Borg sänker nu förväntningarna på BNP-utvecklingen, han varnar för tillväxten och han vill visa att han är en försiktig general som lotsar Svea rike genom ytterligare en kris. För det är bara så jag kan tolka Borgs taktik. Han var ju så positiv för lite mer än ett halvår sen och talade om att vändningen skulle komma 2013 och att alla problem snart var lösta. Detta samtidigt som vilken skojare som helst med lite kunskaper i ekonomi kunde se att krisen i Europa inte är över på långa vägar.
Läget som är just nu påminner extremt mycket om 2008. Då rullade finanskrisen igång under hösten och oppositionen ledde stort i mätningarna. Genom Wanjas bonushaveri, röra i oppositionsleden och finanskrisens kyliga vindar kunde regeringen påbörja vändningen vilket i sin tur ledde till att Fredrik Reinfeldt kunde bilda regering igen. Resten är som man brukar säga historia.
Skandaler och oförutsedda händelser kan man inte förutse. Dom kommer när dom kommer. Men allt det där fibblandet som S och övriga opposition sysslade med förra gången kommer förhoppnignsvis inte upprepas denna mandatperiod. Borg spelar alltså ut krishanteringskortet nu och det gör han på många sätt helt rätt i. För i grund och botten är det helt riskfritt att göra det. Skulle inte tillväxten ta fart och jobben komma kan han skylla på krisen. Skulle däremot vändningen komma kan han ta äran åt sig och hävda att allt är regeringens förtjänst. Borg vinner på sätt och vis hur han än gör förutsatt att det inte blir ett totalt haveri i statens finanser och det har jag svårt att se.
Magdalena Andersson har en tuff uppgift framför sig och Stefan Löfven lika så. Att fokusera på jobben, jobben och jobben utan att tappa välfärdsambitionerna är nog enda vägen att gå. En väg som är lättare att staka ut än att vandra.
*****
Läs mer på Socialdemokraterna
Hela den här krisen och lösningen på den diskuteras idogt.
SvaraRaderaHar jag förstått allt rätt om jag tror att processen har sett ut såhär.
1. Europeiska banker har genom alldeles för höga räntor samlat på sig enorma pengahögar som de inte kan låna ut hemma (för räntorna är så höga).
2. Vissa länder vill låna pengar för deras skatteintäkter räcker inte för de utgifter de har.
3. Bankerna chansar och lånar ut till dessa länder - men de kan inte betala tillbaka till de satta räntorna.
4. Bankkris.
5. Bankerna skall ha hjälp av staten till att täcka upp sina förluster så att de risker de tog faktiskt inte fanns.
6. Får bankerna inte denna hjälp går de omkull och inget företag kan låna upp till sina kortsiktiga utgifter och inte heller till sina investeringar i förekommande fall.
7. Den utomordentligt smarta lösningen är att LÄNDERNA MED SKULD får låna ännu mer pengar av BANKERNA som får låna pengar av STATERNA eftersom bankerna inte har pengar kvar. För att länderna skall klara av att betala måste de givetvis skära ned på allt för att betala till de som fått låna pengar till ÄNNU lägre ränta av staterna (i form av Europeiska Centralbanken, eller vad det heter).
Förlorare? De skuldsatta staternas befolkningar samt alla andra befolkningar vars skattepengar skall lånas ut (via de banker som startade alltihop).
Vinnare? Bankerna!
Herreguf, låna ut till länderna direkt! Framför allt LÅNA UT DIREKT TILL FÖRETAGEN OCKSÅ!
HAr bankerna tagit en risk skall de väl stå för den?? Låt kassa banker gå omkull. Skall vi ha marknadsekonomi bara när allt går "bra" och när kapitalet har missbedömt (av okunskap och/eller girighet) så får de väl stå för det!
Det får jag göra om jag gjort felbedömning och lånat ut pengar som jag inte bord ha gjort.
Det är ännu värre. Bankerna hade ju inte ens dom pengarna dom lånade ut från början. Kapitalteckningen var helt åt helsike och resultaträkningarna var dopade genom övervärderade bostadsmarknader m.m. Principen att bankirerna är först i livbåten när ekonomin sjunker är orättvis och fel.
Radera