måndag 19 maj 2014

Förhoppningsvis ett startskott i skoldebatten

Skolan är ett ständigt återkommande ämne. I Helsingborg har vi framförallt diskuterat skolresultaten under den här mandatperioden. En liten ljusning syns tack vare ett tillskott i hundramiljonersklassen härom året och det är glädjande. Men genom att ständigt och jämt tala om resultaten och genom ett stort kunskapsfokus så verkar den andra delen av skolans uppdrag, att skapa trygga och välmående samhällsmedborgare med känsla för demokrati och samhällsansvar, ha fallit i skymundan.

Idag publicerar Helsingborgs Dagblad resultaten från en mätning av den psykosociala delen av Helsingborgs högstadieskolor. Det är nedslående och oroväckande resultat. Framförallt tjejer mår mycket dåligt. Elevinflytandet och känslan av delaktighet är enligt eleverna lågt. Det har sjunkit rejält sedan senaste mätningen. I ljuset av detta ställer jag mig lite frågande till den debatt om skolan som förs.

För många talar om kunskapsmålen. "Vi måste ha fokus på kunskapsmålen" är den kanske mest uttjatade klyschan i den här staden. Och givetvis är kunskapen extremt viktig för skolan. Det är såklart en stor del av poängen med vårt skolväsende. Men ingen verkar koppla ihop svaga skolresultat med elevernas välmående och delaktighet. Hur kan vi förvänta oss att eleverna ska lyckas om dom mår skit? Och vad är det för unga vuxna som skolan lämnar ifrån sig om deras skolgång har präglats av stress, trötthet och brist på delaktighet? Varför blir vi förvånade när 23 procent av alla i det här landet mellan 18-29 år inte tycker att demokrati är så viktigt?

Skoldebatten blir lätt svart eller vit. Den har också en tendens att, likt alla andra debatter, hamna i ett slags flockbeteende. Någon säger något som får spinn och sen hänger resten på. Utspel möts av utspel som i ena stunden ska bekräfta det som sägs samtidigt som den politiska logiken gör att det måste finnas någon form av konflikt. Det hela blir lätt en charad där påvens skägg diskuteras. Jag är tämligen övertygad om att trygga, glada och delaktiga elever har lättare att ta till sig kunskap. Det är i alla fall min erfarenhet både som elev och som lärare. Att debatten därför behöver handla om båda sidor av skolans uppdrag är helt uppenbart. Vi får hoppas att undersökningen som presenteras i tidningen idag kan vara ett startskott på den debatten.

*****

2 kommentarer:

  1. Ett bra exempel är det här med fler lärare för att minska klasserna. Igår presenterade SVT en undersökning att Sverige har en lärartäthet som ligger långt över genomsnittet inom OECD.

    Här vill Löfven och Reinfeldt slänga ut skattepengar utan erforderliga empiriska studier på något som inte hjälper. Ännu värre är att man antingen är inkompetenta som inte tar reda på fakta eller försöka lura svenska folket med sin falska retorik.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Just att ha mindre klasstorlek i dom lägre åldrarna är en av dom saker som är empiriskt belagt. OECD-undersökningen får man dessutom ta med en nypa salt. Sverige har många skolor i glesbygd som drar ner klassgenomsnittet. Se på storlekarna på klasserna i våra storstadsregioner och resultatet blir väsentligt annorlunda. Det är den förklaring jag fått av fackligt engagerade lärare.

      Radera