torsdag 21 februari 2013

Viktigt inlägg i debatten om Lönesänkarna

Foto: Wikipedia
För en vecka sedan sände SVT den mycket välgjorda dokumentären "Lönesänkarna". I kölvattnet bröt det ut en diskussion kring huruvida uppgifterna i TV-programmet stämmer. Just på det temat läste jag en intressant artikel av Paul Krugman. I denna artikel säger Krugman bland annat:

 "For about four decades, increases in the minimum wage have consistently fallen behind inflation, so that in real terms the minimum wage is substantially lower than it was in the 1960s. Meanwhile, worker productivity has doubled. Isn’t it time for a raise?"

Krugman talar om den amerikanska kontexten och om minimilönernas utveckling. Men att låga lägstalöner sänker löneanspråken i hela ekonomin är välkänt. Sänks reservationslönerna sänks också löneanspråken högre upp i lönehierarkin. Konsekvenserna det här får för tillväxten i ekonomin är uppenbara om man ser på vad som händer i Europa just nu. Efterfrågan viker vilket leder till en negativ spiral som är oerhört svår att ta sig ur.

Arbetsmarknadens parter ska sköta lönebildningen. Vad omgivningen kan göra är att inte kräva återhållsamhet av löntagarna till varje pris vilket allt som oftast har hänt på senare år. Det är fel att utnyttja den fackliga lojaliteten för att sänka lönerna. Paul Krugman fortsätter och får avsluta det här blogginlägget:

"Now, you might argue that even if the current minimum wage seems low, raising it would cost jobs. But there’s evidence on that question — lots and lots of evidence, because the minimum wage is one of the most studied issues in all of economics. U.S. experience, it turns out, offers many “natural experiments” here, in which one state raises its minimum wage while others do not. And while there are dissenters, as there always are, the great preponderance of the evidence from these natural experiments points to little if any negative effect of minimum wage increases on employment."

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!
 
*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

4 kommentarer:

  1. Hur ska löneökningarna betalas? Jag tror du och Krugman glömmer en mycket väsentlig faktor och det är globaliseringen.

    Hur vill förmå oss svenskar att betala vad våra egna löner kostar? Det vill vi inte idag, vi handlar i många fall (alla=)hellre billigare import än dyrare svenskproducerat. Det hindret kommer du inte runt genom att höja minimilönerna.

    SvaraRadera
    Svar
    1. För det första så finns det jobb som inte "kan" flyttas. Ta t ex restaurang och hotell, handels, transport, offentlig sektor m.fl.

      För det andra så efterfrågar företag andra saker också än låga löner. Att rikta in sig på högproduktiva verksamheter med högt kunskaps- och förädlingsvärde gör att man kan konkurrera med andra saker än låga löner.

      För det tredje innebär högre löner bättre skattebas vilket skapar förutsättningar för t ex bättre infrastruktur vilket ger säkrare leveranstider. Det ger möjlighet till bättre kunskapsförsörjning. Det ger förutsättningar till innovationsdriven utveckling.

      Att ensidigt fokusera på låga löner som konkurrensmedel är en förlegad syn på näringslivspolitiken.

      Radera
  2. Nyligen industrialiserade länder konkurrerar med låga löner, men har ofta lågt förädlingsvärde och låg kvalitet på produkterna. När förädlingsvärde och kvalitet ökar, så ökar också lönerna och befolkningens levnadsstandard. Japan, Sydkorea...Från att självt ha varit ett låglöneland har Sverige tappat många jobb till de nya låglöneländerna. Men nu är det de, som tappar jobb till de senast industrialiserade länderna. Den här processen kommer att pågå ett tag till, tills löneskillnaderna mellan världens länder har jämnats ut. Det finns nu tendenser till att Sverige har börjt "ta hem" jobb som i ett tidigare skede har tappats till lålöneländer, sedan lönerna där har börjat stiga.

    Det är väl klart att kostnadsläget (inkl löner) i Sverige måste vara i nivå med jämförbara länder. Och det är alltså gamla industriländer, och inte de nyligen industrialiserade länderna. I den jämförelsen ligger vi kanske t.o.m lågt. Den största faran för världsekonomin nu är kanske att gamla industriländer försöker anpassa sig neråt. Det kan leda till en allvarlig efterfrågekris.

    En värlsordning, som bygger på att somliga länder ska vara höglöneländer med kvalificerad produktion, och andra ska vara låglöneländer med lågt förädlingsvärde, är ohållbar i längden. Att med konstlade medel upprätthålla och bevara en sådan världsordning är kolonialism. Det var självs syftet med den kolonialism, som engelsmännen röstade ja till i parlamentsvalet 1908.

    Att vi i Sverige bara skulle kunna bli av med "låglönejobben" och bara ha kvar jobb, som kräver lång utbildning, är rena dumheterna - som dock verkar ha ett visst stöd hos den nuvarande socialdemokratin. Alla "låglönejobb", Ola nämnde restauranger mm, kan inte flytta utomlands. "Låglönejobb" SKA vi ha i Sverige, men inte låga löner!

    Det behövs en välfungerande servicesektor med relativt lågt kunskapsinnehåll för att verksamheter med högt kunskapsinnehåll ska fungera. Sjukhusen måste städas för att inte sjukhusen själva ska bli smitthärdar. Det praktiska utförandet av städjobbet kräver ingen läkarutbildning. Det kan t.o.m. utföras av analfabeter, förutsatt att det finns utbildade städledare. Ska inte alla, oavsett personlig utbildningsnivå, som medverkar till ett produktionsresultat, ha del i produktionsresultatet?

    Som arbetarparti borde socialdemokratin vara bättre på att tilvarata de lågutbildades rättigheter, och inte minst rätten till jobb som man faktiskt klarar av, utan tvingas igenom ett gymnasium för att bli "anställningsbar". Bekämpa både fördomar hos arbetsgivare och de låga lönerna i "låglönejobben". Individuella klassresor är inte svaren på alla problem.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Vi ska ha jobb med schyssta villkor och skälig lön i Sverige. Det är mitt ingångsvärde i alla diskussioner om arbete.

      Radera