En som idag erkänner att han hade fel är Per T Ohlsson. Ohlsson som allt som oftast är knivskarp i sina analyser medger idag att hans bedömning av EMU under folkomröstningsåret 2003 var en missbedömning. Han gick mer på magkänslan än på vad motargumenten sade. Jag har sedan tidigare redovisat att jag röstade ja i folkomröstningen och att jag dessutom röstade på FP i kommunal- och riksdagsvalet 2006. Skillnaden mellan mig och Ohlsson är väl att Ohlsson förmodligen upplevde att han visste vad han gjorde. Vad jag höll på med har jag frågat mig många gånger.
Det är glädjande att Ohlsson tar detta steg. Han är mycket respekterad i dom flesta politiska lägren och när någon med den auktoriteten kan erkänna sina misstag så skapar det en viss ödmjukhet för andra, mer hårdnackade typer, att kanske göra det samma. Tidigare har ju även Peter Wolodarski på DN varit mycket kritisk mot EMU och även om jag väl inte sett en direkt avbön för sitt EMU-stöd så har Wolodarski implicit medgett att EMU i dess nuvarande form, och många framtida former, inte fungerar.
Samma ödmjukhet som många visar i EMU skulle vara uppfriskande om den uppvisades i t ex avreglerings- och vinstuttagsfrågor. Vi har sett stora brister som systemet på tjugo år inte har kunnat hantera. Systemet med t ex skolpeng är felkonstruerat och fast det kanske löser några problem så skapar det många nya. Att ödmjukt erkänna sina missbedömningar på detta området vore fräscht och hedrande. Men problemet är att genom ett sådant erkännande skulle man erkänna att den ideologiska kompassen varit både felställd och blind. Ett erkännande som är betydligt svårare att göra än att konstatera att vi hade tur som slapp undan euron. Så man ska kanske inte hoppas för mycket.
För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!
*****
Läs mer på Socialdemokraterna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar