fredag 23 mars 2012

Hur pragmatiska är vi då?

Stefan Löfven får mycket beröm i media just nu. Sydsvenskan har varit riktigt positiva och även tidningar som Svenskan och Expressen har gett uttryck för stor respekt för Löfven. Han framställs som pragmatisk och saklig. Ungefär så som socialdemokratin alltid har varit. I Rix Morron Zoo i morse var Löfven gäst och han sa det som vi bloggare har sagt under lång tid; S har massor av förslag, det handlar bara om att vilja se dom. Öppna höstens budgetmotion och du har realpolitiska förslag på vartenda område.

I gårdagens Epstein i P1 intervjuades också Löfven. Det pratades ideologi och det pratades utifrån partiprogrammet. Som Vibeke Specht skriver i SDS har man bland annat att förhålla sig till vinster i välfärden när man läser detta partiprogram. Skrivningen från 2009 om att vinster är "ok" framhålls som pragmatisk. Vad som egentligen skiljer den skrivningen från den retorik som t ex Moderaterna för fram kan man undra. Och det intressanta är egentligen vad som kommer hända efter 2013 års kongress.

Det är ett mycket starkt tryck just nu på att förbjuda vinster i välfärden på ett eller annat sätt. Som jag skrev om i måndags har till och med SSU i Stockholms län nu tagit beslut om någon form av vinstförbud och här i Skåne finns det gott om förespråkare för den saken. Att partiprogrammet kommer få en (mycket) hårdare skrivning efter kongressen 2013 på frågan om vinster i välfärden känns inte som någon högoddsare.

Frågan som då infinner sig är huruvida socialdemokratin, med ett förbudskrav på vinster i välfärden, kommer att anses som fortsatt pragmatisk. Var går gränsen för "pragmatism" och när är det "ideologi"? Jag tror att socialdemokratin kommer stå under starkt angrepp om ungefär ett år just av den anledningen att man hotar stora vinstintressen. Man kan då undra om pragmatism är det samma som accepterande av rådande ordning och, för att använda Johan Westerholms ord, ökad kommersialisering av individen eller om kamp mot vinstintressen också kan anses vara pragmatism. Man kan också fråga sig hur det skulle vara med lite borgerlig pragmatism eller borgare tillåts vara ideologer men inte socialdemokratin?

*****


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar