Svenska skattebetalare ska inte drabbas av skuldkrisen. Så lyder regeringens mantra och det är den bild som Anders Borg har gjort allt för att pränta in i svenska folkets medvetande. Skälet är enkelt. Att framställa sig själv som ansvarstagande i ett Europa där alla andra har stora spenderbyxorna på är ett valvinnande recept som Borg tänker laga valsoppa på om och om igen. Men allt som oftast kommer verkligheten ikapp den som berättar sagor och i fallet Borg är det väl bara en tidsfråga innan fasaden krackelerar.
Nu visar det sig nämligen att det de facto är svenska skattebetalare som står för riskerna och kostnaderna för bankernas höga spel. Detta samtidigt som bankerna håvar in rekordvinster och utdelningsrekord hägrar för aktieägarna. Man kan inte annat än förundras över att media varit så nyttiga idioter hittills i regeringens spel om makten.
Frågorna är väldigt komplexa och det är sannerligen inte lätt att hänga med i alla turer som sker i finanskrisens spår. Det kan också vara en av förklaringarna till att media allt mer verkar söka personliga skandaler bland toppolitikerna och ignorerar dom stora frågorna. Att syna Anders Borgs uttalande om att skattebetalarna inte ska stå för notan är betydligt mer tidskrävande och komplicerat än att rota igenom riksdagsförvaltningens blanketter. Man väljer alltså att sila mygg men att svälja elefanter. Sen rotade man i och för sig inte ens igenom blanketterna utan hittade mest på "as u go" men det är en annan femma.
På sätt och vis skulle det vara rätt skönt om det faktiskt förhöll sig så. Att det är medias oförmåga att se dom stora frågorna som gör att personfixeringen har ökat. Då skulle media genom sin oförmåga göra ett indirekt val istället för ett direkt val att hoppas på S titt som tätt och det skulle på ett sätt kännas betydligt bättre. På ett annat sätt skulle det vara helt förfärligt. Nån borde forska på det där...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar