onsdag 30 oktober 2013

Regeringens dogmatism visar sig mest hela tiden

Foto: http://se.freepik.com
Statens offentliga utredningar har traditionellt varit en källa till kunskap och stöd för olika regeringar att utveckla och förbättra vårt land. Historiskt har dessa utredningar varit oerhört välarbetade och dom har haft en stor tyngd när beslut fattas. Jag skulle nog vilja hävda att vi har alla tusentals SOU att tacka för att vårt land är så välskött ur ett historiskt perspektiv. Socialdemokratin har också mycket av sin pragmatism att tacka SOU för. Genom att ta till sig vad forskningen säger och genom att lyssna till dom senaste rönen har socialdemokratiska regeringar under många decennier lyckats parera tidens krängningar. Förutsättningarna för att det här skulle fungera var bland annat att utredarna fick jobba självständigt, att regeringen inte la sig i arbetet och att slutsatserna inte politiserades i allt för hög utsträckning.

Men säg den glädje som varar. Under den borgerliga regeringens tid vid makten har SOU:s självständighet ifrågasatts, enmansutredare har tillsatts vars obejktivitet starkt har kunnat ifrågasättas och, viktigast av allt, har resultaten inte varit i linje med den ideologiska övertygelsen hos regeringen så struntar regeringen helt sonika i att ta hänsyn till SOU:n. Nu är det här på väg att hända igen och den här gången är det riktigt allvarligt. Det handlar nämligen om upphandlingsstödet till kommuner och landsting. Ett stöd som idag är utspritt på fyra instanser och som regeringen nu vill slå samman under Konkurrensverkets vingar. Konkurrensverket är även tillsynsmyndighet och SKL förklarar i sin remiss vad problemet med det här är:

"Men regeringen följer inte förslagen från de två statliga utredningar som, efter noggranna analyser, föreslår att placera upphandlingsstödet i en ny myndighet. Skälet till förslagen var dels att öka synligheten för upphandlingsfrågorna, dels undvika intressekonflikter med tillsynsverksamheten vid Konkurrensverket respektive Statens Inköpscentral vid Kammarkollegiet. Upphandlingsutredningen föreslog dessutom att den verksamhet som Miljöstyrningsrådet bedriver med miljökriterier helt ska inordnas i den nya myndigheten. Regeringen vill inte heller låta verksamheten utvecklas inom Kammarkollegiet, som i dag svarar för huvuddelen av arbetet. I stället avser man alltså att ge Konkurrensverket ansvaret och väljer därmed det sämsta av alla alternativ, ett alternativ som inte har utretts av någon.

Vi anser att det är direkt olämpligt att placera stöd och rådgivning hos den myndighet som dessutom sköter tillsynen av offentliga upphandlingar. Vi befarar att de som upphandlar kommer att undvika att söka stöd i en gränsdragningsfråga, när Konkurrensverket dessutom utövar tillsyn över och i vissa fall även driver rättsprocesser mot kommuner, landsting och statliga myndigheter. Det finns också en risk att konkurrensaspekten tränger undan andra viktiga frågor. Konkurrens är viktigt för bra offentlig upphandling men andra aspekter är också nödvändiga. Om Konkurrensverket tar över är risken överhängande att Miljöstyrningsrådet bryts upp och verksamhetens kompetens går förlorad, samtidigt som upphandlande myndigheter får sämre underlag att ställa miljökrav. Det vore mycket olyckligt att tona ned betydelsen av miljö och hållbarhet från upphandlingsprocessen. Den offentliga upphandlingen behöver utvecklas, inte avvecklas!"

Det här agerandet tydliggör precis det resonemang som jag anför i början av detta inlägg. Regeringen struntar i två statliga utredningar och väljer istället att gå på en ideologisk linje som får remissinstanserna att sparka bakut. Att regeringen skulle ändra sig pga att remissinstanserna går "bananas" är heller inte så troligt. Det har man nämligen inte gjort hittills i frågor av vikt som t ex apoteksavregleringen, bilprövningen eller i budgetsammanhang. Ideologi och dogmatism före sunt förnuft och ansvar för helheten med andra ord. Precis som vi är vana vid att regeringen agerar.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

3 kommentarer:

  1. Man lyssnade inte heller på remissinstansernas varning om konsekvenserna av den nya sjukförsäkringsreformen!

    SvaraRadera
  2. Helt riktigt Kent. Ett mycket bra och talande exempel.

    SvaraRadera
  3. Bl a. Försäkringskassan varnade både för att utförsäkringar skulle bli ett stort problem och också för att risken att många sjuka ställda inför utförsäkring inte skulle se något annat alternativ än att ta sitt liv i ren desperation!
    Nu finns det vittnesmål på att så också skett, hur många som gjort det vet vi väl inte men många är det!
    Dessa varningar valde regeringen helt att bortse ifrån, Alliansens politiker ställde sig t.o.m upp och applåderade när reformen klubbats igenom i riksdagen! Hur många av dessa var medvetna om varningarna för att självmorden kunde öka och trots det ansåg att det var något att applådera åt?
    Hur många liv har denna regering på sitt samvete?

    En statsminister som kallar alla de människor i sitt land som drabbats av sjukdom eller arbetslöshet för "bidragstagare" förtjänar inget annat än att själv drabbas av samma förakt han hyser mot svaga grupper! Att förakta människor och stigmatisera dem som "lata bidragstagare" för att deras tidigare arbetsgivare i krisens spår inte hade jobb till dem eller för att de drabbats av sjukdom/olycka är raka motsatsen till hur en "statsman" skall behandla de han är satt att styra över!

    Den mannen kommer aldrig att få min respekt och jag hoppas innerligt att han drabbas av det som man brukar kallar Karma, dvs säga att det kommer att slå tillbaka på honom själv en dag!

    Räkna inte med att jag kommer att spilla så mycket som en endaste tår över honom om han själv får smaka på hur det kan vara att drabbas av något han inte kan styra över!

    SvaraRadera