onsdag 12 september 2012

Arbetslösheten är låg. Vi älskar Moderaterna.

Arbetslösheten ökar. 8,4 procent av arbetskraften är arbetslös och jag förstår verkligen Fredrik Reinfeldts vånda över denna siffra. Så sent som för någon vecka sedan upprepade han att det inte spelar någon roll hur hög arbetslösheten är. Det är antalet sysselsatta personer som är av betydelse. Detta moderata paradigmskifte är både begripligt, logiskt och helt osannolikt fel. USA har betydligt fler sysselsatta personer än vad Sverige har. Det har Tyskland, Frankrike, Italien och Ryssland också. Men det beror ju på att dessa länder har mycket större befolkning. Därför är det sysselsättningsgraden och arbetslösheten som är av betydelse. Men just nu passar inte den delen in i Moderaternas historiebeskrivning och då kan man ju som bekant ändra lite efter tycke och smak. Moderaternas nyspråkande är på många sätt paradoxalt. Ett parti fullt av medlemmar vars värsta mardröm är George Orwells dystopiska värld i "1984" har själv hamnat i ett historieförnekande som närmast för tankarna i denna tangents riktning.

Hur som helst är jag lite förundrad. Arbetslösheten stiger och har legat på högre nivå än den berömda "massarbetslösheten" under hela Moderaternas nuvarande tid vid makten. Denna massarbetslöshet har mötts av fyra jobbskatteavdrag. Hur dessa har påverkat nivåerna vet ingen riktigt. Att utvärdera just dessa avdrag låter sig inte göras. För att förstärka sin kamp mot massarbetslösheten har även ROT- och RUT-avdragen permanentats, generella sänkningar av arbetsgivaravgiften för unga har införts och, för att tala moderatspråk, har ett antal förvarningsåtgärder införts där främst Fas 3 sticker ut. Om man då tänker på nyspråk måste detta innebära att om inte alla dessa åtgärder hade gjorts så skulle arbetslösheten ha varit mycket högre. Antalet jobb som skapats av moderata åtgärder är, enligt deras egna beräkningar, minst 300 000 jobb. Eller så var det kanske 400 000. Eller 250 000. Ingen vet riktigt här heller. Siffran kan nämligen användas lite som det passar. Kontentan är att nivån på Moderaternas jobbskapande åtgärder är så hög att övriga samhället inte har skapat speciellt många jobb på egen hand. Allt är Moderaternas förtjänst. För ett parti som historiskt sätt har pratat väldigt mycket om att politiken inte kan skapa jobb så är detta en anmärkningsvärd utveckling. Fast återigen på nyspråk så är det förmodligen så att Moderaterna (egentligen) har sagt att alla andra politiska partier inte kan skapa jobb och att det bara är Moderaterna som kan göra det.

Verkligheten har kommit ifatt Moderaterna. Deras skattesänkningar och avdrag har inte gett dom effekter som den teoretiska modellen förutsåg. Att så är fallet ser vi klart och tydligt nu när Moderaterna tar förslag efter förslag från sina motståndare Socialdemokraterna och försöker göra dessa till sina egna. Men på nyspråk är det egentligen så att det är Moderaterna som har kommit på allt. Det viktiga är inte vem som kläcker idén utan vem som genomför förslagen. Och eftersom Moderaterna har makten är alla idéer deras. Den som säger något annat får marschera till Per Schlingmann och Kent Perssons Kärleksministerium. Där ska vi alla få lära oss att vad vi än tyckte igår så älskar vi Moderaterna idag.

Skattesänkningar är mer pengar till statens kassa
Generell välfärd är privata försäkringar
Arbetslöshet är jobb
 
 
 
 
*****
 
För övrigt anser jag att vinstuttag i välfärden ska förbjudas!
 
*****
 
Bloggat: Martin på temat, Rasmus i USA
 
Läs mer på Socialdemokraterna

2 kommentarer:

  1. "Ett parti fullt av medlemmar vars värsta mardröm är George Orwells dystopiska värld i "1984""

    Verkligen? Är inte (M) ett typiskt big business-parti i Thatchers anda?

    Thatcher sa ju att hennes största seger var att ha fått Labour att tycka som henne. För henne var det alltså en seger att ha minskat demokratin till ett val mellan två partier utan fundamentala skillnader i synen på ekonomin. Ed Miliband talar också om att göra det kapitalistiska systemet snällt genom att uppmana chefer osv. om att inte vara så giriga - i praktiken blir det mycket liten skillnad gentemot Thatcher. Han vill till exempel inte satsa på beskattning av saker som mark, fastighet och mobiltelefonmaster. Om det finns en skillnad gentemot Blair och Thatcher, så är det att han kan tyckas verka vilja vara tydligare med att uppmana rika att bete sig "exemplariskt". Samtidigt betraktar han arbetslösa, personer på socialstöd osv. som Blair och Thatcher, det vill säga att de har sig själva att skylla osv.

    Och Thatcher är väl rätt populär hos (M), och eftersom Thatcher-samhället inte är så långt från "1984"...

    Det samma kan förstås sägas om rollen republikanerna och Reagan har spelat i USA: beskärt demokratin.

    SvaraRadera
  2. Moderaterna bedriver en slags "nyspråkspolitik" där bilden är viktigare än verkligheten. Vi ser det i deras så kallade satsningar på gymnasieskolan, deras jobbsatsningar, deras infrastruktursatsningar, deras historierevisionism. Lägg där till Reinfeldt tal om "vi säger sanningen så varför prata statistik och fakta" och bilden av ett Storebrorsparti växer fram.

    SvaraRadera