onsdag 15 maj 2013

Frågan måste vara: "Hur bra kunde vi haft det"?

Klyftorna ökar och det är dessvärre inte typen på bilden jag talar om i inlägget.
Foto: godarecept.com
Dagens "nyhet" är att klyftorna ökar i Sverige. Någon nyhet är det i grund och botten inte för den som bott i landet och sett utvecklingen. Vad som är skrämmande är siffrorna från OECD som presenteras idag. Dom visar att Sverige har gått från att vara det mest jämlika landet i hela OECD till att idag inta en föga smickrande fjortonde plats. Samtidigt meddelas i samma nyhet att "dom flesta har fått det bättre". Hur detta kan vara en nyhet begriper jag inte. Under vilken period från år 1900 till idag, om vi bortser från dom två stora krigen och enstaka krisperioder, har den svenska befolkningen fått det sämre?

Om man dessutom tar i beaktande det som t ex Andreas Cervanka upplyser oss om i sin bok "Vad är pengar", nämligen att reallönerna sen 80-talet stigit med 43 procent samtidigt som BNP ökat med 70 procent, så kan man fråga sig var "rikedomen" har tagit vägen. Givetvis kan man slänga in all information om löneandelen av vinsterna i denna kalkyl också. Det relevanta blir då inte att konstatera att "dom flesta har fått det bättre". Det relevanta är att fråga "hur bra kunde vi haft det och hur bra har vi det faktiskt"?

Men hur som helst så är vi idag där vi är. När nu klyftorna har ökats, helt medvetet, så måste man ju ställa sig frågan vad som hände. I den borgerliga retoriken är ju lönespridning vägen till framgång. Folkpartiet pratar i princip bara lönespridning när det gäller t ex lärarna. Moderaterna pratar om att öka arbetskraftsutbudet genom att pressa människor till attt sänka sina löneanspråk. Centerpartiet pratar om att riva ner arbetsrätten och att sänka lägstalönerna. Där får dom dessutom ivrigt stöd av Folkpartiet. Vad Kristdemokraterna tycker om arbete det vet jag faktiskt inte. Men med tanke på att dom driver på för "stannahemma"-bidrag av typen vårdnadsbidrag så antar jag att dom inte tycker att vi ska arbeta alls.

Hur har det blivit då? Har arbetslösheten sjunkit? Svaret vet vi, det är nej. Har sysselsättningsgraden ökat? Svaret vet vi, det är nej. Har välfärden utvecklats bättre än andra jämförbara länder? Svaret vet vi, det är nej. Har bostadsbristen försvunnit? Svaret vet vi, det är nej. Har sammanhållningen och tryggheten i samhället totalt sätt ökat? Svaret vet vi, det är nej. Har staten lämnat marknaden ifred? Svaret vet vi, det är nej.

Förhoppningarna om att Sverige skulle bli paradiset på jorden bara vi ökade klyftorna har visat sig vara just förhoppningar. Högern hade fel och nyliberalismen har lett oss rakt in i en finansiell global återvändsgränd. För Sverige har det inneburit att vi gått från full sysselsättning och världsbäst jämlikhet till ett land med massarbetslöshet och meningslösa klyftor likt dom flesta andra. Jag tycker det är hög tid att sätta stopp för det här nu.

*****
 
Bloggat: Roger och Martin på ämnet
 
Läs mer på Socialdemokraterna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar