tisdag 13 augusti 2013

Ett komplicerat problem som måste lösas

Foto: friends.se
Organisationen Friends presenterar idag skrämmande siffror om den svenska skolan. Var femte elev har blivit kränkt och lika många känner sig ensamma. Detta är alarmerande siffror som har betydligt större konsekvenser än den enskilda elevens eget helvete. För när man lägger till det fakutm att psykisk ohälsa sprider sig som en löpeld bland unga människor så inser man snabbt att det här inte bara är en rent mänsklig kostnad. Det kostar även enorma summor för samhället.

Vad beror då allt det här på? För mig som har arbetat i skolan och som kommer från en släkt full med lärare så känns svaret ganska enkelt. Dels handlar det om lärarnas stress, dels handlar det om att ickepedagogisk personal i form av bland annat elevassistenter, elevhälsa, korridorpersonal, städpersonal och vaktmästare blir allt ovanligare i våra svenska skolor, dels handlar det om ett allt mer utsorterande samhällsklimat.

Dom två första delarna är relativt enkla att ta ett helhetsgrepp om. Fler lärare i kombination med ökade satsningar på ickepedagogisk personal skulle göra stor skillnad. Om man betänker att en elev som mår psykiskt dåligt och hamnar i drogberoende kan kosta samhället så mycket som 600 miljoner kronor upp till 40 års ålder så känns satsningar på korridorpersonal eller fler kuratorer som en droppe i havet. Kortsiktigheten i det ekonomiska tänkandet där man ser till här och nu samt där man gör tolkningen att kakan alltid är konstant leder direkt till felbeslut när man betänker var man kan spara pengar.

Den tredje delen, att vårt samhälle är mer utsorterande idag än tidigare, är en stor politisk fråga som mer handlar om ett politiskt paradigmskifte än om enskilda insatser och åtgärder. 90-talskrisen i kombination med nyliberala idéer om det sovande folket har skapat ett samhälle där det inte längre är självklart att alla människor behövs. Människor tillmäts värde utifrån vad dom själva kan prestera, inte utifrån det faktum att dom är just människor.

Skolans utmaningar är många. Om man bara ser skolan som en utsorteringsmekanism där agnarna ska sållas från vetet och där kunskapsinhämtning är det allt annat överordnade målet så får man fram en form av lösning på det problem som Friends beskriver. Om man däremot ser skolan som något större än bara en transportsträcka som ska avklaras för att skola arbetskraften så kommer man fram till att problemet är mer komplext. Vilket i sin tur definitivt inte betyder att vi inte ska ta oss an det. Snarare är det ju precis tvärtom det.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar