Det som i alla fall jag reagerade på var att Tolgfors så tydligt uttalade att han hållit sig helt till sanningen och att konsekvensen då måste vara att någon annan faktiskt har ljugit. Tjänstemännen fick sig en rejäl släng men anmärkningsvärt var att Tolgfors faktiskt sa att någon av dom andra partierna i regeringen måste ha farit med osanning eftersom inte han gjort det. Eller är det så beskaffat att alla har sagt sanningen men utifrån sitt perspektiv?
Jag tror inte det. Någon har ljugit och att ingen tar på sig ansvar för den röran som har uppstått är anmärkningsvärt. Skulle den här soppan inte sluta med att en enda person görs ansvarig för något enda misstag så är frågan vilket förtroende man kan ha för dom inblandade parterna.
Dessutom brukar det väl vara så att om man inte kan säga något pga sekretess så säger man "jag kan inte kommentera den frågan"? Man säger i alla fall inte "jag vet inte" för att två dagar säga "jag vet". Om ett ärende är starkt sekretessbelagt låter man helt enkelt bli att uttala vare sig det ena eller det andra. Polisens presskonferenser är typexempel på hur man gör. Alla frågor bemöts med "det kan vi inte kommentera" och alla accepterar det. Hade Tolgfors sagt från början att sekretessen gör att han inte kan kommentera så hade det inte blivit ett sånt liv om saken. Med detta i minnet känns det, vilket redan påpekats, som om det ligger en i alla fall halvdöd hund begraven nånstans i regeringen.
Positivt i hela alltet är att svenska folket faktiskt har tänkt till kring vapenexport. Utrikespolitik brukar inte vara något som engagerar speciellt mycket men Tomhylsan har verkligen fått snurr på snacket och förhoppningsvis kan Sveriges partier en gång för alla enas om att vi inte ska exportera vapen till diktaturer.
*****
Läs mer på Socialdemokraterna
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar