söndag 2 februari 2014

Valet är inget brädspel

Foto: wikipedia.org
Helgens politiska samtal har enligt vad jag kan se präglats av opinionsmätningar. Mätningarna pekar entydigt på att gapet växer mellan regeringen och S, V och MP. SD förlorar med god marginal sin roll som vågmästare i dom flesta mätningarna. I dagens sammanvägda index ifrån Novus är S nästan lika stort som hela alliansen. Räknar man på partierna i alliansen som klarar riksdagsspärren så är S större än dom alla tillsammans.

I skenet av det, samt med vetskapen att Stefan Löfven har uttalat att S söker stöd för att bilda en socialdemokratiskt ledd regering, är det märkligt att statsvetaren Mikael Gilljam börjar prata om att Löfven måste berätta vem han vill regera med. Löfven har redovisat detta och jag har mött många väljare som tycker att det är helt rätt att S går fram själva. Normalläget i svensk politik är inte blockpolitiken. Väljarna är också tämligen ointresserade av det politiska spelet där allt reduceras till någon slags spelteori. En lek där A bildar regering med B om händelse C och D inträffar är ganska tråkigt för alla utom oss politiska nördar. När det dessutom spelas med styrkeförhållande som är rent teoretiska, alliansen samlar som sagt inte ens 40 % idag, så gränsar det till larvigt att hålla på.

Anledningen till att väljarna inte tror på borgarnas politik längre är enkelt. Verkligheten har visat att deras intentioner att sänka arbetslösheten, öka resurserna till välfärden, minska segregationen, förbättra skolan och göra Sverige till ett liberalt paradis har kommit på skam. Det är det som får genomslag i mätningarna eftersom folk bryr sig om politikens innehåll och dess inverkan på verkligheten. Och när t ex arbetsmarknadsministern, i ett läge där över 400 000 personer är arbetslösa, inte lägger en enda proposition under våren så är det inte så konstigt att väljarna väljer bort regeringen.

*****

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar