Jag kan inte säga att jag är förvånad över det faktum att Sverige nu verkar ha utsatts för ett terrorbrott. Eller man kanske ska kalla det för en krigshandling. För vi är i krig och nu svara en fiende med att anfalla svenska mål. Hur gör man annars när man för krig liksom?
Givetvis är det mycket oroande att fiendeelement kan slå till i Sverige. Plötsligt är det krig som pågår hundratals mil bort här och reaktionerna är närmast panikartade. Hur kunde det hända? Varför oss? Vi är ju inte "värst" i invasionsfamiljen och framförallt vi vill ju bara så väl.
Men samtidigt är detta det val vi har gjort. Vi har gått i krig och i krig slåss man. Sen att motståndaren saknar kapacitet att slå till mot våra regementen, våra myndighetsbyggnader och mot vår infrastruktur är en helt annan sak. Men just det faktum att motståndaren saknar denna kapacitet gör att anfallen riktas mot mål som går att anfalla och vad är mer lättattackerat än civila? Att attackera civila för att knäcka motståndet är dessutom en väl beprövad metod. Fråga Winston Churchill när hans bombmattor la sig över Dresden och Hamburg eller när Harry S. Truman släppte två atombomber över Hiroshima och Nagasaki.
Det är hemskt, förfärligt och rent skrämmande det som har hänt. Men att bli förvånad, att skylla på religion eller att förneka det faktum att vi är i krig vore helt absurt. Däremot bör motståndet mot alla former av våld och krig bara växa. Våld föder våld och man kan inte bomba folk till fred. Så enkelt är logiken.
Det vettigaste jag läst idag, tack för ditt perspektiv och att du har ett. Skulle säga att det är ett hälsosamt sådant och önskar att fler hade haft det.
SvaraRadera