måndag 25 juni 2012

M kan inte ge mycket för lärarnas kompetens

Alla partier vill ha högt förtroende i alla frågor. Så enkelt är det. Samtidigt är det extremt svårt att ha stort förtroende i många frågor. Därför har en del partier nischat in sig. Miljöpartiet har, av förklarliga skäl, nischat in sig på miljö och har där ett grundmurat förtroende över blockgränserna. Socialdemokraterna har ett mycket starkt förtroende i sjukvårdsfrågor vilket inte minst avspeglar sig i valresultaten runt om i våra regioner och landsting. Moderaterna har ett högt förtroende i ekonomiska frågor vilket visade sig i senaste riksdagsvalet. Alla partier gör opinionsundersökningar och mäter vilka frågor som är "hetast" just nu och föga förvånande har skolan seglat upp som en allt viktigare fråga den senaste tiden.

Detta är inte speciellt konstigt. Skolan berör alltid och att frågan nu är hetare än på mycket länge beror väl framförallt på att det dels har hänt enormt mycket dom senaste åren inom skolan, dels för att lärarfacken har varit duktiga på opinionsbildning, dels på att resultaten i skolan är långt ifrån tillfredställande. Alla partier ser alltså en potential i frågan och därför försöker nu såväl MP som M och S bryta in på ett område som under dom senaste åren dominerats starkt av FP.

Förslagen haglar och någon riktig verklighetsförankring har dom inte alltid. Ta t ex dagens förslag från M om att sexåringar ska mognadstestas. M menar att ytterligare tester är bra. Varför det? Jo, för att då kan man upptäcka elever i behov av stöd tidigare. Motfrågan till M blir då ganska logiskt, tror ni verkligen inte att lärarna är kompetenta nog att upptäcka detta utan ett standardiserat centralt test? Hela argumentationen rimmar illa med retoriken om att stärka lärarnas yrkesroll. Det rimmar också illa med den kritik som kommit fram på sistone om lärarnas sönderbyråkratiserade situation. Idag ska lärare dokumentera allt i tid och otid vilket lämnar mindre tid åt undervisning och skapar ett nästan oöverskådligt informationsmaterial som ingen riktigt vet hur eller vad det ska användas till.

Kärnan i skolans problem kan enligt min mening delas in i två delar. Det ena handlar om avregleringen av skolan, det andra handlar om resurser. Det fria skolvalet i kombination med den fria etableringsrätten för friskolor och skolpengens stelbenta konstruktion har skapat en marknad vars utveckling politiken har avsagt sig mycket av ansvaret för. M reagerar också på detta idag och börjar tala om reglering av gymnasielinjerna. Jonas Vlachos ställer den i sammanhanget relevanta frågan på Twitter om M med detta menar att vi nu ska börja med gymnasieupphandlingar.

Den andra delen i skolans problem är, som jag skrivit om många gånger förr, bristande resurser i form av för lite personal såväl pedagogisk som icke pedagogisk. För även om lärarna idag gör ett fantastiskt jobb och ingen skugga falla över dom så behöver även lärare hjälp av fritidspedagoger, elevassistenter, korridorsvakter och annan personal. Jag personligen är helt övertygad om att en stor del av skolans problem härstammar från nedskärningarna på 90-talet när många av dessa funktioner skars bort.

Skolfrågan berör och engagerar. Dessutom har den seglat upp som en av dom absolut viktigaste frågorna inför valet 2014. Därför haglar nu förslagen från alla håll och kanter. Jag tror dock att man måste gå till roten av problemet, organisationen och ägandet av skolorna, för att komma till rätta med dom utmaningar som finns på området. Allt annat blir korrigeringar i kanten och i slutänden kosmetika för att täcka över hålen i ett förlegat system. Den svenska skolan behöver göras om från grunden.

För övrigt anser jag att vinster i välfärden ska förbjudas!

*****

Läs mer på Socialdemokraterna

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar