onsdag 10 april 2013

Ett misslyckande ska kallas för ett misslyckande

Ibland blir man bara helt paff. Man borde egentligen inte bli det men ibland inträffar det ändå. Skälet till min förvåning är Swedbanks spåkula. Banken går idag ut med sin "Economic outlook" och talar där vitt och brett om hur dom tror att saker och ting ska utvecklas. Kring detta finns mycket att säga. Framförallt kan man konstatera att såna där analyser får tas med en nypa salt. Fråga Anders Borg!

Men det är inte Swedbanks vilda gissande som får mig att tappa hakan. Istället är det vad dom konstaterar om den faktiska utvecklingen och hur dom beskriver denna. Swedbank skriver:

"Arbetsmarknaden har utvecklats överraskande starkt, men betydande utmaningar kvarstår. Trots att vi förutser en positiv sysselsättningsutveckling de kommande två åren, kommer arbetslösheten att fortsätta stiga, och nå en genomsnittlig nivå på 8,3 procent under 2013.

- Arbetslösheten är till viss del en effekt av den strukturomvandling som svensk ekonomi genomgår, Trots höga sysselsättningssiffror i svensk ekonomi, måste regeringen stärka insatserna för att underlätta den omvandling som pressar arbetsmarknaden, säger Knut Hallberg, senior makroanalytiker på Swedbank."

Det här är helt otrolig läsning. Swedbank menar alltså att stigande arbetslöshet och en genomsnittlig nivå på arbetslösheten på 8,3 procent är att betrakta som "överraskande starkt". Därutöver kan man ställa sig frågande kring "höga sysselsättningssiffror". Dessa siffror är idag långt under dom nivåer som vi historiskt har haft i Sverige. Sysselsättningsgraden är i ett längre perspektiv historiskt låg men detta anses av Swedbank vara högt. Det akademiskt hederliga vore att kalla ett misslyckande för vad det är. Nämligen ett misslyckande.


Källa: http://www.nek.uu.se/Faculty/holmlund/Svensk%20arbetsmarknad%20under%20tv%C3%A5%20krider.pdf 

Fast jag är inte förvånad. Vi lever i en tid när ett förlegat normpolitiskt tänkande präglar den ekonomiska sfären. Jag tycker det är dags att ändra på den saken.

*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

8 kommentarer:

  1. "Dessa siffror är idag långt under dom nivåer som vi historiskt har haft i Sverige".

    Du har väl noterat vilken skit vi sitter i inom EU ekonomiskt? Tror du S hade skapat fler arbeten i dag? Nu pratar jag om RIKTIGA arbeten som inte inkluderar bidrag? Nej. Det tror jag inte för den regerings finns inte som kan bortse från ekonomiska realiteter.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Givetvis skulle vi kunna skapa fler jobb och framförallt skulle en S-politik med upprustad arbetsmarknads- och utbildningspolitik innebära att fler skulle kunna ta dom jobb som faktiskt finns. Dessutom är det betydligt mer rationellt med t ex plusjobb än att ha folk i arbetslöshet. Både ur mänsklig men även rent ekonomiskt hänseende.

      Radera
    2. OK. Vi har olika tankar kring detta. Men jag skulle vilja se att samhället styrde yrkes- och högskole/universitetsutbildningar mer så att det som efterfrågas prioriteras. Om nu tex Konsthögskolor utbildar folk till arbetslöshet medan inte tillräckligt många lärare utbildas så kanske man skulle göra det mer förmånligt till det senare?

      Ps. Hörde dig på radio från GBG. Du lät som ett fullfjädrat politiskt djur... *S*

      Radera
    3. Visst men berätta vad det du föreslår faktiskt betyder.

      Ja, utbildningspolitiken behöver ändras, återkom när du vill berätta vilka linjer som ska få färre utbildningsplatser och vilka som ska få fler.

      "Plusjobb", självklart är det bättre för skattebetalarna med icke plusjobb att det skapas fler låglönejobb i den offentliga sektorn.

      "Djävulen bor i detaljerna", det är först när du börjar beskriva vad S vill göra som det börjar bli både svårt och spännande. Plusjobb måste betyda något, det kan inte bara vara ett ord, det måste betyda jobb med låglön om det ska skapa fler arbetstillfällen.

      Utbildningspolitik måste betyda något: vilka ska vi utbilda färre av?

      Radera
    4. F V - Jag delar uppfattningen om att samhället som de facto betalar utbildningarna måste ha större inflytande. Där är t ex det fria skolvalet ett problem i grundskolan när vi utbildar lika många frisörer i landet som undersköterskor. Ja, vi är ju alla "homo politicus" i mer eller mindre hög utsträckning. :)

      Per - Se ovan ang utbildningsplatser. Det är EN förändring. Det finns många fler. Mer yrkesvux, återinför 4:25-reglerna, förstärk komvux och låt folk läsa upp även godkända betyg m.m.

      Gunnar Wetterberg menar att plusjobben är en av dom bästa arbetsmarknadspolitiska åtgärderna som funnits i det här landet. Förutom att det ger individen sysselsättning, sparar pengar och ger ett mervärde där individen bidrar till produktiviteten så är kanske den största fördelen den att individen kan använda plusjobbet som språngbräda in på den ordinarie arbetsmarknaden. Det är ett betydligt längre steg att gå från arbetslöshet till ordinarie jobb än att ta genvägen via plusjobb. Devisen "man ska ha jobb för att få jobb" är tyvärr rådande i Sverige idag.

      Utbildningspolitik kan också betyda "vilka ska vi utbilda fler av".

      Radera
    5. 25:4 ska det givetvis vara!

      Radera
  2. Nya jobb skapas hela tiden, även när arbetslösheten stiger. Varje år skapas det 300 000- 400 000. Men när arbetslösheten stiger förlorar vi något fler än vad som skapas. När arbetslösheten siger förlorar vi ändå ett par hundratusen jobb men då tillkommer fler nya jobb. Detta faktum gör att det är fullt möjligt att sänka arbetslösheten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Givetvis är det nettoeffekten som måste mätas. Men med vetskapen om att arbetsmarknaden är i ständig förändring så måste vi ju ge människor medlen att hantera denna otrygghet och ge dom mod att bejaka strukturomvandlingen. I det perspektivet är det oerhört märkligt att a-kassan är så låg och att arbetsmarknadspolitiken är så passiv.

      Radera