tisdag 26 oktober 2010

Då kan vi riva Östermalm och Bjuv också

I Danmark har man nu fått för sig att sociala problem försvinner om man river tegel-, betong- och plåtstrukturer på vissa specifika geografiska platser. Dessa platser har döpts till "ghetto" och syftar på invandrartäta områden av typ Rosengård eller Rinkeby. Problemet med benämningen ghetto, rent språkligt, är att det härstammar från en "judestadsdel" och i lite vidare tolkning "isolerat bostadsområde". Att benämna ett område som Rosengård för "judestadsdel" blir nästan lite skrattretande med tanke på hur den demografiska profilen på området ser ut med hänsyn tagen till religiös tillhörighet. Men visst, namnet spelar ingen större roll. Det är sakfrågan det handlar om.

Då ställer man sig givetvis frågan vad sakfrågan egentligen är. För som jag tidigare skrivit om är det där snacket om "integration" bara en chimär. Det är struntprat rent ut sagt att en människor inte är en del av samhället bara för att han eller hon inte pratar ett visst språk och några empiriska belägg för att horder av människor med annan nationell tillhörighet än den, i detta fallet, danska skulle sitta isolerade i lägenheter och titta på Al-Jazeera har i alla fall inte jag sett. Däremot finns det många arbetslösa men det är knappast ett problem som löses med att man river folks bostäder. Tvärtom leder det till ökade problem och större otrygghet.

Sen är frågan varför det bara är vissa "isolerade bostadsområden" som ska rivas. Om man nu menar allvar med att alla ska delta i samma sociala kontext i varje given stund bör man rimligtvis även riva Vellinge eller Östermalm. Eller varför inte Bjuv eller Bromölla? Snacka om ställen med gott om introverta och segregerade människor som i alla fall i senaste valet röstade väldigt märkligt om dom nu ska anses vara "integrerade" och myspysigt öppensinnade.

Nä, att riva bostäder är helt fel väg att gå. Att rusta upp däremot och att bygga nytt i samma områden samt att öka incitamenten för människor att flytta till olika platser i vårt avlånga land är helt rätt. Men för det krävs öppenhet även från dom som är etablerade i samhället, det krävs jobb och det krävs tolerans för olikheter. I Danmark, som påstås ha en så bra arbetsmarknad och som har väldigt små avstånd, borde dessa förutsättningar vara mycket goda. Problemet där är att man har ett gäng introverta fascister i sitt Folketing och att dom demokratiska partierna har stått handfallna med mössan i hand inför detta svarta hot. Något som knappast gjort saken bättre.

2 kommentarer:

  1. Det bor färre personer med utländsk
    bakgrund i det rödgröna Södermalm än
    på det blåa Östermalm så styr grävskoporna
    mot Medborgarplatsen.
    Du är tydligt dåligt informerad och
    dessutom ett offer för fördomar.
    Dessa som du vill bekämpa...

    SvaraRadera
  2. Dessvärre handlade det inte om personer med utländsk bakgrund. Det handlade om allas deltagande i någon slags samhällelig kontext och segregationen är lika stor bland direktörerna på Östermalm som den är bland dom boende i Rosengård.

    SvaraRadera