söndag 11 september 2011

Den där dagen

Såg precis en dokumentär på SVT som heter Guantanamofällan. Den belyser tre människoöden som är intimt sammanflätade med Guantanamobasens historia och som alla på var sitt sätt har fallit offer för den amerikanska regeringens totala panik efter 11/9-attackerna. Så här tio år efter bör man såväl sörja alla offren för terrorismen som man bör sörja alla offren för dom stater som gått global bersärkargång med anledning av den tragiska dagen. Det är inga små övergrepp som begåtts och såväl dom mänskliga rättigheterna som folkrätten har satts på globalt undantag i snart tio år. Inte för att dom följdes tidigare heller men efter 11/9 2001 har även demokratiska stater helt öppet brutit mot dessa internationella lagar i parti och minut.

Det sägs att den där dagen förändrade världen och visst är det så. Världen bestämde sig för att sluta hymla och dra fram allt det där som man tidigare gjort i mörka hålor runt om på Jorden i det fria ljuset. Plötsligt var isolering, mental överbelastning och andra tortyrmetoder något som var mer eller mindre helt ok. USA:s regering godkände i alla fall 18 olika tortyrmetoder att använda på Guantanamo. Detta för att det var "nödvändigt".

Världen förändrades inte så mycket i vad den gjorde tror jag. Den förändrades mer genom att vi faktiskt accepterade övergrepp som vi tidigare hymlade med. Jag tycker det är ett dåligt sätt att hedra dom människor som föll offer för terrorismen den där dagen. Våld föder våld, hat föder hat. Många hänvisar till religion när dom talar om sina liv. Min fråga är, vad hände med budorden och alla andra utsagor som dom religiösa skrifterna innehåller? För om man nu tror på ett liv efter detta så är det många av dom inblandade som inte lär hamna i himlen. Det är ett som är "säkert".

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar