onsdag 18 december 2013

Måste vara skönt att vara folkpartist


Likheterna mellan Folkpartiet och Coyote är rätt stora ändå.


Folkpartiet är ett (o)lustigt parti. Få partier har så hög svansföring i den offentliga debatten. Ta bara Carl B Hamiltons ständigt tvärsäkra uttalanden om allt från EMU till budgetramverket. Eller varför inte Jan Björklunds totala brist på kompromissvilja angående skolpolitiken. Eller lokala förmågor i Helsingborg som Maria Winberg Nordström i debatterna kring riskkapitalister i välfärden. Riskkapitalister var en skänk från ovan för några år sedan. Nu är det lite annat ljud i folkpartiskällan. Men har en folkpartist bestämt sig så är det så det är. I alla fall tills hen har ändrat sig och därmed är lika bestämd om att det förhåller sig precis tvärtom.

I ljuset av detta blir det så oerhört mycket mer pinsamt varje gång det visar sig att Folkpartiet har haft fel. Igår uttalade sig partiets försvarspolitiske talesperson Allan Widman om att Försvarets personalbrist kan behöva lösas genom att krigsplacera värnpliktiga. Folkpartiet var starkt drivande i frågan om att införa en yrkesarmé. Värnplikten var något förlegat som inte hörde hemma i ett modernt samhälle. Folk skulle av frivillighet strömma till Försvarsmakten så några problem att hitta personal skulle inte finnas. Som vi alla vet blev det precis tvärtom.

Det är tråkigt att Folkpartiet har den här ovanan att ständigt ta ytterlighetspositioner och vara bombsäkra på allting. Lite kompromissvilja, pragmatism och socialliberalism vore klädsamt. Framförallt vore det nyttigt för svensk politik. Det är också den enda möjligheten för Folkpartiet att växa till tvåsiffriga tal i opinionsmätningarna som jag ser det. Men jag antar att det är skönare för självbilden att alltid tycka att man har rätt än att faktiskt erkänna att man inte har svaren på allt och lyssna på andra i syfte att nå gemensamma och hållbara lösningar.

*****

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar