Gilla läget. Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande

Häromdagen läste jag ut "Gilla läget. Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande" av Barbara Ehrenreich så jag tänkte att jag skulle ge mina synpunkter på det hela. Boken handlar om den trend av "positivt tänkande" som har spritt sig över västvärlden i allmänhet och i USA i synnerhet. Ehrenreich tar oss med på en resa från sin egen bröstcancer och hur hon där uppmanades att tänka positivt med rosa tingeltangel till den miljardindustri som byggts upp både religiöst och sekulärt kring fenomenet positivt tänkande.

Ehrenreichs grundtes är att det inte räcker med att tänka positivt och hon påvisar den stora bristen i empirin kring teorin. Det är en kritik mot att människor slutar ta hänsyn till faktiska omständigheter och gömmer sig bakom en mental barriär där dina tankar anses kunna manifestera fysiska fenomen. Teorin om "tankens dragningskraft" kritiseras hårt av Ehrenreich och hon bygger, på ett fullt logiskt och väldigt vettigt sätt, upp sin argumentation kring varför man inte enbart kan klara sig med positivt tänkande.

Parallellerna till t ex den svenska borgerlighetens idéer om coachning på arbetsmarknaden där det är deltagarens egen individuella inställning som är problemet är slående. Teorin faller på eget grepp. Finns det inga jobb kan du vara hur positvit du vill. Du får ändå inget jobb. Likheterna med liberala debattörers argumentation kring miljonprogrammen och segregationen är samma sak. Det handlar inte alltid om inställning utan yttre, för dig okontrollerbara, faktorer påverkar de facto ditt liv.

Boken är lättläst och Ehrenreichs språk är lätt att förstå. Stundtals blir hon lite väl teoretisk men inte värre än att man hänger med om man fokuserar lite. Jag rekommenderar er att läsa boken. Det är en tankeställare på många sätt.

*****

Läs mer på Socialdemokraterna