torsdag 2 augusti 2012

En debatt som borde föras mer inför valet 2014

Halvtid i mandatperioden betyder politiskt stiltje på många sätt. En sak som man dock kan roa sig med är att spekulera i vad valet 2014 kommer att handla om. För alla som hänger med någorlunda i svensk politik är svaren på den frågan ganska givet. Jobben, ekonomin och skolan ser just nu ut att bli valets tre stora frågor. Jobben eftersom det är frågan med stort F i svensk politik, ekonomin eftersom omvärlden ser ut som den gör och Moderaterna har gjort den till sin paradgren och skolan eftersom Folkpartiets korståg mot ett hjärnspöke har lett till att svensk skola idag befinner sig i sin djupaste kris på många år.

Alla dessa frågor är välfärdsfrågor. Jobben bygger ekonomin och tryggar därigenom välfärden. Ekonomin ska stimulera jobbtillväxten. Skolan är förutsättningen för att jobben ska kunna utföras och för att vi ska ha medborgare som är upplysta, trygga, kunniga och kompetenta. Men en fråga som i allra högsta grad har med välfärden att göra är sjukvården. Hur tar vi hand om varandra när vi är som svagast? Vilken omvårdnad och omtanke är vi beredda att ge varandra via kollektiv finansiering? För mig är det förvånande att frågan inte diskuteras mer. För om svensk skola befinner sig i kris kan man inte säga något annat än att svensk sjukvård de facto gör så också.

Här i Skåne kommer det nästan veckovisa rapporter om överbeläggningar på våra sjukhus. Detta trots att det allsverkande och saliggörande botemedlet avregleringar, privatiseringar och fria vårdval har införts sedan 2007. Mer primärvård leder alltså inte till mindre överbeläggningar. Tvärtom verkar det som det motsatta gäller. I Stockholm är det samma visa. Akutmottagningarna har stora problem, överbeläggningar är vanliga och ändå, mer privat vård i kombination med offentligt utförd vård med samma resultat som i Skåne. Inom psykiatrin är det fullständigt kaos om man ska tro rapporterna runt om i landet och en mer utsatt grupp får man leta efter.

Många landsting har stora ekonomiska problem och det hela går ut över vården eftersom det är den stora budgetposten i en landstingsbudget. Ska man spara pengar i Sverige får man göra det på välfärden idag. Då står sjukvården nära till hands. Statens ansvar för finansieringen diskuteras mycket litet även om enstaka lokala och regionala politiker försöker lyfta debatten. En debatt som på riksplanet verkar helt död. För mig vore det uppfriskande om vi kunde få en nationell sjukvårdsdebatt inför valet 2014 där frågan om välfärdens status och likvärdighet kunde utvärderas. För det är inte värdigt ett land som vill kalla sig för välfärdsland att slänga ut sjuka från sjukhusen och låta andra trängas i sjukhuskorridorerna.

Det är inte ofta jag väljer att citera Annie Lööf men jag ska göra det för att påvisa att även borgerliga politiker borde vara intresserad av denna debatt. Om dom nu menar allvar med att värna välfärden. Faktum är visserligen att Annie travesterar citat av bland annat Michael Foucault när hon som nytillträdd partiledare skrev följande. Men det ger en indikation på att debatten borde kunna föras och leda rätt:

"Ett samhälle bör bedömas utifrån hur det behandlar sina svagaste. Därför är det, utan omskrivningar, ett politiskt misslyckande att allt fler människor faller igenom de offentliga skyddsnäten eller inte får tillgång till stöd för att klara sin vardag." - DN


För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

*****

Läs mer på Socialdemokraterna

1 kommentar:

  1. Nja, vill påstå att bostadsbristen och vård(bristen) är mer akuta problem än skolan.

    SvaraRadera