torsdag 11 oktober 2012

Varför bry sig om man har full kostnadstäckning?

Jag tycker det är intressant att följa den ekonomiska debatten som förs här i Sverige och runt om i världen. Keynes står mot Friedman och som någon skrev, jag tror det var Tony Judt, har världen blivit till en experimentverkstad för ekonomiska teorier. Empiri känns som bortblåst och allt som påstås bevisas genom teoretiska modeller tas för sanningar.

Krisen i Grekland är ett helt uppenbart ett exempel på detta. Allt går käpprätt åt helvete i landet och pengarna är snart slut igen. Men samtidigt är det "strukturreformer" en masse som gäller och i klassisk normpolitisk stil ska det först bli värre för att sen, någon gång i en obestämd framtid, bli bättre.

IMF (och även OECD) har börjat inse att det där med modellföljande inte riktigt fungerar. Efter si så där 30 år har man förstått att t ex progressiv beskattning nog är rätt bra egentligen och att avregleringar av allting kanske inte är det bästa sättet att lösa alla möjliga problem på. Därför vill man ge Grekland mer tid. Reformerna som genomförs måste få verka. Riktigt hur dom ska verka är dock höljt i dunkel. För som bland annat Paul Krugman påpekat är det efterfrågestimulanser, dvs klassisk keynesianism, som behövs. Sparniten och det strama finanspolitiken har inte lyckats göra varken Greklands eller Europas finansiella situation bättre.

En annan intressant aspekt på frågan om skulderna är att dessa dels ökar, dels att det är olika länder som anges som borgenärer. Det pratas aldrig (i mainstreamdebatten) om att det faktiskt är en stor mängd privata institutioner som står bakom många av lånen och att det i slutänden är dessa intressen som ländernas regeringar företräder. Angela Merkel bli på så sätt förste ambassadör, torped och indrivare för tyska banker. Detta eftersom bankerna är "too big to fail" och ländernas regeringar är kidnappade i lånekarusellen.

Jag har talat om skuldned- och avskrivning under lång tid och jag väljer att göra det igen. Det är skandal på högsta nivå att banker och finansinstitut som har valt att exponera sig mot riskländer som Grekland kan få statlig uppbackning för att driva in sina skulder som annars riskerar att förbli obetalda. Om jag väljer att spela på en häst och den hästen förlorar får jag inte tillbaka några pengar. Om jag dessutom spelar med lånade pengar blir jag själv satt i skuld. Och om jag då inte betalar åker jag i finkan. Men när banker spelar på osäkra papper så kommer regeringen till hjälp för att täcka förlusterna. Det är ett horribelt system och så länge det förhåller sig så kommer finanskriserna avlösa varandra. För varför skärpa sig om man har kostnadstäckning?

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!
 
*****
 
Läs mer på Socialdemokraterna

4 kommentarer:

  1. Jag tror det var engelsmannen Milligan som hade en bra ide om bankerna. Bankerna borde tvingas att dela upp sin verksamhet, så att den delen som sysslar med ren in/utlåning är en separat affärsenhet, helt skiljd ekonomiskt och juridiskt från övrig verksamhet som dessa bankmänniskor vill pyssla med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sådan lagstiftning infördes i USA redan efter kraschen 1929. Det är ett bra förslag men frågan är om det räcker i dagens finanskapitalistiska värld.

      Radera
  2. Jag håller med. Pengar på kredit är alldeles för billigt idag och då speciellt utlåning till privatpersoner. För att ta höjd för riskerna bör t.ex. ett bostadslån i Sverige ha en ränta på minst 5%. Nu subventioneras dessa lån eftersom vi skattebetalare genom svenska staten finns som garant vid nästa bostadskrasch. Låt bankerna ta fullt ansvar för sin utlåning och privatisera den värsta av de alla dvs SBAB.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Lösningen på alla problem är inte privatisering. Ha kvar SBAB i statlig regi, men SBAB måste kanske höja amorteringskraven lite och inte ge ut för mkt blanco-lån.

      I dessa tider med bostadsbrist kan det vara vanskligt att ta bort ränteavdraget, syftet var ju att öka möjligheten till ett bra boende. Risken är ju att byggandet störtdyker om avdraget tas bort. Däremot skulle ett amorteringskrav vara på sin plats.

      Radera