lördag 16 juni 2012

Vem är det som betalar skulden egentligen?

Den ovissa situationen i Egyten hotar ekonomin och sedan Mubarak störtades har såväl tillväxt som valuta fallit. Detta oroar Egyptens kreditgivare som väntar på betalning. Och det är klart, har man lånat ut miljarder så vill man ha tillbaka dessa. Det känns logiskt vid första anblick. Men om man funderar ett varv till blir frågan lite svårare. För många av dom lån som Egypten tagit är från Mubaraks tid. En tid då Mubarak enväldigt styrde landet och mer eller mindre använde Egypten som sin egen personliga hushållsekonomi och när ett lån skulle betalas av fanns det gott om pengar att betala med. Tillväxten i ekonomin tillföll ju knappast den breda massan.

Att nyblivna demokratier står med skulder upp till midjan är inget ovanligt. Diktatorer har lekstuga i landet, tar stora lån för att finansiera sina egna perversa idéer och folket ser aldrig röken av några pengar. Fenomenet upprepas gång efter annan. Chile, Argentina, Indonesien, Nicaragua, Guatemala, Irak och så vidare. Listan kan göras mycket längre. Man kan även lägga till länder som Grekland, Spanien och Portugal på listan. Länder som haft juntor och diktatorer vid makten för inte så länge sen och som fått kämpa med gamla skulder i takt med att dom tagit upp nya. Den stora frågan som kommer ur denna vetskap är huruvida det är folket eller kreditgivarna som har gjort fel och vem är det egentligen som ska skyddas?

För om man gör affärer med en diktator, och då snackar vi inte någon halvfigur av Putins typ, utan en riktig diktator av Pinochets, Mubaraks eller Saddams snitt, så borde man också förstå att det knappast är folket, dvs nationens ryggrad och existensberättigande, som man gör affärer med. En diktator ska inte kunna pantsätta sin nation och om en kreditgivare är så fruktansvärt cynisk (och korkad) så att man ger lån till den typen av regimer så borde rätten att kräva återbetalning falla.

Problemet är att det för det mesta inte är vem som helst som har lånat ut till dessa regimer. Det är inte någon skum bankir i ett karibiskt skatteparadis som en James Bond-film. Faktum är att det är några av världens mest synliga och framträdande organisationer som står för stora delar av dom lån som diktaturer runt om i världen har tagit upp historiskt. Det är IMF, det är världsbanken och det är banker i stil med JP Morgan och Goldman Sachs som under decennier har stöttat världens värsta regimer med lån efter lån och som har gjort mycket goda affärer på detta. Att ha ett land som pant är bland det säkraste som finns även om det är svårt att tro i dessa tider av grekisk konkursrisk.

Frågan kommer inte att lösas och folket i Egypten kommer snällt få finna sig i att betala Mubaraks skulder. Det finns för stora ekonomiska (och militära) intressen bakom kreditgivarna för att dessa ska bli satta på bar backe. Man kan dessutom bara tänka sig hur utvecklingen i framtiden kommer att bli nu när Kina växer fram som en av dom riktigt stora kreditgivarna. En diktatur som lånar ut till såväl diktaturer som demokratier. Bäva månde världens folk.

Foto: soldatmamma.blogspot.com


*****

Läs mer på Socialdemokraterna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar