra. Även om partiet har fullt fokus på jobben så får det aldrig ske på bekostnad av människors hälsa och välfärd. Vi måste klara jobben för att klara välfärden, inte klara jobben pga att vi bryter ner välfärden.

Karin Pettersson skriver bra idag i Aftonbladet om just den här attitydförändringen som verkar ske i det svenska samhället. Problem individualiseras och det gemensamma bryts ner. Om du misslyckas i skolan så är det ditt eget fel, om du inte får ett jobb så är det ditt eget fel och om du blir sjuk så får du skylla dig själv. Detta är en fundamental förändring i synen på vårt samhälle och dess roll. Att tala om talanger och eliter är helt ok men man får aldrig glömma resten. Den enes framgång får inte ske på den andres nedgång. Ett sådant marknadstänk fungerar på TV-marknaden men inte i välfärden.

Valet 2014 kommer att handla om jobben och ekonomin. Men vi socialdemokrater får aldrig glömma bort sprängkraften i dom sociala frågorna. För i slutänden är det svenska folket solidariska, vänliga och välmenande.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Ilse-Marie, Martin

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Nu lär det bli ett jäkla liv

Samhällsbyggnadsnämnden i Botkyrka har gett tillstånd till den lokala moskén att göra böneutrop. Enligt Ismail Okur ska det ske någon gång i veckan om det hela går i lås. KD har som enda parti motsatt sig beslutet och dom gör det på en formalitet. KD anser nämligen att det inte ligger inom den kommunala kompetensen att avgöra frågan. Om KD har rätt i det eller inte har jag inte kompetens att avgöra även om det mest luktar dålig ursäkt för att försöka få stopp på det hela.

Men en sak som är säker är att det lär bli livat i luckan hur man än vänder och vrider på saken. SD lär bli taggade till tusen och man kan ju bara tänka sig vilka kommentarer som börjar studsa runt på Facebook och Twitter. Somliga lär se det som ytterligare ett tecken på att den islamistiska världskonspirationens framflyttade positioner. Andra lär bara bli förbannade över att man nu öppnar upp för att det ska spelas böneupprop fem gånger om dagen. Några kommer att dra paralleller till kyrkklockor och annat oväsen.

Parallellen till kyrkklockor haltar ganska mycket. En kyrkklocka sänder inget explicit budskap mer än om tiden på dygnet. Om nu inte folk t ex gifter sig för då blir det i regel ett jäkla liv. Ett böneutrop är däremot ett meddelande som säger något om religionen även om det kan säga något om tiden på dygnet också. Det blir därför mer kontroversiellt med ett böneutrop.

Jag personligen tycker att religionen ska hållas privat. Å andra sidan har folk rätt att gapa om vad dom vill så länge man inte bryter mot t ex förtalslagstiftningen eller springer runt och skriker "Sieg Heil" på gator och torg. Så även om jag kan komma att reta mig på det så är det inte mer än rätt att tillåta det hela. Och är det dessutom som Okur säger att det bara ska vara några gånger i veckan så "so what"? Det enda som egentligen skulle kunna reta mig är om dom inför morgon- och kvällsutrop. Men där spelar det liksom ingen roll om det är kyrkklockor, böneutrop eller streetracing som stör. Och jag förutsätter att samhällsbyggnadsnämnden eller vem det nu än är som beslutar om det hela kommer att klargöra detta.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna 

Pojkars läsande och folkbildningens roll

Pojkar läser för lite. Det konstaterar Tomas Lidman i Litteraturutredningen som lämnas över till kulturministern idag. Och visst läser pojkar för lite. Jag kan bara dra parallellen till mig själv. Jag börja inte läsa ordentligt förrän på högskolan och att läsa böcker av fri vilja började jag med så sent som för tre-fyra år sedan. Jag hatade att läsa när jag var liten.

Vad detta kom sig av vet jag inte riktigt. Men jag vet att när jag hittade böcker om saker som jag var intresserad av så gick det lättare. Problemet med mycket av den litteratur som jag upplever att man "skulle" läsa i grund- och gymnasieskolan var att man skulle läsa "klassiker". Det skulle läsas Kipling, Defoe och senare Karin Boye. Böcker som jag inte tyckte var ett dugg tilltalande.

Jag vet att detta i vissa stycken har blivit bättre. Samtidigt såg jag själv när jag arbetade som lärare att det var svårt att få eleverna att läsa och då framförallt pojkarna. Men det fanns andra saker som pojkarna gillade. Att spela data var och är något som killar ofta älskar. Oavsett om dom är stentuffa eller "nördar". Själv lärde jag mig en massa genom att spela Sid Meyer´s "Civilization". Hur jag annars skulle veta att "Irrigation" är det engelska ordet för konstbevattning vet jag inte. Kanske inte så nödvändigt att kunna men jag glömmer det aldrig.

Precis som Lidman pekar på är det ett problem att det läses för lite bland pojkar. Men samtidigt tror jag inte man ska ha allt för stor panik i frågan. Många kommer att lära sig att uppskatta läsningen när dom blir äldre. Vad vi kanske måste förstå är att läsningen förändras och flyttar till andra arenor. Vi kanske också måste inse att det livslånga lärandet är något som måste förstärkas. Att söka kunskap måste bli något som tillåts under hela ens livstid. Att få föräldrar och då framförallt män att läsa för sina barn är ett sätt att få även den vuxne mannen att uppskatta läsningen. Om detta berättade bland annat Torgny Karnstedt. Folkbildningen spelar en roll här och skulle kunna spela en ännu större roll. Men det kräver att vi tänker nytt. Eller kanske bara att vi tänker som vi gjort förr. Innan kunskap blev något vi tog för givet.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Media: S satsar på utsatta skolor

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Någon ordning på torpet får det vara

Svensk Handel tycker att staten ska ta över Panaxia. I alla fall tills dess att handlarna har hunnit att ordna nya avtal med andra aktörer på värdetransportmarknaden. Det låter som ett rimligt krav. Det vore inte speciellt lyckat om en massa bensinstationer och butiker runt om i landet fick ligga på dagskassorna under ett antal veckor. Framförallt inte eftersom det har stått i tidningen att dom gör det just nu. Det är lite som julafton för kriminella och det ska vi självfallet inte bjuda på. Svensk Handel menar att kostnaden skulle bli ca 30 miljoner kr. Med tanke på hur Svenskt Näringsliv brukar räkna så kan man förmoda att kostnaden skulle bli väsentligt mycket högre men oavsett så kommer det att kosta. Frågan är då egentligen vem som ska bära kostnaden. Skattekollektivet eller handlarna?

För mig är det självklart. Handlarna har köpt en tjänst på en marknad och dom satsade på fel häst. Då får dom stå sitt kast. Så fungerar marknadsekonomin när ett område är avreglerat. Staten kan mycket väl ta över driften för att undvika att säkerheten äventyras i fråga om värdetransporterna men då ska staten göra det mot en ersättning som täcker alla eventuella kostnader. Det är inte svårare än att staten tecknar avtal med handlarna som Panaxia betjänade och erbjuder sin tjänst. Man får göra upp en "affärsplan" helt enkelt. Om sen inte handlarna tycker att kostnaden är värd att betala utan istället vill söka sig till t ex Securitas så är det ju handlarnas val och då kan man snabbt konstatera att säkerheten inte var så viktig som Svensk Handel gör gällande.

Någon ordning får det vara på torpet och skattekollektivet ska inte gå in och rädda näringslivet hur som helst. Från regeringens sida bör det rimligtvis bli kalla handen. Precis som att Maud Olofsson uttalade att staten inte ska bygga bilar så ska väl inte staten syssla med värdetransporter heller? Och ska staten göra det ska staten i alla fall inte förlora på saken. Så jag antar att frågan är avförd från dagordningen redan innan den kom upp.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

Läs mer på Socialdemokraterna

Inte det bästa beslutet Behrang Miri

Behrang Miri har skitit i det blå skåpet. Ungefär så tror jag att man kan sammanfatta morgonens flöde på Twitter och Facebook. Det formligen haglar av ironiska, kritiska och arga inlägg kring Miris beslut att rensa ut Tintin ur ungdomsbiblioteket på Kulturhuset i Stockholm. För den som vill läsa olika motiveringar och synpunkter är det bara att klicka runt bland bloggarna på nätet.

En som uttrycker det väldigt bra är Fredrik Antonsson som jag uppmärksammade via Erik Laaksos Facebook. Antonsson skriver så här:

"Är du verkligen så korkad att du inte fattar att hela serietidningsvärlden är byggd på schabloner? En värld där den svenska mannen likt Lilla Fridolf är en toffelhjälte och hans Selma en h...

agga med brödkaveln i högsta hugg. En värld där alla sjökaptener är alkoholiserade och svär som borstspinnare? En värld där alla professerorer hör dåligt och är förvirrade bortom räddning, där alla poliser är klantiga och där det svenska invasionsförsvarets elit var Furir Revär, 91:an och 87:an? En värld där alla turkar röker vattenpipa, alla afrikaner är lite dumma, alla japaner är vidriga kräk, där alla araber flyger på flygande mattor och där alla tecknade björnar är kommunister?"

 

Även Andreas Kjellander skriver klokt:

"Tänkte ringa Behrang och ge honom några tips på böcker att rensa ut:
- Kalle Anka och hans vänner (egentligen all Disney) för det illa dolda a...

rbetarföraktet.
- Sudda ut Snusmumriken ur Mumindalen (det är HELT uppenbart att han röker på)
- Alla böcker av Michel Houllebecq

Jag fattar poängen med Behrangs utspel. Det är allt för frestande att vilja censurera eller lämna sitt eget avtryck som kulturchef. Tyvärr kan det ha motsatt effekt. Se istället till att köpa in så mycket andra böcker som möjligt. Det är knappast så att det finns för mycket arabisk, asiatisk, afrikansk eller latinamerikansk litteratur på kulturhuset, eller någon annanstans för den delen. Använd inflytandet till att fronta personer som kan motverka stereotyperna istället för att göra ett mediastunt om att sudda ut det ur historien."

 

Den här typen av saklig kritik där själva frågan kring tryckfriheten och yttrandefriheten debatteras är bra. Det behövs en ständig debatt om demokratins väsen och ramarna för vår kultur. Rätten att få publicera såväl briljant satir som saklig kritik (eller rent skit för den delen) är en grundbult i vår demokrati. Samtidigt har vi begränsningar som innefattar förtal, ärekränkning och hets mot folkgrupp bland annat. Debatten tangerar också den om rätten att kritisera religioner.

 

En sak som dock stör mig är när Miri blir påhoppad för att han är vänster. Dravel om "marxister" som bränner böcker sprider sig även det på Facebook och någonstans där går gränsen för en saklig debatt. Att bränna böcker t ex har inget med marxism att göra lika lite som det har med liberalism att göra. Men det verkar som att ett rött skynke faller ner över somliga debattörers ansikte så fort någon med vänsterstämpel gör något. Då är det ideologin som är skurken. Precis som i fallet med Martin Schibbye och Johan Persson där Maria Abrahamsson (M) inte kunde låta bli att vräka ur sig något om marxister kan somliga inte låta bli att vräka ur sig samma dynga mot Behrang Miri. Det är beklagligt och det gör att debatten blir smutsigare och osakligare än den skulle behöva vara. Fast som i så många andra fall får man ju acceptera det med. Ren skit ska ju också få publiceras vilket jag ju skrev tidigare.

 

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Rubriken är viktigare än man tror

Ibland kommer man in lite fem i tolv här på bloggen. En av dagens snackisar är ju självfallet den socialdemokratiska debattartikeln i DN. Inte så mycket pga innehållet. För innehållet är kanonbra. Men det är rubriksättningen som ställer till det. Som ett ödets ironi skrev jag redan igår att man kan gå vilse ibland och rubriken på artikeln känns precis så. Som att någon har gått vilse.

För att prata om ”affärsplan” när man lägger fram det socialdemokratiska alternativet är nog att definiera som att vara lite vilse. Eller i alla fall som att ha tagit fel vid förra korsningen. För att travestera min fars GPS så skulle jag vilja säga: Omberäkna rutt och gör en U-sväng till vänster vid nästa avfart. Annars kommer det här följet verkligen att köra vilse.

*****

Bloggat: Martin och Peter om förslagen, Region Skåne om arbetslösheten i regionen, Peter igen om dagens i särklass viktigaste fråga

Läs mer på Socialdemokraterna

Man kan faktiskt gå vilse

Är det någon mer än jag som blir lite förvånad över hur mycket man kan raljera över ideologiskt övertygade socialdemokrater? Att kasta skit på folk som är emot vinstuttag i välfärden, som inte gillar RUT, som inte vill öka antalet avreglerade marknader och som faktiskt tycker att Ernst Wigforss är större än Nils Karleby verkar vara helt legitimt. Drar någon till med en öppen eller förtäckt kommunistanklagelse är det knappt att någon reagerar. Detta trots att man därmed anklagar någon för att ha ett totalitärt sinne och sympatisera med massmord.

Att det kommer sådana anklagelser från högern i tid och otid är man ganska van vid. Inte för att det är OK för det men vad ska man förvänta sig? Men när kamrater springer omkring och kräker av sig att "vänsterfalangen" i partiet riskerar att splittra partiet så blir man ju bara trött. Varför i hela friden är folk som tror på ovan anförda trossatser mer partisplittrare än dom som vill acceptera jobbskatteavdragen, ha ökat antal privata utförare inom arbetsmarknadsområdet eller tycker att överskottsmålet ska vara den heliga graalen som inte får slaktas om så himlen ramlar ner?

Fast visst, det är lätt att ramla in i en hetsig retorik där anklagelser om trotskism är lättare att häva ur sig än att försvara sina ståndpunkter med hållbara argument. Att höja tonläget är ett bra sätt att slippa diskutera sakfrågor. Men en sak är klar, pragmatism kan inte vara liktydigt med värderelativism eller värdenihilism. Och stundtals tycker jag mig se tendenser till det inom vårt parti. Allt motiveras med "pragmatisk" hållning. Problemet är att politik inte kan vara värderingsfri och allt kan inte vara relativt. Någon form av kompass måste man ha. Och bara för att man har "frihet, jämlikhet och solidaritet" skrivet väggen där hemma så kan man inte ta vilka vägar som helst till det målet. För alla vägar bär inte till målet. Man kan gå vilse också.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Roger

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Jag har läst "Den gamle och havet" av Ernst Hemingway

Som sagt, mycket böcker just nu. Eftersom jag reste till Stockholm igår passade jag på att läsa ut "Den gamle och havet" av Ernst Hemingway. En bok som dom flesta har hört talas om och som kallats Hemingways sista mästerverk. Fast i ärlighetens namn begriper jag inte riktigt vad som är så mästerligt med den. Och att den vägdes in i ett nobelpris är ännu mer obegripligt.

När man läser efterorden får man en hel drös förklaringar på vad dom olika bilderna i boken handlar om och att där är en mängd religiösa liknelser m.m. För mig är det faktiskt bara trams. So what om det var 3,7 eller 40? Möjligen om man är kristen så kan man se något av betydelse i detta men för mig som ateist blir det hela helt meningslöst. Visst är det en lite smågullig historia om en gammal man som kämpar för någon slags inre frid och tillfredställelse men att man kan få Nobelpriset för sånt är helt ofattbart för mig. Hur som helst, nu har man läst den och det är väl bra så.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Vilken insats! Bra jobbat!

Idag skulle jag kunna skriva om att utredningen kring FOI har lagts ner eller om Leif Pagrotskys skatteutredning. Fast det tänker jag inte göra. Istället tänker jag skriva om Peter Becker, byggnadsarbetare i Stockholm. Han har nämligen gjort veckans insats när han helt instinktivt hoppar ut ur sin bil och hjälper den överfallne vakten utanför Rosenbad. Som Becker själv säger, helt reflexmässigt. Att den förmodat sinnesförvirrade brasilianske mannen påstår att han ville ge sig på kungen och att det slås upp som nyheten är fullt förståeligt. Det säljer fler lösnummer. Men jag tycker att det är Becker och hans agerande som är den stora grejen i den här historien. Ni har säkert sett det hela redan annars tycker jag ni ska ta er tid att titta. Det här är att göra en insats:

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Jag har läst "När horisonten flyttar sig: att bli gammal i en ny tid" av Bodil Jönsson

Det blir många bokrecensioner just nu. Idag på tåget hem från Malmö läste jag ut Bodil Jönssons "När horisonten flyttar sig: att bli gammal i en ny tid". Boken handlar, som man kan utläsa av titeln, om att bli gammal idag och hur det fundamentalt skiljer sig ifrån hur det var att bli gammal förr. "75 är idag det nya 65" för att tala i klyschor. Jönsson, som är fysiker i botten, skriver målande om dom tankar och känslor som många äldre känner och upplever när det är dags för pensionen. Hon tar upp frågan om arbetslivets abrupta slut och hur strävan från samhället att unna äldre att "ha det lite bra" kan vara direkt kontraproduktiv. Omsorg istället för kreativt tänkande, förvaltande istället för framåtskridande.

För mig var boken intressant eftersom den belyser det fakutm att äldre faktiskt har så mycket att bidra med men som dom inte alltid tillåts att delge oss andra. Dels pga tekniska fördomar, dels pga farten i vissa processer, dels pga dålig förståelse för åldrandet i sig. Jönsson pekar ut område efter område där ökad forskning och kunskap skulle kunna göra livet bättre för såväl äldre som för medelålders och yngre. Om vi bara tog till vara på kraften, kunskapen och erfarenheten som den äldre generationen besitter, var och en på sitt unika sätt, så skulle kanske t ex den demografiska utmaningen se helt annorlunda ut. Något som idag närmast betraktas som ett skräckscenario med medelålders som krossas under försörjningsbördan skulle med ny kunskap och nya insikter kunna ses som en möjlighet.

Boken var intressant för mig och jag tror den har något att ge till många. Den går att tillgodogöra sig för såväl äldre som yngre. Den går även att använda som studiecirkelsbok.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Vem får kränka vem?

Att jag är ateist är välkänt sedan länge. Någon gudom har jag aldrig trott på. Däremot anser jag att det är var och ens personliga rätt att tro på vad dom vill så länge dom inte tvingar sin tro på någon annan. Likaså får folk debattera vad dom vill med varandra. Problemet med religion och tro uppstår när folk kräver att dom ska tas på fullständigt allvar när dom argumenterar för sin ”tro” och när dom kräver att andra ska underkasta sig den.

Idag skriver Aftonbladet om att en Harvardforskare hävdar att Jesus var gift. Att detta har teologisk betydelse kan jag förstå. Det är ju en rätt stor grej det där med celibat, kvinnliga präster m.m men problemet är att beviset för Jesus eventuella giftermål består av en text ifrån 300-talet. Texten som anges som ”bevis” är alltså skriven ca 300 år efter Kristi död. Att detta ens tas upp i katalogen för argument är häpnadsväckande. En textkälla som skiljer sig så mycket i tid mellan det den berättar om och då den skrevs blir föga trovärdig. Framförallt med tanke på hur lite information som faktiskt kunde bevaras på den tiden. Hade jag idag skrivit en text som hävdade att ”Karl XII sade, jag har en badboll med en anka på” hade det knappast utgjort bevis på att Karl XII faktiskt sa så. Den som fortfarande tror på den här typen av bevis rekommenderar jag att läsa Richard Dawkins ”Illusionen om Gud”.

Men för all del, att tro är som sagt helt ok. Tror gör också en hel del muslimer. Precis som kristna tror dom i olika grad. Extra mycket verkar dom tro så fort en ickemuslim avbildar Muhammed eller gör något som dom anser kränkande mot islam. Detta tar sig ibland våldsamma uttryck och ibland gör det inte det. I Köpenhamn demonstrerade ett gäng muslimer fredligt med anledning av den senaste filmen som anses kränka islam. I Sudan var det inte fullt lika fredligt. Som jämförelse kan man ta Ecce Homo-utställningen som Elisabeth Ohlson Wallin ställde ut i slutet av 90-talet. Där förekom bombhot och våldsamheter precis som att det förekom lugna och sansade protester och debatter bland kristna.

Att debattera religion är fritt. Att bli förbannad på att någon annan inte tror är också fritt. Att driva med en tro är också fritt. Att förolämpa bara för sakens skull är inte fritt hur som helst, vi har lagstiftning mot ärekränkning och förtal. Men detta ska prövas i varje enskilt fall och det ska prövas av en domstol, inte av en folkmassa.

Det talas mycket om kränkningar hit och dit. Religiösa företrädare och utövare anser sig kränkta. Men att man inte skulle få ifrågasätta en ”tro” är odemokratiskt. Att ifrågasätta någons djupa övertygelse på ett allsmäktigt väsen är lika självklart som att ifrågasätta någons tro på att det finns gröna gubbar på Mars, att glass med lingonsmak skulle vara godare än kanelbullar eller för all del någons tro på att vinstuttag i välfärden skapar en sämre välfärd.

Jag blir t ex irriterad när socialdemokrater anklagar andra socialdemokrater för att vara kommunister genom ”guilt by association”. Men man får svälja det och argumentera för att så inte är fallet. Att hävda kränkning och börja använda våld är antidemokratiskt. Det är en diskussion som jag tycker vi borde föra mer i förhållande till religionen. Framförallt är det inte bara en fråga som berör dom som har en tro på en gudom utan även oss som är ateister. Det är vårt allas samhälle.    

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

 

 

En sverigedemokrat?

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Malmös socialdemokrater tar täten

Jag gillar Malmö. I vissa sammanhang, som i fotboll, rentav älskar jag Malmö. Och igår växte min känsla för Malmö och då speciellt deras socialdemokrater. För igår satte Malmö arbetarekommun ner foten i frågan om vinstuttag i välfärden. Detta genom att anta Daniel Wolskis motion. En motion som går runt i Skåne och som jag har lagt här i Helsingborg. Vi får se hur vår arbetarekommun ställer sig i frågan men det är glädjande och stärkande att kamraterna i Malmö går före i kampen för en välfärd utan vinstuttag. Som Roger Jönsson skriver: "Festen är slut"!

Nu är det slutnallat på tårtan för vinstkramarna.
Foto: tartfabrikenijonsered.blogspot.com

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Att kasta sten i syltburken

Ack så lockande.
Foto: odla.nu

Vi socialdemokrater blir allt som oftast anklagade för att vara ett maktparti. Många är exemplen som kan radas upp på sossar som gjort den ena tveksamheten efter den andra genom åren. Och i regel är det gamla ministrar som hamnar i skottgluggen. Granskningen är hård på toppen och ska så vara. Sen att kraven på en socialdemokrat kanske är lite högre eftersom det sociala patoset ibland anses större är en annan sak. Sossarna förknippas med statsapparaten och vissa tveksamheter.

Detta är i alla fall den bild som borgerligheten försöker förmedla. Därför är det så oerhört intressant att följa vad som händer med Centerpartiet just nu. Sen i somras har den ena centerpartistiska röran efter den andra avslöjats och det är inte bara Annie Lööf och Maud Olofsson som är involverade. Statssekreterare och pressekreterare har också petat i syltburken och för att vara ett parti som vill minska staten till ett minimum kan man förundras över hur mycket centerpartisterna tar för sig av offentliga medel. Nu senast idag är det fd statssekreteraren Leif Zetterberg (C) som tar ut avgångsvederlag fast att han har goda inkomster på annat håll. Zetterberg menar att han följer avtal och att "moralen" ligger i detta. Även kristdemokraten Dan Ericsson (KD) är ute på hal is och tar ut fullt avgångsvederlag.

Tycka, tänka och säga vad man vill om Centerpartiets förhållande till den gemensamma kassan och dess användning. Kritiken mot S och tidigare generationers politiker blir väldigt trubbig när man själv skiter i det blå skåpet gång efter annan. Frågan är om det finns något parti eller några företrädare som skulle klara sig genom en mandatperiod utan en enda tveksamhet i fråga om arvoden, löner, fallskärmar, representation eller vad det nu månde vara. I företagsvärlden förekommer konstigheter hela tiden men där finns ingen granskning och där har dom ledande företrädarna en annan relation till dom pengar dom rör sig med. Det är ägarens pengar, inte folkets, som man äter, festar och lever på.

Makt berusar och korrumperar. Samtidigt är det fullt rimligt att ledande företrädare och kompetent folk har rimliga löner och villkor som motsvarar deras ansvar och deras utsatthet. Balansgången mellan befogade förmåner och utnyttjande av systemet är hårfin.

Vad som framförallt vore på sin plats är en förståelse mellan dom politiska partierna kring detta och att man inte är så snar att kasta skit på sin motståndare i den här typen av frågor. Det finns dåliga exempel i alla partier och att försöka vinna snabba och enkla röster i dessa frågor är inte mycket mer än simpel populism. Istället borde man ställa frågan kring hur vi kan förhindra att sånt här händer. Oavsett partifärg och oavsett regering.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Roger om alliansens desperation

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Jag har läst "Rösträtt till salu" och jag blir uppriktigt sagt rädd för var vi är på väg i Sverige

Det finns böcker som var svensk medborgare borde läsa. "Rösträtt till salu - Det nya hotet mot demokratin" av Staffan I. Lindberg och Richard Svensson är en sådan. Det är en nyutkommen bok som sammanfattar Lindberg och Svenssons analys av en del av senaste World Value Survey 2011 (WVS). Närmare bestämt ungas (18-29 år) inställning till att sälja sin röst och till diktatur.

Lindberg och Svensson går i dom första kapitlen igenom olika delar av undersökningen och konstaterar där att det har skett en drastisk förändring i ungas attityd till demokratin. Det konstateras bland annat att:

- Var femte ung kan tänka sig att sälja sin röst.
- Var fjärde ung tycker inte det är så viktigt att leva i en demokrati och tycker det vore bra med en stark ledare som inte behövde bry sig om val eller riksdagen.
- 15 procent tycker det vore bra om Sverige styrdes av militären.

Detta är häpnadsväckande resultat. Lindberg och Svensson blev först chockade av resultatet och trodde att dom gjort något fel. Men efter idoga kontroller visade det sig att förändringarna från tidigare undersökningar var vetenskapligt korrekta. Det har hänt något med svenska ungdomars attityder till demokratin.

Den första tesen som var och en förmodligen lyfter som en möjlig förklaring till denna förändring är den ekonomiska krisen. Men genom jämförelser med andra länder konstateras det att endast USA har samma utveckling som Sverige och att krisen inte förklarar någonting. Även frågan om invandrares attityder testas. Men det visar sig att invandrare värderar demokrati något högre än svenskfödda så det är inte så att antidemokratiska muslimer har kommit till Sverige och påverkat resultatet. Det enda som står ut är utbildningsnivån.

Där är ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och attityderna till att sälja sin röst eller att leva i diktatur. Nästan fyra av tio som bara har grundskoleutbildning tycker att diktatur vore bra och var tredje skulle kunna tänka sig att sälja sin röst för en mindre summa pengar. Motsvarande siffror för någon med högskoleutbildning är en av tio.

Lindberg och Svensson gör efter att detta har konstaterats något som jag tycker fler samhällsforskare borde göra. Dom lägger fram en teori som dom argumenterar för där dom försöker förklara sina resultat. Dom gör det i akt och mening att försöka väcka debatt och för att påvisa att deras teori stämmer. Lindberg och Svensson kopplar den extrema liberaliseringen av den svenska skolan till dessa attitydförändringar och menar att kommunaliseringen, det fria skolvalet och införandet av friskolor (och då främst vinstdrivande sådanan) är boven i drama. Det var också denna teori som väckte stor debatt häromveckan i media. Det var nämligen ingen liten tå som Lindberg och Svensson trampade på.

Jag rekommenderar faktiskt samtliga svenska medborgare att läsa den här boken för den berör allas vår framtid. Den pekar på vad som händer när människor delas upp i A-, B- och C-lag och vad som händer när den likvärdiga och demokratiska skolan byts ut mot en skola som ger upp hoppet om vissa. I ljuset av "Rösträtt till salu" blir Folkpartiets förslag om ettåriga gymnasielinjer utan teoretiska ämnen djupt problematiskt. Den borgerliga skolan syftar inte till att göra var och en till goda och demokratiska samhällsmedborgare utan den syftar endast till att skapa arbetskraft till den kapitalistiska produktionens maskineri. Den gamla klyschan "demokratin måste försvaras var dag" känns skrämmande aktuell när man har läst "Rösträtt till salu". Som avslutning vill jag ge ett citat ur boken som borde få en och annan att tänka till ordentligt i frågan om vinstuttag i välfärden.

"Grundfelet ligger i ett fundamentalt skifte från en demokratisk grundprincip i skolan, principen om allas lika rätt till likvärdig och högklassig utbildning, till den marknadsprincip som ligger bakom idéerna om det fria skolvalet och fri etableringsrätt för friskolor. Att ett socialdemokratiskt parti och för den delen ett folkpartistiskt parti som säger sig värna allas rätt till likvärdig utbildning fortfarande står bakom dessa beslut framstår som en gåta."

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Lena om Popper

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Vems livspussel ska värnas?

Det verkar inte bli någon gårdsförsäljning av vin i Sverige. Inte för tillfället i alla fall. Så Harry Franzén, som vanligt, kan gapa bäst han vill. Där är sällan någon som lyssnar. Däremot ska det bjudas på hemkört på Systemet. Inte så att dom ska börja puttra eget inne på lagret men buteljerna ska kunna köras hem till folk så att man slipper ta sig till bolaget. Det går lika bra att sitta hemma vid datorn och klicka hem varorna. Det finns förmodligen två skäl som talar för denna förändring.

För det första kan man redan idag beställa hem dricka från utlandet. Bara man skattar som man ska för kalaset så kan man köpa hem via Internet. För det andra är det i linje med ”lösa livspusslet”-logiken som ligger bakom t ex RUT. Folk är stressade och tycker att dom har för lite tid. Att då kunna få bag-in-boxen hem till fredagsmyset utan att man behöver ta rundan om bolaget är givetvis skönt. Jag kan ha förståelse för dessa argument även om jag inte tycker att dom är tillräckliga för att börja ha statlig hemkörning av spriten.

För även om man kan tycka att utlandsköp är att likställa med hemkörning från bolaget nere på torget så är det en betydligt längre resa att köpa en flaska vin på Internet ifrån utlandet än att köra den någon kilometer eller mil hem till folk. Det går betydligt snabbare och frågan är om snabba leveranser är förenligt med folkhälsan. Livspusselfrågan är givetvis relevant men väger det upp det faktum att folk inte behöver lämna lägenheten längre för att få hem sin Explorer på onsdagseftermiddagen? För att fortsätta tala i pusseltermer så kan den sista biten i den enes pussel innebära att den andres slås helt itu.

För mig som nykterist är det helt obegripligt varför man inte kan traska ner och köpa sina öl på bolaget, eller ta bussen eller bilen eller cykeln. Och då ska påpekas att jag inte alltid har varit nykterist. Tvärtom har jag varit på bolaget otaliga gånger och det är knappast så jobbigt att det motiverar att man måste få det hemkört.

Ju mer tillgängligt man gör alkohol desto större blir konsumtionen. Och även om man idag kan skaffa sprit svart oerhört enkelt så kan inte statens svar på det vara att själv öka tillgängligheten. Med samma logik borde vi ju ha cigarettförsäljning på stadsbussen och haschförsäljning på ICA. Och även om det säkert finns dom som tycker det vore bra så är det knappast i linje med svensk (mycket framgångsrik) alkohol-, tobak- och narkotikapolitik.

Foto: insulsitas.blogspot.com

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

*****

Bloggat: Anna klokt om Persson, Bengt bra om vinstuttag i välfärden

Läs mer på Socialdemokraterna

Jag har läst "Grundbulten" av Kennet Ahl

Det är lustigt hur man kan snubbla över böcker som är riktigt bra av en ren slump. "Grundbulten" av Kennet Ahl (pseudonym för Lasse Strömstedt och Christer Dahl) är precis en sådan bok. Det var nämligen på det viset att jag deltog på Skånsk politikerhelg i slutet av augusti och där hade den grupp som jag är med i, som utformar utbildnings-, kultur- och idrottsdelen i Skåneprogrammet, ett seminarium. Detta seminarium gästades av författaren Torgny Karnstedt.

Karnstedt som är en välkänd arbetareförfattare berättade om vad och vem som inspirerat honom och nämnde då bland annat Lasse Strömstedt och "Grundbulten". Jag hade ingen aning om vem vare sig Karnstedt eller Lasse Strömstedt var innan den helgen men nu vet jag mycket väl vem båda två är. Och genom en kollega fick jag låna "Grundbulten". Det sägs att man ska ha tur här i livet och precis som när jag upptäckte Kristian Lundberg så känner jag stor glädje över att jag nu upptäckt Lasse Strömstedt. "Grundbulten" är helt enkelt ett stycke svenskt mästerverk.

Boken skildrar fångarnas liv på anstalten Hall utanför Södertälje. Historien berättas genom Kennet Ahl och Ahl berättar dels om sina egna känslor och tankar, dels om andra fångars liv och öden. Det hela kretsar kring ett antal mord som sker inne på anstalten. Men dessa mord är snarare något att hänga upp en berättelse om unika människoöden på än något avgörande för boken som sådan. Ahl berättar om det ena livsödet efter det andra och alla är helt osannolika men ändå så verkliga. Det är en bild av våld, knark och hat som skildras. Men på något sätt väcks ändå läsarens sympati för dessa miserabla och hopplösa individer och man får en djupare förståelse för vad som driver en fånge i ett svenskt fängelse.

Ahls beskrivningar av knarket makt är oerhört träffande. Eftersom jag har sett mycket av det som Ahl beskriver kan jag bara bekräfta. Ahl berättar rakt upp och ner om hur det är. Utan omskrivningar, utan krussiduller. Om fler ungdomar hade läst om knark och kriminalitet i en berättelse som "Grundbulten" istället för att få höra förmaningar från prydliga vuxna så skulle säkerligen många tänka efter betydligt mer innan dom t ex testade att röka på.

Jag rekommenderar starkt att man läser "Grundbulten". Den är lättläst och inte speciellt tjock. Dessutom är den förvånansvärt lättillgänglig och enkel att tillgodogöra sig trots att den avhandlar ett av dom svåraste ämnena som finns.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Som det kan gå

Har precis kommit hem efter den tredje delen av vår kommunikationsutbildning med fullmäktigegruppen här i Helsingborg. Jag skulle egentligen ha varit på Backagården i Höör på partidistriktets utbildning för unga förtroendevalda IDÈ2014. Men eftersom jag har sålt min bil och min skjuts blev sjuk igår kväll så fick det bli Helsingborg istället. Har ingen större ork att blogga något just nu så ni får hålla till godo så länge. Jag återkommer imorgon.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Ett sällan skådat spektakel

Det mesta som sker just nu i svensk politik verkar ske i konsensus. S föreslog något för ett år sedan, borgarna genomför det i år. Och omvänt, om borgarna sänker bolagsskatten så är det tydligen något som S också tycker är bra. Vad jag tycker om den saken låter jag vara osagt och som jag tidigare har skrivit ska det f*n till att vara väljare just nu. Att välja mellan två alternativ som håller hakan så nära halsen som möjligt kan inte vara lätt. Men det är inte därför jag skriver just nu.

Skälet till det här blogginlägget är istället den enorma PR-kampanj som budgetreleasen har blivit. Det började för någon vecka sedan med satsningar som framtida regeringar ska göra. 55 miljarder till järnvägen men endast 1,7 miljarder under den här mandatperioden. Därefter har det varit ungdomsjobb, SFI, tävlingspremier till utsatta områden, gruvpengar, life science och igår bolagsskatten. Budgetkarusellen får ett enormt medialt utrymme och det är fullt förståeligt. För media är det julafton att få ett utspel att ställa frågor kring varje dag och pliktskyldigt presenteras 100 miljoner som om det vore 100 miljarder.

Traditionen med att gå från Finansdepartementet till riksdagen med "nådiga luntan" är sedan länge passé och trots talman Per Westerbergs tidigare förmanande struntar regeringen blankt i att hålla sig till ordningen. Det gjorde även socialdemokratiska regeringar på slutet men den senaste tvåveckorsperioden är något i hästväg och jag kan inte minnas att det varit sån uppståndelse kring budgetsläppen som det är nu.

Att regeringen vill maximera PR-effekten är inte speciellt konstigt men samtidigt blir det ett demokratiskt problem när en regering släpper småbitar hela tiden och oppositionen inte får ta del av helheten. Magdalena Andersson sammanfattar det idag på ett enkelt sätt:

"– Men jag måste se finansdepartementets samlade beräkningar innan jag riktigt kan ta ställning till om Sverige har råd med en sådan här vidlyftig skattesänkning."

Det är snart när omöjligt för oppositionen att skapa sig en bild av helheten och hur man då ska förväntas kunna säga ja eller nej på journalisternas frågor om något är bra eller dåligt är en fråga för sig. Detta är givetvis precis vad Per Schlingmann och hans kompisar har räknat ut men det gör inte saken mer demokratiskt för det. Statsapparaten används som PR-maskin och det för tankarna till andra former av styrelseskick än den svenska demokratiska modellen. Man kan ju därutöver fråga sig vem som betalar resorna för partiledarna när dom åker land och rike runt och presenterar sin politik. Så för en gång skull är jag och Per Westerberg helt överens.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

 

Bloggat: Peter J ställer relevanta frågor

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Nordmark tror, Kålle vet

Vinstuttagskramarna i välfärdsdebatten jublar, något överilat, idag. Skälet är att TCO:s ordförande Eva Nordmark är intervjuad i Aftonbladet. Där uttalar hon sig om vad medlemskåren i TCO tycker och tänker. Hon gör det utan att referera till något underlag men hon säger sig "tro" att TCO:s medlemmar inte vill ha ett vinstförbud. Och i detta har hon säkerligen rätt. För i dessa hårklyveritider får man inte säga "vinstförbud" eftersom detta automatiskt tolkas som ett "överskottsförbud". Men givetvis ska en verksamhet kunna gå med överskott. Detta överskott ska dock gå tillbaka till verksamheten och det ska inte plockas ut av ägarna i form av t ex aktieutdelning. Om detta har även TCO tagit beslut. I kongressrapporten "Välfärden - En bra välfärd för en bra livsfärd" sägs bland annat:

"Det bör finnas styrmekanismer som leder till att vinster som uppstår i offentligt finansierade verksamheter i så hög grad som möjligt återförs till verksamhetens utveckling (min fetning) och för att förbättra de anställdas förutsättningar att utföra ett bra arbete." 

TCO vill alltså verka för ett återinvesteringskrav och att så lite skattepengar som möjligt går till annat än vad pengarna är avsedda till. Detta bekräftar också Eva Nordmark i ett mailsvar som hon gett till en Patrik Eriksson och som jag fick tillsänt mig i en kommentar av Carina Gunnarsson på Facebook. Enligt detta svar säger Eva Nordmark följande:

"Hej Patrik, tack för ditt mejl. Jag är mycket olycklig över precis den formuleringen i Aftonbladet "mina medlemmar vill inte ha.." Jag var tydlig med reportern om att vi inte undersökt hur TCO-förbundens medlemmar ställer sig i vinstfrågan. Däremot har vi kongressbeslut som handlar om att hitta styrsystem för återinvestering av vinst för att förbättra kvaliteten och personalens förutsättningar att utföra ett professionellt arbete, men inget vinstförbud. Tack för att du hörde av dig. Ha en fin dag/ Eva"

Om Nordmark har formulerat sig fel eller ej låter jag vara osagt. Kanske har hon sagt sitt hjärtas mening, kanske har hon svarat oförsiktigt eller så har hon uttryckt något annat som sedan blivit omtolkat av journalisten i fråga. Det spelar egentligen inte så stor roll. Det viktiga är att lyfta fram vad TCO har beslutat om och det fakutm att Nordmark inte uttalar sig med stöd från något beslut eller från någon undersökning.

Att bland annat PJ Anders Linder och Widar Andersson jublar på Twitter är förståeligt. Att använda Nordmark som slagträ i debatten är tacksamt eftersom hon som fd socialdemokratisk riksdagsledamot anses kunna påverka S-leden. Men för den som lyfter på ett par stenar och söker lite kunskap själv är inte Nordmarks uttalande speciellt mycket att hänga i julgranen. Det är enligt henne själv olyckligt, det är ett subjektivt uttalande utan saklig grund och hennes organisation i form av kongressen stödjer inte hennes linje i intervjun. För "vinstfrågan" är frågan om "vinstuttag och återinvestering" även om vinstkramarna försöker få det till att man vill bedriva förlustverksamhet  om man säger att man är emot vinster i välfärden.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Leine på temat, Staffan

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Arbetslösheten är låg. Vi älskar Moderaterna.

Arbetslösheten ökar. 8,4 procent av arbetskraften är arbetslös och jag förstår verkligen Fredrik Reinfeldts vånda över denna siffra. Så sent som för någon vecka sedan upprepade han att det inte spelar någon roll hur hög arbetslösheten är. Det är antalet sysselsatta personer som är av betydelse. Detta moderata paradigmskifte är både begripligt, logiskt och helt osannolikt fel. USA har betydligt fler sysselsatta personer än vad Sverige har. Det har Tyskland, Frankrike, Italien och Ryssland också. Men det beror ju på att dessa länder har mycket större befolkning. Därför är det sysselsättningsgraden och arbetslösheten som är av betydelse. Men just nu passar inte den delen in i Moderaternas historiebeskrivning och då kan man ju som bekant ändra lite efter tycke och smak. Moderaternas nyspråkande är på många sätt paradoxalt. Ett parti fullt av medlemmar vars värsta mardröm är George Orwells dystopiska värld i "1984" har själv hamnat i ett historieförnekande som närmast för tankarna i denna tangents riktning.

Hur som helst är jag lite förundrad. Arbetslösheten stiger och har legat på högre nivå än den berömda "massarbetslösheten" under hela Moderaternas nuvarande tid vid makten. Denna massarbetslöshet har mötts av fyra jobbskatteavdrag. Hur dessa har påverkat nivåerna vet ingen riktigt. Att utvärdera just dessa avdrag låter sig inte göras. För att förstärka sin kamp mot massarbetslösheten har även ROT- och RUT-avdragen permanentats, generella sänkningar av arbetsgivaravgiften för unga har införts och, för att tala moderatspråk, har ett antal förvarningsåtgärder införts där främst Fas 3 sticker ut. Om man då tänker på nyspråk måste detta innebära att om inte alla dessa åtgärder hade gjorts så skulle arbetslösheten ha varit mycket högre. Antalet jobb som skapats av moderata åtgärder är, enligt deras egna beräkningar, minst 300 000 jobb. Eller så var det kanske 400 000. Eller 250 000. Ingen vet riktigt här heller. Siffran kan nämligen användas lite som det passar. Kontentan är att nivån på Moderaternas jobbskapande åtgärder är så hög att övriga samhället inte har skapat speciellt många jobb på egen hand. Allt är Moderaternas förtjänst. För ett parti som historiskt sätt har pratat väldigt mycket om att politiken inte kan skapa jobb så är detta en anmärkningsvärd utveckling. Fast återigen på nyspråk så är det förmodligen så att Moderaterna (egentligen) har sagt att alla andra politiska partier inte kan skapa jobb och att det bara är Moderaterna som kan göra det.

Verkligheten har kommit ifatt Moderaterna. Deras skattesänkningar och avdrag har inte gett dom effekter som den teoretiska modellen förutsåg. Att så är fallet ser vi klart och tydligt nu när Moderaterna tar förslag efter förslag från sina motståndare Socialdemokraterna och försöker göra dessa till sina egna. Men på nyspråk är det egentligen så att det är Moderaterna som har kommit på allt. Det viktiga är inte vem som kläcker idén utan vem som genomför förslagen. Och eftersom Moderaterna har makten är alla idéer deras. Den som säger något annat får marschera till Per Schlingmann och Kent Perssons Kärleksministerium. Där ska vi alla få lära oss att vad vi än tyckte igår så älskar vi Moderaterna idag.

Skattesänkningar är mer pengar till statens kassa

Generell välfärd är privata försäkringar

Arbetslöshet är jobb

 

 

 

 

*****

 

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Martin på temat, Rasmus i USA

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Problemet med en progressiv beskattning

TV-licensen. En avgift som sänkt ministrar och som retar gallfeber på en och annan liberal. Tycka vad man vill om avgiften. Den är lika för alla och gäller lika. Har du TV ska den betalas vare sig du tittar på SVT eller inte. Personligen har jag inga problem med detta. Givetvis tycker jag lika illa som alla andra om att bli av med en tusenlapp då och då men samtidigt vet jag att public service spelar en viktig roll i en demokrati och därför känns det ok ändå. Att bedriva civil olydnad genom att strunta i att betala en avgift på ca 2 000 kr om året känns mest snålt. Ska man nu vara en kämpe kanske det finns betydligt bättre, och mer publika sätt, att visa detta på.

Hur som helst så har nu Public servicekommittén kommit med ett förslag som gör gällande att en progressiv skatt bör införas istället för den platta licensavgiften. Mycket av diskussionen kring skatten har rört det beroende som en skatt skulle kunna medföra för public serviceföretagen gentemot staten. I detta finns många ingångar. Jag ska inte lägga energi på att argumentera i just denna fråga och kommitténs förslag om en särskild pott för public service låter vettigt.

Det jag reagerar på är att kommittén föreslår en progressiv beskattning. Den föreslår dessutom att alla över 18 år ska betala skatten beroende på inkomst. Jag tycker att detta är problematiskt. För om jag förstår saken rätt kan det innebära att ett hushåll med en person över 18 år betalar betydligt mindre i TV-skatt än ett hushåll med flera personer över 18 år. Och det innebär att ett hushåll med höga inkomster får betala mycket mer än ett hushåll med låga inkomster. Som sosse och vänsterinriktad politiker borde ju en progressiv beskattning locka mig men jag ser också problem med denna typ av beskattning.

För om medelklassen måste betala väsentligt mer än vad lägre socioekonomiska klasser gör så urholkas betalningsviljan. Precis som i frågan om taket i A-kassan så kommer betalningsviljan att sjunka om nivån av det man får ut inte höjs med det man betalar in. I frågan om TV-licensen får jag ju inte tillgång till fler kanaler eller fler TV-apparater bara för att jag betalar mer. Likheten med t ex barnbidragets konstruktion är stor. Det tillfaller alla oavsett inkomst och framförallt historiskt har detta varit ett av skälen till dess stora folkliga förankring. En differensierad TV-skatt riskerar att i förlängningen förlora sin legitimitet och då kommer inte alternativet vara att återinföra en avgift utan det som kommer att föreslås är en nedläggning av public service i dess nuvarande form och det är en utveckling som i alla fall jag bävar inför.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Kulturbloggen

Läs mer på Socialdemokraterna

Jag har läst "De mänskliga rättigheternas väg: genom historien och litteratiuren" av Ove Bring

Igår läste jag ut Ove Brings tegelsten "De mänskliga rättigheternas väg: genom historien och litteraturen". Boken tar oss med på en resa från dom tidiga sumerna i Mesopotamien till Muhammedteckningarna i Jyllands Posten. Via två delar, en historisk överblick och en mer systematisk genomgång av rättigheterna som sådana, får man lära sig en uppsjö av intressanta saker kring var, när och hur dom mänskliga rättigheterna uppkom. Bring, som är professor emeritus i internationell rätt, skriver på ett relativt lätt sätt men stundtals blir språket lite väl juridiskt och man får bita sig i tungan för att hänga med. Att boken dessutom är på över 650 sidor gör att man ska ha lite tid för att plöja igenom den. Dessutom blir så tjocka böcker lätt otympliga.

Jag kan rekommendera boken som sommarläsning men det är inte boken som man tar med sig på pendeltåget. Det är den alldeles för otymplig för. En sak som dock är bra är att kapitlena är indelade med underrubriker vilket gör att man inte måste läsa jättestycken för att tillgodogöra sig innehållet på ett tillfredställande sätt.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Peace in our time?

Eurokrisen har vuxit till dimensioner som är mer eller mindre omöjliga för var och en att tillgodogöra sig. En som dock kämpar på bra är Peter Wolodarski som får träda fram som något av en galärfigur för motståndet mot EMU i dess nuvarande form. Wolodarski har, likt många andra, gjort en lång resa för att hamna i dom ståndpunkter han framför idag.

Jag tycker det är uppfriskande att människor tillåts omvärdera sina ståndpunkter och får respekt för sina nya uppfattningar. Det kan ju inte ske hela tiden men en pragmatisk inställning är alltid uppfriskande. I alla fall för en socialdemokrat.

En sak som det dock talas ganska tyst om i Sverige är dom risker som eurokrisen för med sig om man bortser från ekonomiska sådana. Det är ganska förståeligt. Att ta till sig och förstå vad det innebär för före detta offentliganställda greker att samla ved på gatorna för att kunna värma sig är inte lätt.

Likaså är det svårt för oss att förstå dom krafter som sätts i rörelse när t ex baskiska och katalanska grupper upplever att centralmakten i Madrid inte längre är deras legitima regering. Att separatism och nationalism växer sig starkare i Europa innebär inte bara att neofascistiska rörelser växer sig starkare. Det innebär även att medelklassen i mer välbeställda landsändar börjar ifrågasätta varför dom ska skicka skatteintäkter till andra delar av landet. I Spanien är detta ett reellt problem och även om hotet i dagsläget är ganska litet för att den spanska staten av idag ska kollapsa så finns risken där. Problemet är att frågan skjuts undan till förmån för mer ekonomiska debatter.



Neville Chamberlain
Foto: spartacus.schoolnet.co.uk

Jag tror att vi måste börja prata mer om andra effekter än dom rent ekonomiska när det gäller eurokrisen. Risken för krig har negligeras. Neville Chamberlains gamla klavertramp "peace in our time" är kanske mer aktuellt än vad vi riktigt förstår och enda sättet att ta reda på hur det faktiskt förhåller sig är att prata om saken. Därför kan man inte bara ignorera t ex greker som upplever att hotet från Turkiet eller Tyskland växer sig starkare. För den som känner sig hotad kommer att rusta sig för oroligheter och då är det sista vi behöver ledare som negligerar den rädsla som finns.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Man kan mygla även med vinstbegränsningar

Vinstuttag i välfärden. Ja, jag tänker skriva om det igen. Det är tjatigt, det är drygt, men med tanke på att PR-maskineriet för fortsatt vinstuttag är inställt på maxeffekt så måste ju någon fortsätta föra liv på andra sidan också. Så skam den som ger sig. Kampen ska stå och då får jag ju också fortsätta gnata och tjata. Det otroliga är att jag ändå, något subjektivt, upplever att det finns nya delar i vinstdebatten som måste belysas och diskuteras mest hela tiden.

För frågan är verkligen inte svart eller vit och som vi vet har hårklyveriet nått upp till nya höjder. Sällan har väl definitionerna varit så viktiga som nu. Är man emot "vinst i välfärden" blir det ett jäkla liv. Då anklagas man för att vara emot överskott, man påstås vilja att verksamheter ska gå med förlust och att bli anklagad för att vara kommunist ligger inte långt bort. Fråga LO. Men som det tidigare har trätits om här på min blogg så är det givetvis inget problem att en verksamhet går med överskott. Det är när detta överskottet lämnar en verksamhet för att bli till vinst i ägarens fickor som problemet uppstår.

Vinstuttaget är alltså pudelns kärna. När man väl har kommit så långt att man kan vara överens om vad man överhuvudtaget menar så börjar nästa våg av anklagelser att välla in. Dessa antar en lite mer formalistisk  och teknisk grund. Man är inte längre kommunist (inte lika mycket i alla fall men lite är man nog det i alla fall) utan istället är man bara fullkomligt inkompetent vad gäller företagsekonomi.

Som argument för detta anförs svårigheterna att lagstifta bort ett vinstuttag. Eller snarare är det så att ett vinstuttagsförbud kan kringgås. Räntesnurror, interndebitering, köp av tjänster, interna bemanningsföretag, för höga löner och det ena med det femte dras fram som exempel på hur man kan kringgå lagstiftningen. Man kan ju börja med att konstatera att någon har tänkt till ordentligt i frågan om att kringgå lagstiftning. Detta är givetvis bra. Ordentlig utredning ska göras. Men den stora frågan som uppstår är, varför skulle inte allt detta gå att göra med t ex en vinstbegränsningslagstiftning när det helt uppenbart går att göra med en vinstuttagslagstiftning?

Varför skulle en företagare som ena dagen haft tolv procents avkastning nöja sig med en avkastning i nivå med t ex vanlig bankränta (som ju är ett förslag som framförts av dom som vill ha kvar vinstuttagsmöjligheten) om luckorna att kringgå lagen fortfarande finns kvar? I dagsläget är bankräntan inte många procent och man kan ju fråga sig om det är mödan värt att driva och äga välfärdsföretag med ambitionen att göra vinst om man kan få ut samma vinstmarginal genom att ha pengarna passivt på bankboken. Det blir alltså ändå idealisterna som vill syssla med välfärd för omsorgens skull som blir kvar.Följaktligen måste man alltså ändå ta tag i frågan om att kringgå lagstiftningen vare sig det handlar om en vinstbegränsning eller ett vinstuttagsförbud. Just detta är ett argument som jag saknat i debatten.

Frågan som kvarstår att lösa är alltså den om hur man täpper till diverse möjliga kryphål i lagen. Eftersom vi (än så länge) har kvar mycket av välfärden i offentlig drift har vi utmärkta referenspunkter för vad som är skäligt att investera, låna, betala i lön, köpa konsulttjänster för m.m. Vi vet ungefär vad en vårdplats kostar, vi vet vad en elev i skolan kostar och vi vet hur mycket en renovering kostar. Vi har koll på lönenivåer och vi har koll på räntor. Med andra ord är det ganska lätt att avgöra om något är skäligt eller ej. Vad som behövs förstärkas är kontrollen.

Därför är kraven på meddelarfrihet- och skydd samt offentlighetsprincip avgörande. Alla företag som verkar inom välfärden ska ha samma krav på sig som offentligt ägda och drivna verksamheter. Revisionen ska ha full tillgång till allt och rätten att komma på t ex oanmälda besök ska vara okränkbar. Detta kommer givetvis att kosta pengar i form av uppföljning och kontroll. Men en sådan apparat måste ju byggas upp i vilket fall som helst. Uppföljningen av t ex upphandlade verksamheter idag är mycket bristfällig i dom flesta kommuner runt om i landet. Det är också här en av dom stora kostnadsposterna för privatiseringar ligger. En kostnadspost som får föras in på kontot för valfrihetsreformer. Privatiseringar är kostnadsdrivande av många skäl och kontrollen är en av dessa skäl. Om sen domstolar, en inspektion eller någon myndighet måste införas får detta göras. Det viktiga är att såväl uppföljning som kontroll och utdömande av vite och böter blir smidigt och korrekt.

Sammanfattningsvis kan man konstatera att vinstbegränsningens tillskyndare är svaret skyldiga på vad som gör att deras modell skulle vara mindre benägen att kringgås än en vinstuttagsförbudsmodell. Förmodligen kommer svaret ligga i linje med vad Stockholms läns S resonerar kring. Att införa en uppförandekod för välfärdsföretagen. Men att införa en uppförandekod är ett slag i luften. Vill man att någonting ska hända och ske räcker det inte med handslag. Det ser vi ju i frågan om kvinnliga styrelseledamöter. När inte ens näringslivet klarar av att fixa en sådan enkel sak som skulle kunna lösas på nästa årsmöte så lär dom inte klara av att hålla en uppförandekod för hela välfärdsbranschen. Här krävs politisk vilja och politiskt mod.

 För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Bloggat: Utredarna sågar SvD

 

Läs mer på Socialdemokraterna

Intressanta saker

Idag har jag inlett morgonen med att läsa tre intressanta blogginlägg. Det första är LO-bloggens inlägg om att vanmakten växer i Sverige. A-kassan försämras, utförsäkringarna upphör inte och försörjningsstödsbördan för landets kommuner växer. Sedan den borgerliga regeringen tillträdde har socialbidragen blivit runt 30(!) procent fler. Detta är en anmärkningsvärd utveckling och ett tydligare tecken på ett pågående systemskifte från generell välfärd till införandet av ett grundtrygghetssystem är svårt att finna.

Det andra inlägget är skrivet av Peter Andersson. Det handlar om att politik är mer än opinionsmätningar. Andersson gör en liten kort sammanfattning av det politiska läget och sådant är alltid intressant att läsa.

Slutligen är det Röda Berget, aka Peter Johansson, som skriver om att välfärdens profitörer är livrädda för den nuvarande utvecklingen. Kapitalisterna ser att mattan håller på att dras undan under deras fötter inom välfärdssektorn och en falsk omtanke om den socialdemokratiska saken träder fram. Peter avslutar kärnfullt när han skriver:

"Välfärdens profitörer är livrädda. Styrkan i pådraget från PR-maskineriet bevisar det. Vore det så att de trodde på sin egen förutsägelse om att vinstbegränsning skulle orsaka S-förlust 2014 skulle de luta sig tillbaka och se hur S åker på en dyngsmäll."

Spot on! säger jag bara. Vinstuttagsfrågan är en valvinnare och inget annat. Vill också bara påpeka att Skånes distriktskongress ställt sig bakom bland annat följande att-satser:

- Partiet ska arbeta för att så fort som möjlighet ges, stoppa vinstuttaget från de företag som bedriver skattefinansierad vård och omsorgsverksamhet i Sverige;

- Avkastningen hos privata företag som finansierar sin verksamhet med skattemedel ska återinvesteras i verksamheten och inte tillåtas som vinstutdelning åt ägarna;

- Det ska inte vara möjligt att driva välfärdsverksamhet i bolagsform med ekonomisk vinst som drivkraft.

Där finns många fler som Skånes partidistrikt ställt sig bakom men dessa tre räcker för att belysa vad Skånes sossar anser om saken.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna