söndag 13 januari 2013

Att krossa en myt

Riskkapital. Detta fantastiska ord som dels ger sken av att den som satsar pengar är den som står för den överhängande risken, dels ger sken av att det finns riskfri kapitalism. Att all kapitalism innehåller risk torde stå klart. Att det dessutom sällan är den som satsar riskkapitalet som står för den största risken är också, för den som ser lite bredare på det, väldigt klart. Ta välfärden som exempel. Inte är det investerarna på någon kanalö som tar den största risken. Det är vårdtagarna eller skoleleverna, brukarna, som tar den största risken. Dom satsar nämligen inte sina pengar, dom satsar sina liv eller sin framtid.

Men samtidigt ska man inte förringa behovet av investerare som är beredda att förlora sina pengar. Kapital behövs i kapitalismen. Problemet som finns är att kapitalisterna sällan är beredda att satsa pengar utan att vara väldigt säkra på att få avkastning på pengar. Riskvilligheten är alltså egentligen ganska låg hos dessa så kallade "riskkapitalister". Det är därför dom flockas till den svenska välfärden. Att satsa pengar i denna är en lågriskinvestering förutsatt att man har ekonomiska muskler att göra stora satsningar. Men även små investeringar, under miljonen, har visat sig ytterst gynnsamma. Det räcker att säga "Serafen" så har man bevisat den saken.

Problemet med denna oriskvilja är att stora samhällsnyttiga projekt, som skulle kunna leda till stora vinster för samhället, inte blir av när marknaden ska fixa biffen. Ett sådant tydligt exempel är biogasutvecklingen. Segmentet är oerhört riskfyllt och det gör att stora intressenter som Eon inte vågar ta risken. Även om vinstpotentialen för den som är först in på marknaden är enorm så är satsningen för pengamässigt riskfylld för att ett privata företag ska ta chansen. Även Volvo tvekar. Istället vänder sig båda företagen till samhället, till den gemensamma skattkistan, och ber om stöd. Ett stöd som dom förvisso redan får men som dom inte anser vara tillräckligt. Eon och Volvo vill gärna vara med om teknikutvecklingen och ta del av resultaten men dom vill inte betala för kalaset.

Det är just här, i detta ögonblicket, som den nyliberala dogmen faller samman. För det är på intet sätt så att biogasen är det enda området där samhället måste träda in och stå för risken. Samma sak gällde för etanolen i Norrland och samma sak har gällt för tusentals innovationer genom historien. Samhället tar en risk, satsar kapital och ut kommer något som företagen sedan kan omsätta och raffinera. Satsningarna på ESS/Max IV i Lund kommer visa på detta och är man inte övertygad är det bara att se hur mycket positivt som kommit ut ur NASA:s rymdprojekt eller CERN:s forskning. Stora nationella och internationella projekt behövs. Men i samma ögonblick som man erkänner det så faller också alla teorier om den fria marknadens förträfflighet platt till marken och då blir det jobbigt för många.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!
 
*****
 

6 kommentarer:

  1. Politiker måste upphöra att leka riskkapitalister med med våra skattepengar, som vi betalar för skola, vård, omsorg, kollektivtrafik och en trygg ålderdom. Att de verkliga riskkapitalisterna, som tidigare varit med på projekten, nu hoppar av borde vara en tankeställare för de leksugna politikerna. Ge oss notan för vad kampen mot kärnkraften har kostat elkunder och skattebetalare!

    Det finns ett säkert sätt att minska fordonsutsläppen, och det är eldriven kollektivtrafik. Men det handlar förstås om långsiktiga investeringar i kontaktledningar och eventuellt också spårvagnsspår.

    Biogas ur rötslam kan kanske vara en lösam affär, men det räcker inte på lång vägar för att ersätta kärnkraften. Men det kan ju vara ett bra drivmedel för glesbygdsbussar. Det är en uppenbar felprioritering, när man använder sådana bussar på stadstrafiklinjer med hög turtäthet, där en elektrifiering hade lönat sig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror mycket väl att man kan använda offentliga medel för att finansiera olika projekt. Mycket i vårt samhälle skulle aldrig upptäckas eller uppstå om inte offentliga medel tillfördes.

      Radera
  2. Myten om biogas och osmarta vägval i trafiken i Helsingborg.

    Dagens biobränslen i Helsingborg används till stor del i stadsbusstrafik och till en del i personbilar. Man bör skilja på biobränslen som exempelvis etanol och biodiesel som används i energieffektiva dieselmotorer och på bio/naturgasbränsle som används i ineffektiva ottogasmotorer.

    Gasmotorer har så låg verkningsgrad som ca 16 procent i stadsbusstrafik, hela 30 procent sämre än dieselmotorer med 23 procent (genomsnittssiffror i Göteborgs stadstrafik).

    Energieffektivitet är en mycket viktig parameter som ofta glöms bort. Miljöpolitiska slagord som ”fossilfritt” styr ofta utvecklingen och det skymmer sikten. Biogas är en utmärkt energikälla med bra klimatnytta men som fordonsbränsle är den en teknisk återvändsgränd eftersom gasmotorer är så ineffektiva. Gasmotorer ger dessutom utsläpp av oförbränd metan och än värre av lustgas, båda aggressiva växthusgaser 30 respektive 300 gånger starkare än koldioxid. Gasmotorer borde därför mycket snart förpassas till historien.

    Nuvarande batteri av statssubventioner till biogas som fordonsbränsle är därför missriktat och har snedvridit användandet av biobränslen. ”Tekniska inlåsningseffekter” i form av bussflottor och bränsleproduktion av biogas har redan skapats. Statssubventioner borde snarare gå till biobränslen som kan användas i dieselmotorer och till att stödja ny, energibesparande fordonsteknik, bland annat elhybrider.

    Mot den bakgrunden är det oroande om inhemsk etanol- och biodieselproduktion hotar att strypas av ny EU-reglering. Det är också oroväckande att oinformerade politiker vurmar för biogas som fordonsbränsle.

    Biogasens klimatnytta måste förstås tas till vara. Lämpligen sker det genom att ersätta fossil naturgas i kraftvärmeproduktion (i till exempel Öresundsverket o Ryaverket) där biogasen omvandlas till el o värme med hög verkningsgrad och med god avgasrening. Nuvarande missriktade skattesubvention av biogas som fordonsbränsle bör då slopas och omformas till annan användning.

    Det som tydligt kommer, och som många tycks ha missat, är elektrifiering av busstrafiken i form av el-biodieselhybrider.

    Så här ser det ut; För att ersätta 1 kWh biodiesel krävs 1,3 kWh biogas i en ottogasmotor (30 procent lägre verkningsgrad). I en el-dieselhybrid (ingen extern el) åtgår 0,6 kWh diesel. I en laddhybrid åtgår 0,4 kWh diesel. Helt elektrisk drift är möjlig på linjer upp till ca 10 km. I ett tankeexperiment använder vi 1 kWh biogas och ”elomvandlar” den i ett kraftvärmeverk. I en laddhybridbuss (kommersiell från 2014) ger den elen, på grund av hög verkningsgrad, bromsenergiåtervinning, elektrifiering av hjälpfunktioner med mera, femfaldigad energieffektivitet/körsträcka jämfört med 1 kWh biogas i en gasbuss. Dessutom sker det rent, tyst och med lägre kostnad. Motsvarande utveckling med laddhybrider ser vi även i personbilar, men där med långsammare genomslag.

    Det är dags att sluta elda för kråkorna med biogas och utforma politiken därefter! Förnybar elproduktion passar däremot mycket väl in i framtida alltmer elektrifierade fordonsflottor.

    Stefan A. Johansson
    Sakkunnig

    SvaraRadera
  3. Etanol är en bubbla, en hälsofara, som orsakar mer död, cancer, smog, marknära ozon och mer växthusgaser än bensin och diesel.

    Nobelpristagaren Paul J. Crutzen visar i en rapport att biobränslen ger i många fall upphov till mer växthusgaser än traditionell bensin och diesel.

    Rapporten finns publicerad i tidskriften Atmospheric Chemistry and Physics Discussions. Methane emissions from boreal and tropical forest ecosystems derived from in-situ measurements.

    Förklaringen till det är det industriella jordbruk, med mycket gödslande, som används för att få fram biobränslena.
    Enligt Crutzens beräkningar ger biodiesel framställd av raps upphov till upp till 1,7 gånger så mycket växthusgaser som vanlig diesel.

    Etanol från sockerrör, en brasiliansk exportsuccé som går till bland andra Sverige, är bättre, med 0,5 till 0,9 gånger så stora utsläpp som bensin. Den i USA ofta använda majsen resulterar i 0,9-1,5 gånger så mycket utsläpp som bensin.
    Rapportens medförfattare Keith Smith säger att:
    "Så som det används nu verkar bioetanol av majs vara en ganska meningslös aktivitet"

    Den växande produktionen av etanol är ej så positiv som många tror.

    Efterfrågan på mark för grödor som sockerrör, majs, vete för etanolproduktion ökar. Naturvårdare är rädda för att man ska börja odla energigrödor i hittills orörda områden som regnskogar, vilket skulle drabba växt- och djurlivet.
    Amerikanska jordbruksekonomer har kommit fram till slutsatsen att jakten på etanol riskerar att driva upp priset på mat i världen. Vilket även en studie från Chalmers visar.

    Etanol har även negativa effekter för risken att drabbas av cancer och luftvägssjukdomar.

    Övergången till etanol leder till ökade utsläpp av hälsofarligt marknära ozon. Det orsakar och fler dödsfall i luftvägssjukdomar än om man kör på bensin. Slutsatsen dras av atmosfärforskaren Mark Z. Jacobson vid Stanforduniversitet i Kalifornien.

    I avancerade datormodeller har han beräknat hur luftkvaliteten kommer att se ut 2020. Då det antagligen kommer att finnas betydligt fler etanoldrivna bilar än i dag. I en modell kördes bilarna på bensin, i en annan på E 85, som är en blandning med 85 procent etanol och 15 procent bensin.

    Han har kommit fram till att om alla bilar i USA skulle gå över från bensin till etanol skulle ozonhalterna öka märkbart i tätbefolkade regioner med mycket trafik, och orsaka 200 fler dödsfall per år i landet, varav 120 i Los Angeles.

    Det motsvarar en ökning med fyra respektive nio procent av de förväntade ozonrelaterade dödstalen för bensindrivna bilar år 2020.

    E 85-fordonen kommer att ge minskade halter av två cancerframkallande ämnen, bensen och butadien, men öka två andra, formaldehyd och acetaldehyd.

    Enligt honom är "cancerrisken för E 85 är jämförbar med den hos bensin. Men i vissa delar av landet innebär E 85 markant ökade ozonhalter, det främsta beståndsdelen i smog".

    Enligt beräkningarna kommer det att leda till 770 extra akutbesök och ytterligare 990 sjukhusinläggningar för astma eller andra luftvägsinfektioner.

    Etanol är ej miljövänligt, om man ser till dess utsläpp av luftföroreningar enligt Mark Z. Jacobson.

    - E 85-utsläppen orsakar minst lika stora hälsoskador som bensin, som årligen vållar runt 10.000 för tidiga dödsfall på grund av markozon och partiklar, säger han.

    - Så om du ska tanka etanol, gör det inte utifrån hälsomässiga grunder. Det är inte bättre än bensin, utan uppenbarligen något sämre.

    Källa: Stanfor University, Mark Z. Jacobson
    Effects of ethanol (E85) versus gasoline vehicles on cancer and mortality in the United States
    http://www.stanford.edu/group/efmh/jacobson/es062085v.pdf

    Supplementary Material http://www.stanford.edu/group/efmh/jacobson/es062085vsi20070219_033614.pdf

    Stefan A, Johansson
    Sakkunnig

    SvaraRadera
  4. Kär dig konsten att tänka fritt, självständigt, kritiskt, vetenskapligt, och objektivt Ola!

    Demokratin kan ej räddas genom att uppmärksamheten koncentreras på olika medel att omsätta i politisk handling, alla politikers handlingar, misstag och missuppfattningar.

    Det är ej angelägnast att med mekanisk noggrannhet inregistrera folket åsikter utan folket i ett sådant förhållande till sina problem, att det finns en möjlighet åsikterna har något förnuft och att de beslut som gör så ofta som möjligt är riktiga.

    I själva verket har vi förväxlat rätten att fälla omdömen med medlen att gör det. Vi har försummat att tillhandahålla de erforderliga medlen och gjort rätten till en fars.

    Vår uppfostran måste bli mer inriktad på att ej göra oss till självutnämnda experter i olika ämnen utan att bruka de riktiga experternas vetande. Den måste ha som syfte att ej ge fakta om olika problem utan att förmedla en viss teknik att främst klargöra vad problemet är, vad vill vi, en förmåga som ska sätta oss i stånd att lättare urskilja det väsentliga i frågor där experterna är oense. Att använda experter och specialister för att få fram fakta som vi ej själva har tid att ta reda på.

    Den teknik eller förmåga som jag talar om är konsten att tänka fritt, självständigt, kritiskt, vetenskapligt och objektivt. Det är ett livsvillkor för att demokratin ej ska urarta och kunna hävda sig samt utveckla sig sunt.

    Konsten att tänka måste läras. Det är ingen medfödd konst.

    Stefan A. Johansson
    Tänkande

    SvaraRadera
    Svar
    1. Poängen med inlägget är inte att försvara biogasen som sådan. Poängen är att visa på behovet av samhälleliga insatser och samverkan med marknaden. Tvärtemot vad den nyliberala dogmen förespråkar.

      I fråga om att tänka så har jag inte riktigt samma experttro som dig. Visst ska man tillfråga experterna men i slutänden är det demokratin som ska vara överordnad.

      Radera