onsdag 29 maj 2013

Borgs pladder och piruetter

Foto: vasa.abo.fi
Roger Jönsson gjorde mig i förmiddags uppmärksam på att Anders Borg har skrivit en debattartikel i DN. Jönsson skriver bra och jag känner att jag vill hänga på dessa tankar. Tesen i Jönssons inlägg är att Borg bara snackar gojja. En tes som jag i mångt och mycket kan instämma i.

Vad man främst kan notera är att Borg gör en tankemässig piruett. I alla fall vad gäller den del som handlar om åtstramningspolitiken. Borg menar att man nu behöver ta ett ansvar i Europas rikare länder för att få fart på tillväxten i EU. Han talar om en mer aktiv finanspolitik. För den som hängt med lite i svängarna dom senaste åren så är det vad t ex Paul Krugman har pläderat för under en lång tid. Att Borg nu efter fem år retoriskt inser att åtstramningspolitiken har nått vägs ände och, återigen retoriskt, förstår att den förda politiken var fel är ungefär som att hävda att Titanic kom fram i tid bara för att en del lösöre bärgades på 1980-talet och nådde fram till New York.

Med andra ord kan man konstatera att det var för alldeles för lite och alldeles för sent. Som vanligt med Anders Borg och åtgärder helt enkelt. Vem minns inte dom förstärkta kommunbidragen efter finanskrisen? När krisen bröt ut 2008-2009 kom inga pengar. Kommunerna hann göra nedskärningar och sen kom tillfälliga pengar som i princip bara kunde användas till engångsinvesteringar. Det blev många nya rondeller och upprustade lekplatser dom åren.

Anders Borg har varit en av dom största pådrivarna för den åtstramningspolitik som har förts i Europa. Att han nu börjar tala i andra tungor har förmodligen två huvudskäl. Det första handlar om överskottsmålet. Det andra om den europeiska debatten.

Som dom flesta vet är överskottsmålet starkt ifrågasatt idag. Det är nog svårt att hitta någon seriös ekonom som vill behålla målet. För Borg är dom ca 35 miljarder kronorna, som ett skippat överskottsmål skulle ge, åtråvärda slantar. Det skulle t ex räcka till ett nytt jobbskatteavdrag lagom till valrörelsen. Genom att hävda att vi måste bedriva en mer aktiv finanspolitik skapar Borg sig såväl retoriskt som ekonomiskt manöverutrymme.

Bekant är också att Tyskland och Frankrike igår presenterade nya tankar och idéer kring att få unga i arbete. Ungdomsarbetslösheten ska bekämpas och dom franska socialisterna har lyckats sätta lite press på Tyskland. Att det sen kan ge Tyskland och kansler Merkel lite extra goodwill inför höstens val spelar också in i kalkylen. För Borg blir det svårt att ensam, utan tyskt stöd, hävda att åtstramningspolitiken allena ska råda. Därför tvingar den fransk-tyska manövern honom att ändra strategi och tonläge. Dagens debattartikel är ett tydligt exempel på detta.

Avslutningsvis ska jag bara nämna att det som gör att man med säkerhet kan genomskåda illusionen i Borgs trollerilåda är att han inte har förändrat någonting i fråga om lösningar. Det är samma verktygslåda som tidigare. Avregleringar, skattesänkningar, förändrad (dvs försämrad) arbetsrätt och ökad flexibilitet (dvs sämre anställningstrygghet) är problemet enligt Borg och lösningarna blir därefter. Snacket om "utbildning, innovation och arbetslinje" är fernissa. Det vet vi genom att se på alliansens nedskärningar på antalet högskoleplatser, på gymnasieskolan, deras bristande satsningar på infrastruktur, deras resultat med den svenska skolan och på den totala avsaknaden av en effektiv och genomtänkt arbetsmarknadspolitik. Så Roger Jönsson har rätt. Det var bara bla, bla bla...

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar