Att det ska behövas Ernst Wigforss för att dra upp brallorna på samhället

Så här i tider av massarbetslöshet (firma Reinfeldt & Borgs egna ord) känns det rimligt att påminna lite om grundläggande ekonomiska funktioner. Detta genom att citera Ernst Wigforss från hans föredragning på 1944 års kongress över det reviderade partiprogrammet. Det uttrycker nämligen med all enkelhet hur keynesianismen fungerar och hur en arbetslöshetskris som vi står i idag skulle kunna hanteras. Dessutom påtalar det också varför det är så urbota korkat att sälja ut alla statliga företag:

"Om inte SJ funnes, utan alla järnvägar vore enskilda, och man under en arbetslöshetsperiod ville sätta i gång med elektrifieringar, byggandet av dubbelspår, banförstärkningar osv för att hjälpa upp sysselsättningen, fick man ju börja resonera med vart och ett av de enskilda företagen om saken och locka dem på olika sätt att göra dessa arbeten, eventuellt tvinga dem, vilket dock är detsamma som att lägga makten i samhällets hand. Nu däremot kunna vi direkt besluta om sådana arbeten. Också när det gäller efterkrigsprogrammet, möta vi detta problem, hur man skall kunna hålla uppe sysselsättningen inom enskild verksamhet, om det skall kunna ske genom vad jag vill kalla lockelsemedel eller om det är nödvändigt att försöka utsträcka den makt, som samhället äger över det ekonomiska livet." (Skrifter i urval volym 1, sid 215, Ernst Wigforss)

Det är lustigt och nästan skrämmande att vi idag, över 60 år senaste, står i en situation som Ernst Wigforss varnade för och att vi idag inte har dom möjligheter som man hade då att ta sig an problemet med arbetslösheten. Utöver detta är det också anmärkningsvärt att vi fortfarande sliter med att lägga dubbelspår och förstärka banvallar i ett infrastruktursystem som är av så stor betydelse för tillväxten och jobben i det här landet.

Något efterkrigsprogram är det ju inte tal om för vår del, även om vi ju befinner oss i krig borta i Afghanistan, men väl är ett efterkrisprogram kanske på sin plats? Det är förmågan att se in i nästa ekonomiska fas som är avgörande för om samhället ska stå rustat inför framtiden eller om man ska stå med brallorna nere när det sker förändringar i ekonomin. Just nu hänger dessutom våra gemensamma byxor i knävecket och sittande regering tänker inte dra upp dom. Var så säkra.