lördag 11 februari 2012

Klimatpolitiken och socialdemokratin. Del 3 i programkommissionen

Del tre i programkommissionens diskussionsmaterial handlar om klimatet. Under rubriken
"Klimatförändringarna och utarmningen av naturresurser" behandlas miljö- och klimatfrågorna.


• Hur kan kostnaden det innebär att förstöra klimat och miljö tydliggöras för producenter och konsumenter?

Jag tror på starka styrmedel genom punktskatter på olika varor och tjänster. Att differensiera momsen blir ett merarbete för företagen och enhetligheten i skattesystemet störs. Därför är det en bättre metod att lägga på skatt på dom varor och tjänster som är skadliga för miljön på precis samma sätt som man gör på bensin, tobak och alkohol idag. Man kan också arbeta med avdrag för klimatsmart agerande. Även olika premier t ex miljöbilspremier är bra (förutsatt att dom har en fördelningspolitisk profil).

• Kan vi förlita oss på teknikutvecklingen för att förhindra de farliga klimatförändringarna, eller behöver ytterligare steg tas därutöver? Vilka?

Jag tror inte att den så kallade frikopplingen kommer att räcka för att rädda miljön. Det kommer alltid att krävas resurser för att producera materiella ting och fysiken sätter begränsningar för hur långt vi kan pressa utvecklingen. Därför kan vi inte bara passivt se på medan vår miljö förstörs och förlita oss på att tekniken ska rädda oss. Tekniken kan därutöver utvecklas i fel riktning och skapa nya miljöproblem om vi inte är vaksamma.

Som en konsekvens av detta måste vi börja diskutera konsumtionsmönster och hur vi lever våra liv. En starkt ojämn fördelning av världens resurser skapar en negativ spiral där människor alltid strävar efter mer för att nå upp till nästa sociala skikt. En konsumtionshets där prylarna ger status skapas vilket inte är hållbart. Att premiera jämlikhet är alltså en stark faktor som påverkar miljön positivt.

• Vilket ansvar har de rika länderna jämfört med utvecklingsländer och tillväxtekonomier?

Totalt ansvar. Världens rika länder har byggt sitt välstånd genom att exploatera fattigare länder och det kapitalistiska systemet bygger på imperialism. Detta gäller såväl våldsbaserad som ekonomiskt, politiskt, kulturell och social imperialism. Vi har en historisk skuld till världens fattiga länder och detta borde spela en betydligt större roll i den internationella politiken än vad det faktiskt gör i nuläget. Sverige och socialdemokratin bör vara ett föredöme vad gäller avbetalning och amortering på denna historiska skuldbörda.

*****

Läs mer på Socialdemokraterna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar