Vem bryr sig?

Idag diskuteras en intressant fråga i Aftonbladet. Tidningen har gjort ett reportage om några mjölkbönder och dessa är, givetvis i sann Aftonbladetanda, desperata. Om inte priset per liter höjs med 2,50 kr så får dom klappa igen och jag betvivlar inte att det är sant. I en globaliserad värld är prispressen enorm och en marknad som livsmedel är alltid extremt utsatt med tanke på väder och vind, krig, svält, statliga subventioner och andra nationella intressen. Dessutom har finansmarknaderna fått upp ögonen för livsmedelsspekulation vilket lett fram till matkriser som inte baseras på tillgång och efterfrågan utan på spekulation. I kombination med olika regler på olika marknader så blir situationen för den enskilde producenten väldigt komplex.

Samtidigt är livsmedelsfrågan ytterligt differentierad. Den spänner från försörjningen av befolkningen via ekonomisk politik till miljö- och klimatfrågor. Även djurrätt ingår i frågan och det gör knappast saken lättare. I Aftonbladets artikel målas en bild upp av att svensk djurhållning skulle vara i världsklass och det kanske den är. Samtidigt så lider även svenska djur av att dom är sönderavlade. Visste ni t ex att en stor del av alla svartvita kor i Sverige härstammar från en och samma amerikanska tjur? Konsekvenserna av denna inavel är lätta att se med allt större mjölkproduktion och allt sämre välbefinnande för det enskilda djuret.

Foto: fourgirlsandaginger.blogg.se

Att livsmedel produceras på en marknad där privata intressen styr aktualiserar också svåra frågor kring samhällets organisering. Att äta för att överleva är en mänsklig rättighet och ingen demokratisk politiker förnekar att alla har rätt att ha mat på bordet. Samtidigt driver t ex Centerpartiet på, som man tycker borde försvara bönderna med tjugan i högsta hugg, för mer marknadstänk och därmed också en allt tuffare situation för Sveriges bönder. För det är marknadskrafterna i form av konsumentkraften som pressar ner priset på mjölken. Man kan givetvis hävda att om alla marknader i hela världen hade exakt samma reglering (eller avsaknad av reglering) så vore allt frid och fröjd. Köpare och säljare skulle i samförstånd finna ett pris som båda parter var tillfreds med. Men en sådan kosmopolitisk ordning har aldrig, och kommer förmodligen aldrig, att existera. I alla fall inte så länge nationalstaten är det rådande paradigmet för organisering i världen.

Historiskt har också frågan om livsmedelspriserna varit en alliansbyggare i Sverige. Under 1930-talet byggde alliansen mellan dåvarande Bondepartiet och Socialdemokraterna bland annat på att böndernas inkomster garanterades. Staten lade sig i allra högsta grad i prissättningen och detta ansåg dåvarande bondepartister vara något av godo. Dagens centerpartister, i alla fall dom som springer i Rosenbad, slår bakut bara dom hör en diskussion om statligt ingripande i prissättningen.

Kapitalismen är en utmärkt tjänare men en förfärlig härskare. Dom svenska mjölkbönderna lär kunna vittna om detta på ett mycket trovärdigt sätt. Frågan är bara vem som är beredd att lyssna på dom. Förutom Aftonbladet då.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

 

*****

 

Läs mer på Socialdemokraterna