Apoteksmarknaden var en gång privat för att sedan bli statlig för att nu vara en salig blandning. På precis samma sätt har välfärdsmarknaden gått från att vara kraftigt dominerad av offentliga utförare till att bli väldigt uppblandad och givetvis går det att minska antalet privata utförare om man så vill. Vi fick inte in alla privata utförare i välfärden över en natt och ingen har väl argumenterat för att dom ska försvinna över en natt heller.
Det man skulle kunna föra in i diskussionen är vilka delar av den gemensamma välfärden som vinst skulle kunna accepteras inom. LASS-området har varit väldigt attraktivt att privatisera och effekterna av denna privatisering för brukarna har varit väldigt positiv. Där kanske vinsterna har varit av godo. Samtidigt är det kanske det område där fusket och utnyttjandet av systemet är störst så en kraftig avreglering med extremt många utförare är inte per automatik något som gynnar samhällsintresset.
Om partikongressen 2013 kommer fram till att vinster ska förbjudas i välfärden så kommer det ju vara ett arbete som en eventuell socialdemokratisk regering får börja arbeta med under 2014. Att som politiker säger "det går inte" är inget som jag köper. Tar vi demokratiskt fattade beslut är det ju vår uppgift som politiker att se till att det går.
Att det sen skulle vara att "backa bandet" att i ökad omfattning driva något i offentlig regi är i mina ögon en felaktig argumentation. För det första är det en återgång till gamla tider som vi ser på välfärdssektorn i dagsläget (och i stora delar av övriga samhället). Du ska själv ombesörja dina försäkringar, vinsterna går i enskildas fickor och riskerna privatiseras och det sociala arvets betydelse ökar. Segregationen inom välfärdssektorn går mot att lika barn leka med lika barn trots att det inte är bäst. Lite "hej pre 1930-talet" skulle man kunna säga. För det andra undrar jag varför "mer privat" anses som "mer modernt". Är moderniteten i Högberg och Mobergs värld definierad av graden av privatisering?
Resonemanget kring vinst och återinvesteringar av denna är också på många sätt märklig. Jag völjer att skilja på att en verksamhet går med "överskott" och att en verksamhet går med "vinst". Detta gör jag baserat på definitionen av dom båda orden:
"Överskott - närvaro av mer än tillräckliga tillgångar av ngt" - NE
"Vinst - ökning av tillgångarnas värde (för person eller företag) som uppkommit genom (vissa) affärshandlingar" - NE
Vinst handlar alltså om att "person eller företag" ska få ökning av sina tillgångars värde genom (vissa) affärshandlingar medan överskott handlar om att en verksamhet ska ha (mer än) tillräckliga resurser för att driva sin verksamhet. Överskjutande resurser används alltså inte för att berika någon enskild person eller ett företag.
Genom att förbjuda vinster tar man alltså bort hela det incitament som vinsterna utgör. Det exkluderar företag från området men alla som inte är vinstsyftande kan vara med och utföra verksamheterna. Vill Carema, Attendo eller vem det nu än må vara driva välfärd för dom vill ge hög kvalité till medborgarna så är dom hjärtligt välkomna att göra det i en icke vinstsyftande form. Genererar dom där ett överskott så kommer detta överskott att stanna inom verksamhetsområdet och det kommer inte att ge någon ökning av värdet för en person eller ett företags tillgångar. Hela värdeökningen, om den så må vara ekonomisk, kulturell, social eller politisk tillfaller samhället och oss alla.
Innebär detta mindre valfrihet? Ja, det kommer med all säkerhet innebära mindre valfrihet när det gäller antalet utförare. Innebär det mindre valfrihet vad gäller tillgången på alternativa pedagogiker, metoder eller vad det nu gäller inom sakområdet? Med stor sannolikhet nej. Enligt t ex SNS-rapporten som refererats flitigt i debatten så har inte dom vinstdrivande företagen inom välfärden bidragit med någon större metodutveckling. Vad dom bidragit med är fler enheter på redan väletablerade områden och med andra organisationsmodeller inom det administrativa arbetet.
Det finns stor utvecklingspotential inom välfärdsområdet utifrån ett valfrihetstänk. Fria val kring vilken enhet man vill gå på måste finnas, mer intraprenader där personalen själv får utveckla verksamheten måste till och en tillgång till minst två alternativ måste beredas fler medborgare. Det finns alltså massor att göra inom området utan att man måste använda vinstdrivande företag som medel för att nå hög kvalité och valfrihet i välfärden. För mig är detta tänk minst lika modernt som det tänk om att "tiden inte går att vrida tillbaka" som Moberg och Högberg företräder. Det är helt enkelt inte det saken handlar om.
*****
Läs mer på Socialdemokraterna
"Om partikongressen 2013 kommer fram till att vinster ska förbjudas i välfärden så kommer det ju vara ett arbete som en eventuell socialdemokratisk regering får börja arbeta med under 2014." Det kanske kommer som en nyhet för dig men partikongressen är inte den högsta beslutande enheten i Sverige. För att kunna genomdriva detta krävs en majoritet i kammaren för förslaget och vad är det som säger att den majoriteten finns? (s) + v är ingen majoritet.
SvaraRaderaJag har inte sagt någonting om hur en eventuell majoritet för ett socialdemokratiskt förslag ska se ut i kammaren. En socialdemokratisk regering ska, som jag säger, arbeta efter kongressbeslut.
RaderaDu gör närmast ett kardinalfel, när du skriver att vinster som stannar inom "verksamhetsområdet" inte kommer att öka värdet för en persons eller ett företags tillgångar. Det är nämligen precis vad som sker, och det kommer att bli en mäktig drivkraft för dessa företag att arbeta för en ny moderatledd regeringsperiod, så att ägarna kan ta ut sina vinster.
SvaraRaderaOch vad tror du händer om företaget dessförinnan byter ägare? Värdet på företaget kommer att öka, så att den gamla ägaren kan göra en hygglig förtjänst på att sälja företaget. Det är för mycket romantik kring det diffusa begreppet "non profit", som om utdelade vinster skulle vara pest och ackumulerade vinster en läkande salva för alla socialister.
De stora och växande kapitaltillgångar, som ackumuleras i företagen, kommer dessutom med tiden (även utan en ny m-regering) att leta sig ut till ägarna genom diverse bakdörrar. Uppfinningsrikedomen är stor, när det gäller att plundra företag på sina tillgångar.
Från de s-märkta lobbyisterna, som har lejts av Carema och /eller Attendo, har vi hört att det inte går att förbjuda vinster och att det bara är att kapitulera, om vi inte helt vill förbjuda privata inslag inom vård och omsorg. Jag vill inte bli sammankopplad med dem. De förpestar debatten och utlöser misstankar att alla, som har kritiska invändningar, är köpta.
Jag har stridit för en högsta tillåten nivå på vinstudelningen. Men finns då ingen risk att man pressar kostnaderna ännu mer, så att det både blir vinstutdelning och ackumulerade vinster? Jo så är det, och därför har jag också föreslagit att det överskott som överstiger tillåten vinstudelning och avsättning till reservfond ska betalas tillbaka till kommunen.
Detta var tydligen så djärvt (vänster?) så att inte ens Bengt S verkar ha tagit till sig förslaget. Men syftet med privata inslag inom vård och omsorg ska ju inte vara att folk ska tjäna mycket mer som egna företagare än som anställda hos kommunen. Riskkapitalbolagens tjänster har vi inget behov av inom vård och omsorg, möjligen med undantag av mycket kapitalintensiv (högteknologisk) sjukvård.
Tala först om varför vi ska ha privata inslag inom vård och omsorg, och skapa sedan förutsättningar för seriösa "entreprenörer" att etablera privat verksamhet!
1) Den tillåtna vinstutdelningens ska beräknas på det satsade aktiekapitalet, och inte på omsättningen. Den tillåtna vinstudelningen ska täcka dels normal kapitalanskaffningskostnad och dels en viss riskpremie.
2) Avsättning till reservfond avser att balansera tillfälliga underskott utan att ta av aktiekapitalet. Hur mycket pengar som får avsättas till reservfond ska naturligtvis regleras, i syfte att motverka en oönskad kapitalackulation i företaget.
- Även kommuner har kapitalanskaffningskostnader, även om det inte syns i den kommunala bokföringen på samma sätt som hos privata företag.
- Vård och omsorg är lågriskverksamheter i ekonomiskt avsende, men helt riskfria verksamheter är de inte. Ekonomiska risker förekommer även inom kommunala verksamheter, i form av budgetöverskridanden och tilläggsanslag.
- Underskott i privat verksamhet täcks genom aktieägartillskott eller genom förbrukning av aktiekapitalet. När aktienkapitalet har gått ner till hälften är företaget enligt lag skyldigt att gå i konkurs.
Ovanstående ger en tillåten vinstudelningsnivå på ung 3 - 5 % på aktiekapitalet. Till det kommer avsättningen till reservond på kanske ett par procent.
Resten av överskottet ska betalas tillbaka till kommunen.
För att inte ägaren, som förutsätts arbeta som verksamhetschef e. dyl. inte ska ta ut otillåten vinstudelning i form av lön eller konstultarvoden till sig själv, måste det också regleras. Extremt höga löner eller arvoden till ägaren måste förbjudas. Men då måste samma förbud genomdrivas för kommunanställda chefer också. Det är möjligt att göra otillbörliga vinster även på kommunal verksamhet! Företagets bokföring måste vara fullständigt "transparent".
Lars Flemström