onsdag 9 november 2011

Ber om ursäkt för min träiga blogg

Jag noterade med viss förvåning att jag blivit utsedd till en "träig" och därmed förmodat ointressant bloggare. Tydligen skriver jag för mycket om opinionsmätningar när jag kommenterar att S har nåt den lägsta nivån någonsin i en United Minds-undersökning. Att sen övriga ca 20 rader handlar om politiskt engagemang, den politiska diskursen och etiketteringen av partikamrater är uppenbarligen helt irrelevant. Det är träigt då får jag ju anta.

Det hela handlar om att ett gäng bloggare tycker att en del andra bloggare är tråkiga bara för att dom senare skriver om dagsaktuella politiska frågor och till skillnad från dom förstnämnda är mer i linje med partiprogrammet för S. Dessutom är man tråkig och mer eller mindre att liknas vid en papegoja om man länkar till större nyhetsmedia eller till bloggare som har samma uppfattning som en själv. Detta var ok i början när dom första svenska politiska bloggarna gjorde entré men nu, 2011, är det tydligen ute.

Skulle man dessutom vilja ha läsare till sin blogg är det också fel. Uppenbarligen är det bättre att ingen läser ens inlägg. Frågan är om man alls borde pinga sina uppdateringar. Kanske ska man helt enkelt bara skriva sina inlägg i Words, skriva ut dom och sätta in dom i en pärm därefter. Om någon sen kommer och fråga om dom får läsa i din bloggpärm då jäklar! Då är du en sann, intressant och rolig bloggare!

Eftersom jag omnämns i sammanhanget av andra partimegafoner och mainstream träiga snubbar så antar jag att även referenskritiken ska träffa mig. Jag länkar ju allt som oftast till kamrater eller debattörer som jag tycker skrivit bra och att läsa något på SVT Text för att sen skriva lite kommentarer och ge perspektiv på det är nästan en sjukdomsbeskrivning på mitt bloggande. Det refereras tydligen till fel sociologer och att hänvisa eller tipsa om Noam Chomsky, Naomi Klein, Karl Marx, Ernst Wigforrs, Tim Jackson eller för den delen göra en bokrecension då och då är alltså inte nog. Så jag får väl börja rota fram lite 1700-talsreferenser helt enkelt för att pigga upp bloggen. Tänkte att jag skulle skriva om Roberto Saviano inom några dagar men det kan jag nog skippa nu för då kanske min blogg träder in i rena urskogen av tråkighet.

Men hur som helst. Det är tur vi har stjärnor som har förmågan att se alla oss vanliga dödliga som lite vanligare, lite tråkigare och lite mer medel än sig själva. Mainstream, fy fan för oss.


Bloggat: Ingen alls för jag tänker inte länka till någon för då vill jag bara förstärka min egen åsikt, tipsa om intressant läsning och dessutom är jag förmodligen "ligga-högt-upp-på-listorna-kåt".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar