Utsattheten i den svarta ekonomin och allas vårt ansvar att titta upp

Idag fick jag via Olle Möllers blogg tipset att läsa en artikel i Sydsvenskan. Artikeln är skriven av Johanna Karlsson som har jobbat på en restaurang vid Möllevångstorget i Malmö under ett år. Under detta år får hon möta den fulla och fula kraften i den svarta ekonomin och se dess verklighet inifrån. Karlsson beskriver en verklighet och ett parallellsamhälle som många av oss medelklass-Svenssons inte har en aning om, i bästa fall, och som vi struntar i, i värsta fall.

Karlssons korta artikel samspelar med Kristian Lundbergs "Yarden" på ett nästan spöklikt sätt. Beskrivningarna av den råa humorn som kretsar kring den totala utsattheten, dom målande porträtten av utnyttjade människor som försöker finna någon slags värdighet i livet och den hårda verkligheten som är helt avgörande för att såväl Sverige som Europa och världens ekonomier ska fungera. Den otyglade kapitalismen kräver att någon exploateras och priset betalas såväl i människor som i miljö. Skillnaden mellan tjänstesektorn och den varuproducerande sektorn är att tjänstesektorn kräver ett utnyttjande här och nu. Något som många av oss inte vill se, inte vill kännas vid och för det mesta förnekar.

Det är också talande att Karlsson skriver om Malmö. Inte för att problemen är unika för Malmö men det förklarar på många sätt varför Malmö befinner sig där det gör i dagens Sverige. 12 000 personer lever i Malmö utan registrerad inkomst. 12 000 personer som står som potentiell arbetskraft för den svarta ekonomin. Det är också i ljuset av detta som förslag om sänkta och indragna bidrag blir som skarpast. Sänkta reservationslöner pressar lönerna över hela linjen och dom som står längst ner får alltid betala det högsta priset för att sälja sin arbetskraft.

"Alla jobb behövs" säger somliga. Efter att ha läst Karlsson och Lundberg bör man tillåta sig att tvivla på det påståendet.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!

*****

Läs mer på Socialdemokraterna