måndag 9 juni 2014

Strejken är ett politiskt misslyckande

Foto: sverigesradio.se
Den sydsvenska tågkonflikten rullar, till skillnad från Öresundstågen, vidare. Igår försökte SEKO att få igång förhandlingarna med Almega igen men det bud som SEKO gav, där dom hade skalat ner det hela till två delar, avvisades tvärt. Det här visar med all tydlighet, som Peter Johansson påpekar, att Almega inte är intresserade av någon förhandling. Dom vill ha allt eller inget. Något som knappast är förenligt med den svenska modellen. Sen är Almega inte speciellt intresserade av just den modellen heller vilket förklarar mycket av deras ovilja att förhandla. Risken för att konflikten trappas upp är nu stor. Något som drabbar framförallt tredje part.

Nu börjar en del tala om att SEKO borde utvigda konflikten ännu mer. Ta ut alla tåg i södra Sverige i strejken. Andra vill se stödåtgärder från t ex Transport eller Elektrikerna. Sluta töm soporna och bomma igen ett par elcentraler i några större kommuner så ska ni nog se att det börjar röra på sig. Detta är givetvis ett scenario som kan vara positivt för SEKO:s förhandlingsläge. Samtidigt är det just det här som jag tycker att man ska försöka undvika i största möjliga mån. Den svenska modellen bygger på att undvika strejk och det är bland annat därför som Sverige historiskt har varit så framgångsrikt. Konfliktnivån på svensk arbetsmarknad är exceptionellt låg i ett internationellt perspektiv och har så varit sedan Saltsjöbadsavtalets dagar. Om sen inget annat biter är det givetvis en annan sak.

Om man höjer blicken lite och ser på frågan utifrån ett politiskt perspektiv istället för ett fackligt så blir konflikten mellan SEKO och Almega på sätt och vis mer lättbegriplig. Inte så att jag tänker anlägga ett politiskt perspektiv på själva konflikten men det som har drivit fram konflikten är faktiskt politiska beslut fattade av den borgerliga ledningen i Region Skåne.

Bakgrunden i kortversion är att DSB First lade ett alldeles för lågt bud i upphandlingen av Öresundstågen. Trots att andra mer seriösa aktörer varnade för att det inte gick att köra trafiken så billigt antogs budet. En tid senare gick DSB First i konkurs och Veolia kom in på scenen. Nu inser även Veolia att dom har problem med lönsamheten och försöker, i sann kapitalistisk anda, hämta hem vinsterna på personalens bekostnad. Hade vi haft en regionledning som inte bara såg till lägsta pris utan som värdesatte personalens väl och ve hade vi inte hamnat i den här situationen från första början. Man kan med fog fråga vad det är som gör att Veolia kör trafiken så mycket effektivare än vad t ex Region Skåne hade gjort. Varför är det privata "effektivare och bättre" i det här läget? Tågen står faktiskt still...

*****
 
Bloggat: Peter J

1 kommentar:

  1. Och vi får sannerligen hoppas att detta är "Sista andetaget" från den borgerliga regeringen. Vågar man skriva maffian? Vad vinner Viola på att "jävlas" både med anställda och resenärer. Ok låt strejken fortgå, i september har nog allmänheten tröttnat och ser till vilken färg region och riksdag skall ha för färg.

    SvaraRadera