Världsrekord i år igen. Sådant brukar bejublas och hyllas. Men dessvärre har vi gemensamt i världen slagit ett föga smickrande rekord. Vi har nämligen återigen nått nya toppnivåer av utsläpp och det bara fortsätter. Trion i topp är inte helt förvånande Kina, USA och Indien.
Just nu lever vi på lånad tid. Jordens resurser tog "slut" för någon månad sedan. Just nu tar vi från nästa års budget och så här har vi hållit på i många år. Lär vi oss något? Knappast. Vi fortsätter att gnälla på bensinskatter och kilometerskatter, vi vägrar källsortering på lokal nivå och att ta bilen till gymmet är lika normalt som att stiga upp på morgonen. Visst värnar vi miljön men bara så där lagom mycket. Det får ju inte bli för jobbigt.
Vad det handlar om är politiskt mod och politisk insikt. När t ex SAS kan sälja ut resor för 399 kr från Ängelholm till Stockholm samtidigt som tåget kan kosta 1 500 kr för samma resa så är något fel. Men vågar politiken sätta stopp? Skulle politiken våga gå in och säga att en flygresa av den längden inte får kosta under 3 000 kr? Nä, det vågar givetvis inte politiken men det är struntprat att det inte vore möjligt. Problemet är att ingen tänker i dom banorna.
Klimatfrågan är, tillsammans med frågan om jämlikhet, kapitalismens gordiska knutar. Fast egentligen är det fel att säga så. En gordisk knut ska ju gå att lösa. Kapitalismen kan aldrig lösa vare sig klimatproblemet eller jämlikheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar