måndag 29 oktober 2012

Med makt borde det komma ansvar

Som många redan har påpekat har Svenskt Näringsliv gjort bort sig en hel del genom att totalsåga S förslag kring välfärdens kvalité. I likhet med Göran Hägglund tar SN i från tårna och pratar om företagsdöd, valfrihetens uttåg ur välfärden och den ena överdriften efter den andra. Att SN får tokspel på ett S-förslag kan ses som en kvalitetsindikator. Samtidigt ska man ha klart för sig att det här är SN:s roll i högerns maktapparat. Genom att SN tar ut en så pass extrem position i förhållande till S så kan Moderaterna lägga fram ett något mer balanserat förslag och då framstå som välavvägda och ansvarstagande. Precis på samma sätt som Löfven markerar mittenlinjen gentemot LO. Man får alltså ta SN:s utspel för vad det är och se det i sitt sammanhang för att förstå vidden av frågan.

Samtidigt sätter SN fingret på en fråga helt omedvetet. Det gäller frågan om företags ansvar och maktelitens förutsättningar. SN menar att allt för långtgående regler för hur verksamhet ska bedrivas inskränker företagens möjligheter att agera som dom vill. Detta stämmer givetvis men frågan är vad syftet med olika verksamheter är. Samma fråga uppkommer när man talar om LASS-företagen. När nu reglerna ska skärpas och inspektionsmöjligheterna ska förstärkas så går Vårdföretagarna i taket. Inte ska väl samhället, som betalar kalaset, få lov att göra uppföljningar hur som helst. Möjligheterna till vinst ska alltså vara okontrollerade annars inskränks den "fria företagsamheten".

I slutänden handlar det egentligen om ansvar och makt. Vilket ansvar har ett företag och framförallt dess ledning för vad företaget gör. Vem har styrelsen ansvar gentemot? I ett aktiebolag är det ägaren som kan utkräva ansvar. Problemet är bara att man idag kan försäkra sig ifrån ansvaret. Det finns en gammal klyscha som säger att det inte är olagligt att göra dåliga affärer. Detta vet om inte annat tusentals kommunpolitiker runt om i landet som sitter fast i ruttna upphandlingar. Men frågan är om detta är en hållbar ordning i ett samhälle där välfärden är utlagd på entreprenad. Man kan till och med ställa sig frågan om det är hållbart i någon bransch överhuvudtaget.

Jag tycker att det vore sunt om vi fick en bredare diskussion kring personligt ansvar. Det talas allt som oftast om att alla har ett eget ansvar att fixa jobb, ordna sin utbildning och sköta sitt liv. Självfallet är det så även om man kan lägga olika betydelse i "eget ansvar". Men hur ofta talar vi om maktelitens personliga ansvar när det går åt helsike eller när det fuskas? Caremaskandalen är i grund och botten en styrelsefråga. Det är styrelsen som har ansvaret men hur stort ansvarsutkrävande har skett där? Eller hur stort ansvar togs av politikerna som var ansvariga för upphandlingen?

Barbara Ehrenreich har skrivit en bok som heter "Gilla läget - Hur allt gick åt helvete med positivt tänkande". Där berör hon frågan kring hur makteliten inom företagsvärlden ser ut och vilka personer som sitter var och på vilket mandat. Det är helt uppenbart att kompetens inte är en speciellt viktig faktor för huruvida någon sitter i en bolagsstyrelse eller ej. Snarare är det personliga kontakter, tidigare uppdrag och tur som avgör. För många av dom som sitter i styrelser i storbolag runt om i landet har suttit i andra styrelser tidigare och det är knappast så att alla dessa företag har varit framgångsrika och lyckade. Tvärtom vandrar många som misslyckats i ett bolag vidare till ett annat bolag och kör på som om ingenting hade hänt. Ehrenreichs bok är visserligen skriven utifrån amerikanska förhållanden men jag har svårt att tänka mig att det samma inte skulle gälla på svenska dito.

Så när SN och Vårdföretagarna skriker om frihet, valfrihet och ansvar så bör man kanske möta dom på halva vägen. Gärna frihet och valfrihet men under förstärkt personligt (straff)ansvar. Då skulle vi förmodligen se betydligt försiktigare generaler som tog lite andra hänsyn än dom strikt gynnsamma för innevarande kvartal. Och då skulle vi få en kapitalism som var en utmärkt tjänare istället för den förfärliga herre som den är idag.

För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!
 
*****
 
Bloggat: Göran och Peter J om SN, Lena om vinster i välfärden
 
Läs mer på Socialdemokraterna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar