torsdag 11 april 2013

Moment 22 i Omar Mustafa-frågan

Foto: aftonbladet.se
Har betraktat det här Omar Mustafa-spektaklet i flera dagar nu och har hittills låtit bli att kommentera det. När det skrivs så mycket om en person och det påstås fram och tillbaka vad vederbörande har gjort eller inte gjort så blir det helt omöjligt att som utomstående betraktare skapa sig en helhetsbild av läget. Att Jerusalem Post dessutom ger sig in i leken skruvar ju upp tonläget till en nivå som inte känns helt rimlig. Vad jag kan förstå är problemet att Omar Mustafa har haft debatter med, och låtit personer föreläsa, som helt uppenbart är antisemiter och att Omar Mustafa menar på att han mycket väl skulle kunna tänka sig att ha sådana debatter i framtiden också.

Drar man paralleller till att många försvarar Lars Vilks och hans rätt att bland annat medverka i antimuslimska debatter i USA eller Kent Ekeroths rätt att delta på våldsbejakande organisationers möten så kan man ju fundera på varför inte Omar Mustafa får debattera med antisemiter. Det måste ju vara Mustafas argumentationslinje i sakfrågan som avgör hans lämplighet som socialdemokratisk företrädare. Inte debattmotståndarens åsikt.

Personligen skulle jag inte som socialdemokratisk företrädare sätta mig och debattera med en rasist, fascist eller islamist i en publik debatt om det inte var absolut nödvändigt. Som t ex när SD-företrädare deltar i skoldebatter i valrörelsen. Men för detta har jag ju fått oerhört mycket kritik både internt i partiet och externt i andra sammanhang. Det verkar nästan som att min inställning till "debattvägran med fascismen" är mer kontroversiell än att sitta ner och ha långa samtal med extremister. Ett slags moment 22 inträder när man blir kritiserad vare sig man tar debatten eller ej.

Frågan är också var gränsen ska dras när det gäller vem folk har debatterat med och umgåtts med. Omar Mustafa är ordförande i Islamiska förbundet och att han i den rollen skulle kunna undgå att samtala och debattera med extremister torde vara osannolikt. Att vara företrädare för en muslimsk organisation i Sverige idag innebär att samtala med såväl extremister inom islam som med extremister med andra religiösa och politiska uppfattningar. Balansgången blir hårfin när debatten får tas. Återigen måste det ju vara vederbörandes faktiska politiska ställningstagande som bedöms och utvärderas. Inte antagonistens.

Jag har förtroende för att partiledningen hanterar den här frågan på lämpligt sätt. Mina funderingar går snarare till den valberedningsprocess som föregick valet. Här har vi, som bekant, ett stort arbete framför oss i partiet att diskutera hur liknande situationer kan förhindras i framtiden.

*****
 
Bloggat: Johan W och Peter H har tagit förväntad ställning. Anna har tagit en annan ställning.

Efterlänkat: Nima har också tagit ställning
 
Läs mer på Socialdemokraterna

14 kommentarer:

  1. Är det någon som frågat honom vad han anser?Valberedningens ordförande säger sig ha tagit för givet att han delar socialdemokratiska värderingar,men inte frågat.Har dom som nominerat honom frågat?...och NU,då? Har Partistyrelsen klarat ut detta?Karln ska väl ha en chans att bli rentvådd från anklagelser som hitills verkar tagna ur det blå,eller....? "Låt mig börja med det värsta: När Mona Sahlin står i Aftonbladets TV-studio och anklagar Mustafa för att ha gjort antisemitiska uttalanden verkar hon helt enkelt inte ha någon aning om vad hon talar om. Några sådana uttalanden har inte rapporterats under mediestormen mot Mustafa, och om Sahlin har egna källor är det synnerligen märkligt att hon inte redovisar dem." Klara ut detta nu - snabbt! Omar måste väl veta vad han tycker!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Många frågor hänger i luften precis som du säger.

      Radera
  2. Din jämförelse mellan Lars Vilks och Omar Mustafa haltar betänkligt. Vilks syfte med sina projekt är som han hela tiden har sagt att det han gör och säger är en del i ett konstprojekt. Huvudsyftet är alltså inte att diskutera politik utan att skapa konst och i förlängningen tydliggöra var gränsen för acceptabel konst går.

    Att du tycker att politikerna Omar Mustafa och Kent Ekeroth rör sig på samma nivå är dock talande vad det hela handlar om.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Mattias Gardell gör en lite annan tolkning av Vilks "konstprojekt". Vilks skapar politik och legitimerar politik genom sitt agerande.

      Jag skriver uttryckligen att: "Drar man paralleller till att många försvarar Lars Vilks och hans rätt att bland annat medverka i antimuslimska debatter i USA eller Kent Ekeroths rätt att delta på våldsbejakande organisationers möten så kan man ju fundera på varför inte Omar Mustafa får debattera med antisemiter."

      Jag ger därefter min syn på att delta i sådana debatter och konstaterar att jag varken hade debatterat med antisemiterna i fråga eller deltagit i konferenser arrangerade av "Gates of Vienna".

      Radera
    2. Om man ska ge sig på att göra en tolkning av Lars Vilks verk och gärning gäller det att hålla tungan rätt i mun. Att pocka ner det till att "Vilks vill legitimera en viss politik" är att göra det enkelt för sig. Lars Vilks är ateist och har i sin konst travesterat mot alla de stora världsreligionerna, i så måtto är han alltså konsekvent utifrån sin egen övertygelse. Likaså är han lika konsekvent när han får mothugg, som t.ex. med hans träbygge Nimis vars syfte i stora drag handlar om att utmana myndighetssverige. Konstverket har pågått i över 30 år och pågår fortfarande, dock numera utan att myndigheterna vill riva det. Samma ambition har Vilks med sin rondelhund, att det på sikt även ska vara möjligt att travestera mot islam.

      Så om du vill stoppa in Omar Mustafa i samma fack som Lars Vilks krävs mer än att hänvisa till en uttolkning av Mattias Gardell som i sin politiska gärning tar aktiv ställning för den palestinska/islamistiska rörelsen. Vilks är ett unikum som bevisat och förtjänat sin ställning som konstnär.

      Att Kent Ekeroth och Omar Mustafa rör sig på samma politiska bakgård håller jag dock med om. Min uppfattning är att det är utifrån detta faktum sossarna borde agera, om inte annat för att undvika stämpeln som ett antisemtiskt parti och judiska partimedlemmar väljer att hoppa av.

      Radera
    3. Min uppfattning är att Lars Vilks så kallade konst inte är annat än rasistisk dynga (rondellhundarna) som reproducerats i olika form under i alla fall dom senaste 150 åren och där Vilks bara ansluter sig till tidigare rasistiska konstnärer. Vad som förändrats är från 1900-talets början till idag är att juden är utbytt mot muslimen. Men det är min uppfattning. Jag vet att andra har andra uppfattningar och det är väl det konsten är till för.

      Frågan om Omar Mustafas vara eller icke vara är, som jag skriver, ett moment 22 i så motto att hans vilja till diskussion till debatt kan användas både för och emot honom. Precis som min ovilja till debatt med fascister kan användas för och emot mig.

      Radera
    4. Jag tror att om du höjer din blick en aning och skiljer på sak och person skullle din förståelse av verkligheten bli annorlunda. I min mening till det bättre. Ingen människa är islam, sionism, kristendom etc., det är enkom idéer/livsfilosofier som existerar vare sig någon tror på dem eller ej. Att inte tro på/kritisera en idé är därför aldrig rasism. För att rasism ska uppstå måste det finnas människor som blir attackerade av andra människor på grund av deras hudfärg/kroppsliga attribut.

      Huruvida Omar Mustafa tillhör den senare kategorin är kanske inte fastslaget men han utsätter sig för stor risk att uppfattas som det då han vid upprepade tillfällen bjudit in människor som de facto är rasister. Jag tror sossarna tar en stor risk att ha personer i sitt parti med oklara kopplingar till rasister, men det är förstås deras huvudvärk.

      Radera
    5. Idéer tänks och skapas av subjekt i en social kontext. Att hävda att idéer är objektiva är i min mening fel. Lars Vilks är ingen objektiv uttolkare av ett idésystem utan en del av en social kontext där hans agerande är rasistiskt.

      Att personfrågor alltid blir huvudvärk för en organisation är helt klart.

      Radera
  3. Ja Ola, många frågor hänger i luften och ju längre de tillåts, av alla parter, hänga där desto orimligare blir situationen.

    Genom att gå från oklarhet till oklarhet blir det omöjligt att komma till någon annan konklusion att vi måste bestämma oss hur vi ska ha det. Denna kultur av skäggmummel är skadlig och tydlighet må göra ont ibland men oklarhetens tyranni är mer skadligt.

    Bra att du upplever att jag tagit ställning, vill göra det men samtidigt tycker jag du gör en klok och balanserad iaktagelse i form av valberedningens förarbete.

    mvh

    Johan

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack Johan. Ja, som jag skrev till Peter H på Twitter så är ni ofta väldigt tydliga vilket jag förväntade mig även denna gång. Det är bra att man står för vad man tycker. Det behövs.

      Radera
  4. Finns chans att offetligt klara ut detta. Förenade Humanisterna, Omar Mustafa och Jonathan Leman från Expo kommer till Fryshuset 12-13 pril då dom har konferens där.Sen bör väl de ansvariga i partiet laga efter läge,då!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Intressant inspel Matts. Synd man inte kan närvara där!

      Radera
  5. Tack för svaren och ett bra inlägg!

    SvaraRadera