tisdag 4 september 2012

Klart att det går! Det handlar om vilja.

Vinstdebatten rullar vidare. Fast med tanke på att debattens vågor går ganska högt och missuppfattningarna är systematiserade så får man kanske säga "vinstuttagsdebatten". För det är precis vad det handlar om. Ska man få lov att lyfta pengar ut ur ett företag som sysslar med skattefinansierad vård, skola eller omsorg för att därigenom berika sig själv eller sina aktieägare? Eller ska pengarna som kommer från skattekollektivet användas i verksamheten till drift och investeringar m.m? Ingen (som jag pratat med) vill förbjuda en verksamhet att gå med överskott. Frågan rör vad överskottet ska användas till.

Invändningarna mot oss som vill förhindra att skattepengar rinner ur verksamheterna och ner i fickorna på t ex ägare är många. Räntesnurror, internköp av tjänster, orimlig lönesättning m.m lyfts fram som skäl till varför det inte skulle gå att kontrollera att skattepengar lyfts ut ur verksamheterna. Jag tycker detta är ett svagt, på gränsen till nihilistiskt, sätt att resonera. Det är att kapitulera för en determinism som inte jag som socialdemokratisk politiker ställer upp på. Jag vill inte höra vad som inte går, jag vill veta hur vi löser frågan.

För givetvis går det att förhindra att pengar som ska användas till våra barn, våra äldre och våra sjuka istället används till vinstuttag. Frågan är bara hur långt man är beredd att gå för att förhindra det. Jag har tidigare argumenterat för att man skulle förbjuda företag att verka i nämnda sektorer men jag följer det beslut som vår distriktskongress här i Skåne har tagit i frågan. Nämligen att företag ska få lov att verka i sektorn även fortsättningsvis. Vad som då kvarstår är att driva non-profitlinjen och det är precis vad vår distriktskongress beslutade. En sådan linje måste givetvis utvecklas så att den förhindrar vinstuttag. Hur detta ska ske återstår att formulera exakt.

Jag tror man måste tänka i helt nya banor. I Norge åkte skolföretaget John Bauer på en smäll i domstol där företaget blev dömt för att dom hade kringgått återinvesteringskravet. En domstol gick alltså in och granskade ärendet och fällde ett utslag. Liknande system för vård och omsorg är fullt tänkbara. Att inrätta domstolar med kompetens att granska välfärdsföretag och se om ränteupplägg, lönesättning och tjänsteköp är gjorda på ett skäligt sätt är fullt möjligt. Det är ett nytt sätt att tänka och det inskränker den så kallade "fria företagsamheten" men å andra sidan är välfärden vår kronjuvel i det moderna samhället och alla (eller rättare sagt dom flesta) är ju helt överens om att denna ska värnas.

Vad som bland annat krävs är att meddelarfrihet och offentlighetsprincip gäller fullt ut. Det kräver att domstolen får full insyn i dom ekonomiska förehavandena och att ett företag som verkar i välfärden har en mycket stark redovisningsskyldighet. Förmodligen behöver en helt ny myndighet skapas som endast granskar välfärdsföretagen men om vi nu nödvändigtvis ska ha företag i välfärden så får vi väl också vara beredda på att ta den kostnaden som det innebär. Vad som också är bra är att den kommunala verksamheten i alla lägen kan fungera som referenspunkt på löner, tjänstekostnader m.m.

Politik är att vilja och för mig är "det går inte" ett svar som jag aldrig kommer att nöja mig med. Givetvis går det om man vill och om intresset finns där. Frågan är bara vilket intresse som styr en. I detta fallet handlar det om intresset för brukarna eller intresset för vinstuttaget. Därmed inte sagt att den som har vinstuttagsintresset som tes skulle ignorera brukarna även om det dessvärre finns dom som gör det. Men det handlar om vilken princip man sätter i första rummet. När dessutom ingen på ett trovärdigt sätt har kunnat förklara vad exakt det är som gör att vinsterna behövs i välfärden så blir det extra anmärkningsvärt att så många rycker ut till deras försvar.

För övrigt anser jag att vinstuttag ska förbjudas!
 
*****
 
Media: Jonas Morian i Dagens Arena
 
Bloggat: Roger
 
Läs mer på Socialdemokraterna

8 kommentarer:

  1. Har de ett återinvesteringskrav i Norge? Ge mig i så fall en länk. Det är så mycket hänvisningar med felaktiga påståenden om Norge, så jag tycker att det är dags att verifiera. Min information om Norge bygger uteslutande på vad jag minns av det som sades av den norska socialdemokraten under det seminarium som arrangerades av Carin Jämtin tidigare i år. Det går väl att leta upp.

    Vad jag minns är att det är tillåtet att ta ut vinst på kirurgisk verksamhet, t.ex. knäledsoperationer.

    Vad jag minns är att norska friskolor erhåller 85 % av driftkostnaderna i bidrag från samhället. De får alltså ingen ersättning för lokalkostnader mm. Såvitt jag förstår, var det det som John Bauer åkte dit på.

    Min huvudinvändning är att du vill tillåta vinster, men inte vinstutdelning. Företag, som är verksamma inom det skattefinansierade området ska allså få gratis kapital av det allmänna, men inte företag som är verksamma inom det icke-skattefinansierade området.

    Ditt förslag att en domstol ska bestämma vad som är rimliga lärarlöner är riktigt kul. Ett lärarkollektiv ska alltså kunna börja med två tomma händer och till slut kontrollera ett företagsimperium som är värt flera miljarder - förutsatt att de väntar med vinstuttagen tills vi fått en borgerlig regering på nytt.

    Talar du i egen sak? Hur ska en stackars industriarbetare, som vill bli kapitalist, göra?

    SvaraRadera
  2. Varsågod:

    http://op.se/lanet/ostersund/1.4645587-kopte-tjanster-av-sig-sjalva-friskolan-john-bauers-agare-stams-pa-miljonbelopp

    "Norge tillåter inga vinster från friskolor. Men en utredning som norska Skolverket, Utdanningsdirektoratet, har gjort, visar att John Bauerkoncernens ägare mjölkat sina norska skolor på statsbidrag.

    Bakgrunden är den norska friskolelagen, som förbjuder all vinstdriv- ande skolverksamhet. Aktieutdelningar är inte tillåtna. Alla skatte- pengar och elevavgifter som betal- as ut ska ”komma eleverna tillgodo”."

    John Bauer sysslar inte med kirurgi vad jag vet och därför valde jag att inte explicit uttala "inom friskolesystemet".

    Vad jag argumenterar för är att man, med lite fria och nya tankar, kan finna vägar framåt. Debatten präglas av "det går inte" men som jag tydligt framställer i inlägget är det "hur gör vi det möjligt" som i alla fall jag är intresserad av som politiker.

    SvaraRadera
  3. Den länken gick till en svensk tidning, och den bevisar inte att det finns något återinveteringskrav i Norge. Det är ju vad du indirekt påstår finns, när du skriver att John Bauer-skolan i Norge hade "kringgått återinvesteringskravet".

    DET FINNS ALLTSÅ INGET ÅTERINVESTERINGSKRAV FÖR NORSKA FRISKOLOR.

    Snarare har man både ett vinstudelningsförbud OCH ett återinvesteringsförbud.

    Det är den enda hederliga modellen, om vi ska ha ett totalförbud mot vinstudelningar.

    Det norska statsbidraget på 85 % av driftkostnaderna skulle kunna kallas förlusttäckningsbidrag, som inte får användas till att genera vinster i någon form (alltså ej heller vinster som återinvesteras).

    Rätta mig om jag har fel, men i så fall med en länk som motsäger det jag har skrivit, och inte handlar om något helt annat.

    Hela statsbidraget till norska friskolor ska alltså förbrukas i det års verskamhet, som bidraget har givits för. En återinvestering är däremot stöld från de elever, vars undervisning, bidraget var avsett för.

    De regler som gäller för norska skolor, är speciella regler som gäller för just skolorna, och inte för vård och omsorg, där andra och mer liberala regler gäller. Exempelvis är vinstutdelning (och därmed även återinvestering av vinstmedel) tillåten i företag som utför knäledsoperationer.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men Lars, menar du att Östersundsposten ljuger?
      Jag kan för övrigt ge referens till Marika Åsbrink Lindgren som på muntlig föredragning i maj sade samma sak.

      Radera
  4. Det som du påstår ska ha stått i Östersundsposten står inte där, åtminstone inte i den ÖP-artikel, som du länkar till.

    Varför citerar du inte direkt ur artikeln? Ett direktcitat plus en länk, så att man själv kan kontrollera att citatet stämmer, vill jag kalla en hederlig debattmetod.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nu är du ju helt fel på det Lars. Jag har citerat stycke 1 och 5 i den artikel som länken refererar till. Där står ordagrant:

      "Norge tillåter inga vinster från friskolor. Men en utredning som norska Skolverket, Utdanningsdirektoratet, har gjort, visar att John Bauerkoncernens ägare mjölkat sina norska skolor på statsbidrag.

      Bakgrunden är den norska friskolelagen, som förbjuder all vinstdriv- ande skolverksamhet. Aktieutdelningar är inte tillåtna. Alla skatte- pengar och elevavgifter som betal- as ut ska ”komma eleverna tillgodo”."

      Jag gör alltså precis det du efterfrågar, debatterar ärligt.

      Radera
  5. Nix. Att alla skattepengar och elevavgifter ska "komma eleverna tillgodo", kan bara tolkas som ett direkt förbud mot både utdelning och återinvestering av vinstmedel.

    John Bauer-skolan har inte fällts av norsk domstol för att ha "kringgått återinvsteringskravet", som du skrev, eftersom något återinvesteringskrav inte finns i den norska friskolelagen. (Skulle jag ha fel på den punkten, får du bevisa det genom direktcitat ur den norska lagen - och inte genom dina egna tolkningar av en svensk tidningsartikel).

    John Bauer-skolan fälldes för att ha använt intäkter, som var specialdestinerade till undervisningen, till lokalkostnader. Att lokalkostnaderna för John Bauer-skolan var anmärkningsvärt stora, har egentligen inte med saken att göra.

    Du har fortfarande inte bevisat det som jag krävde att du ska bevisa, att det finns ett återinvesteringskrav. Enligt min mening vore det ytterst ologiskt om ett sådant krav funnes, eftersom norska friskolor inte får generera några överskott som kan återinvesteras.

    Vem betalar då lokalkostnader mm för de norska friskolorna? Tja, du kan ju fråga Katolska kyrkan i Norge. Dom tar kanske upp församlingskollekt till Katolska skolan i Oslo.

    "Ingen (som jag pratat med) vill förbjuda en verksamhet att gå med överskott", skriver du. Men det är just det som de har gjort i Norge.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Komma eleverna till goda innebär att pengarna stannar i verksamheten. Det är att återinvestera, återföra eller återbörda pengarna till det dom är avsedda att användas till. Klyv gärna hår Lars men det löser inte kärnfrågan, är du för eller emot att skattepengar går till utdelning till aktieägare eller andra former av ägare? Säger du ja på frågan lär vi inte komma överens och säger du nej är vi ju överens! :)

      Radera