Svar på Stig-Björn Ljunggrens replik på mitt inlägg om arvsskatt och frihet

Äntligen! Så skulle man kunna inleda detta inlägg om man nu är en av dom som ropat på idédebatt bland socialdemokrater. Jag skrev igår ett inlägg om arvsskatt och frihet där jag pläderade för att en återinförd arvsskatt skulle vara en väg att öka friheten i vårt land. Att det var en brandfackla som jag slängde ut var jag fullt medveten om och att någon skulle nappa på betet var min fromma förhoppning. En av dom som nappade var Stig-Björn Ljunggren (SBL) och det känns ju kul. SBL får väl, även om jag inte alltid håller med honom i i analys, sak eller slutsatser, anses som en som har väl på fötter när det gäller ideologisk debatt.

Stig-Björns replik kan du läsa här.

I SBL:s inlägg har jag blivit "bloggar-Ola" vilket jag inte riktigt vet hur jag ska tolka det. Varför "bloggar"-epitetet är tillagt kan man ju undra. Känns lite onödigt att sätta denna etikett på mig eftersom jag inte bara är "bloggare" men jag får väl hoppas att det är gjort med glimten i ögat och inte som en härskarteknisk manöver för att förringa det jag skriver. Hur som helst, finkänsligheten får man ju lämna i farstun när man ger sig in i idédebatt på nätet. Till saken:


I mitt inlägg driver jag några teser som SBL väljer att ifrågasätta:

1. "Frihet förutsätter jämlikhet". Här pekar jag på att frihet förutsätter att dom materiella förutsättningarna är jämlikt fördelade. Detta resonemang hämtar jag dels från traditionellt håll där t ex Ernst Wigforss pekar på att t ex välfärdsstatens utbyggnad genom stark omfördelningspolitik lyfter flertalet av befolkningen och således ökar deras frihet. Dels bygger jag det på mer moderna skrivningar t ex den som kan läsas i Socialdemokraternas partiprogram. (Samma resonemang förs även av Anne-Marie Lindgren och Ingvar Carlsson i boken "Vad är socialdemokrati"):


2. "Att jämlikhetssträvan är en grundbult i den socialdemokratiska ideologin." Här menar jag att socialdemokratin strävar efter ett jämlikare samhälle. Detta resonemang torde jag väl egentligen inte ens behöva referera till var jag hämtat det ifrån men för sakens skull återknyter jag till partiprogrammet där det på första sidan står:


Att det finns en kritisk gräns för när en egendomsomfördelning blir ett ingrepp i frihetsgraden kan säkerligen stämma. Var denna gräns går är jag dock inte personen att i nuläget svara på och dessutom tror jag att världens samlade rikedom mycket väl skulle räcka till för att denna kritiska punkt aldrig skulle behöva uppnås. (Men det är ett resonemang som i nuläget är hypotetiskt och som behöver studeras närmare.)

*****

Nästa fråga är huruvida jämlikheten är en grundbult i den socialdemokratiska ideologin.

För mig, och som jag tolkar partiprogrammet, är detta en självklarhet. Jag tror också att SBL menar att socialdemokratin strävar efter jämlikhet. Frågan som SBL dock lyfter är huruvida det är total jämlikhet som socialdemokratin eftersträvar. Därefter menar SBL att jag skulle, genom satsen "att utjämna dom materiella förutsättningar mellan olika individer skapar man största möjliga frihet för största möjliga antal", förespråka total jämlikhet. Om SBL uppfattar det så har han uppfattat det fel. Det är möjligt att man kan tolka satsen så men det var inte min avsikt att det skulle uppfattas så. Min avsikt var att satsen skulle tolkas som partiprogrammets framställning som refererad ovan angående resursernas fördelning.

 Däremot tror jag, eftersom jag är socialdemokrat, att privat äganderätt måste få lov att finnas och att en kontrollerad marknadsekonomi ska tillåtas. Precis som SBL påpekar är det framförallt "golvet som ska lyftas, inte taket som ska tas bort". Det resonemanget förde bland annat Palme när han sa att det inte "är rikedomen, utan fattigdomen, som vi ska bekämpa". Det är riktigt. Men jag tror att man, bildligt talat, kan ta halm från det överfulla taket och lägga ut på golvet för att täcka jorden så att även dom på golvet får det väsentligt mycket bättre.

Jag är inte utopist och tror inte att vi någonsin kommer att nå en total jämlikhet. Därmed tror jag inte heller att man ska sträva mot det. Däremot tror jag på det som Ernst Wigforss kallade "provisoriska utopier" och som Håkan Juholt egentligen formulerade väldigt väl i talet till förtroenderådet i helgen. Han sa att vi måste hålla blicken på horisonten. För mig innebär det att man hela tiden strävar framåt men att man aldrig kommer att nå dit.

På samma sätt är jag övertygad om att jämlikheten, i den socialdemokratiska ideologin, fungerar. Vi vill inte göra så stora inskränkningar i människors liv att vi utjämnar varje del av den privata äganderätten och därmed skapar total jämlikhet genom det gemensamma ägandets totala dominans. Det leder till auktoritära system likt dom vi historiskt har sett skräckexempel på. Här kommer den kritiska punkten in, som jag anförde i föregående stycke, mellan frihet och jämlikhet.

*****

Sista frågan rör huruvida arvsskatten skulle kunna fungera som ett medel för att öka friheten i samhället.

Här menar SBL att den privata äganderätten ska gälla till fullo. Har någon skaffat sig pengar eller egendom under sin livstid så är det också upp till mig vad detta ska användas till utan inblandning från, i detta fallet, staten. Resonemanget kan tyckas logiskt men jag vänder mig mot det eftersom samma resonemang i förlängningen skulle säga nej till alla former av skatteuttag. Skatt på gåvor och skatt på inkomst faller ju då också under samma logik; "jag har tjänat det därför är jag ensam ägare av (allt av) det". Resonemanget förs till sin spets i nyliberal teoribildning.

Skälet till att jag anser att beskattning är acceptabelt är att ingenting skapas i ett vakuum. Allting som sker i våra liv har en samhällelig förklaring. Inkomsten och rikedomen som skapas har uppstått som en samverkan mellan arbetstagare, arbetsgivare och samhälle alternativt mellan individ och samhälle. Återigen blir det en avvägning av hur mycket man ska ta ut i skatt och det måste vägledas av dom mål man har. Skatt är ett medel som givetvis ska användas med försiktighet men likväl anser jag det fullt legitimt eftersom skatten används att främja såväl frihet som jämlikhet och är ett uttryck för solidaritet.

*****

Nu är det förmodligen bara SBL som har orkat läsa ända hit men det är gott nog för mig. Det är fantastiskt kul att SBL valde att svara på mitt inlägg eftersom det var precis det här jag eftersträvade (att någon, inte specifikt SBL, skulle svara). Synd bara att vi inte har möjligheten att ta det i form av ett samtal istället. Blir så mycket skrivande, naturligt nog, när man gör den här typen av skriftväxlingar. Dessutom skrivs detta på min lunchrast och det ger vissa begränsningar i rent referensmässiga hänseenden.

Socialdemokratin vill forma ett samhälle grundat på demokratins ideal och alla människors lika värde. Fria och jämlika människor i ett solidariskt samhälle är den demokratiska socialismens mål. (sid 1)

3. "Arvsskatten skulle öka människors frihet". Detta resonemang och den tillhörande analysen av liberalismens förhållningssätt till arvsskatten är till huvuddel hämtat från "Provisoriska utopier" av Ernst Wigforss. (Jag sitter dessvärre på jobb så kan inte ge sidreferens just nu men om det skulle behövas är det bara att efterfråga så ska jag rota fram den.) I korthet menar jag, i likhet med Wigforss, att arvsskatten skapar en ojämlik fördelning genom att somliga individer kan bygga upp ett kapital över generationer som, genom att det inte beskattas, skapar större ojämlikhet i samhället och därmed också skapar olika förutsättningar för individer. I detta resonemang stämmer också en del liberala tänkare in.

*****

För att bemöta denna kritik som SBL ger mig vill jag börja med själva satsen om att jämlikhet förutsätter frihet:

1. Jag är helt övertygad om att två individer som har  (väsentligt) olika mängd pengar upplever sig olika fria. En som har tio miljoner kronor upplever, enligt vad jag uppfattat av mina erfarenheter i livet, sig betydligt friare än vad någon som har tio kronor gör. Warren Buffett anser med all sannolikhet att han lever ett friare liv än vad NN på den somaliska landsbygden gör. Om man accepterar detta resonemang är det också logiskt att hävda att en jämlikare fördelning av pengarna (och materiella förutsättningar som därmed följer) skulle öka friheten för NN. Skulle Warren Buffett lida stora ingrepp i sin frihet om hans förmögenhet minskade? Jag vill hävda nej.

Skälet är att Warren Buffett är så pass rik att hans förmögenhet skulle kunna reduceras väsentligt utan att han skulle uppleva att hans frihet beskars. Visst, han kan tycka det är förfärligt att han blir av med pengar som han anser vara sina. Men hans reella frihet skulle inte beskäras nämnvärt om han blev av med 90 procent av sin förmögenhet (som enligt Wikipedia uppgår till 62 miljarder dollar).

Jämlikhet är frihetens förutsättning. I ett ojämlikt samhälle är de som drabbas av ojämlikheten ofrånkomligen mindre fria än andra att styra sina liv. Jämlikhet förutsätter en rättvis fördelning av de resurser, som har betydelse för denna människors frihet: ekonomisk styrka, utbildning, tillgång till kultur. Liksom frihet förutsätter jämlikhet sociala strukturer och ekonomiska villkor, som ger alla lika rätt och lika förutsättningar till utveckling och delaktighet. (sid 8)